Skillnad mellan versioner av "Claes Jurander"
Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sökOlaHe (diskussion | bidrag) m |
m (→Fotnoter) |
||
| (2 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Jurander studerade vid Gerlesborgsskolan 1964–1965, samt Valands Konstskola 1966–1971. Valdes in som ledamot av Konstakademien 2008.<ref>[http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=21380 Konstnärslexikonet Amanda]</ref> Han är bildkonstnär, skulptör, illustratör, serietecknare och animatör. | Jurander studerade vid Gerlesborgsskolan 1964–1965, samt Valands Konstskola 1966–1971. Valdes in som ledamot av Konstakademien 2008.<ref>[http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=21380 Konstnärslexikonet Amanda]</ref> Han är bildkonstnär, skulptör, illustratör, serietecknare och animatör. | ||
1974 gav han ut en seriebok som blev uppmärksammad eftersom det var den första svenska [[Vardagsrealistiska serier|vardagsrealistiska serien]]. | 1974 gav han ut en seriebok som blev uppmärksammad eftersom det var den första svenska [[Vardagsrealistiska serier|vardagsrealistiska serien]].<ref>Från Göran Ribes efterord till boken "Nilsson": "Både i sitt innehåll och i sin form föregriper "Nilsson" en utveckling som skulle äga rum inom seriekonsten under de följande tjugo-trettio åren. 1974 fanns även internationellt sett bara ansatser till vardagsrealism i serier, detta främst hos vissa kvinnliga amerikanska undergroundtecknare, även om genren fick lite mer stadga 1976, när Harvey Pekar började dokumentera sin verklighet i den årliga tidningen American Splendor. Först på 80-talet kom en bredare flora av realistiska serier av olika slag i USA och Europa. | ||
Den som etablerade realismen som seriegenre i Sverige var Gunnar Krantz med album som "Falska liv" (1987) och "Superangst" (1993). Runt 1990 kom också en boom för självbiografiska serier i USA och Kanada, och detta sammantaget ledde till att en rad svenska tecknare under 90-talet kom att använda serier för självbiografiska historier. För vissa av dem fanns även "Nilsson" med som en inspirationskälla från en tidigare epok. Mer och mer har boken med åren kommit att framstå som en milstolpe." | |||
</ref> | |||
==Böcker av Claes Jurander== | ==Böcker av Claes Jurander== | ||
| Rad 13: | Rad 16: | ||
==Recensioner== | ==Recensioner== | ||
{{B&B|Göran Ribe||4|1977||}} (Reaktion på recension i'' B&B'' 2/1978 av [[Horst Schröder]].) | {{B&B|Göran Ribe|Nilsson|4|1977||}} (Reaktion på recension i'' B&B'' 2/1978 av [[Horst Schröder]].) | ||
{{B&B|Fredrik Jonsson|Resan till Genesis|2|1996 s. 32||}} | {{B&B|Fredrik Jonsson|Resan till Genesis|2|1996 s. 32||}} | ||
{{B&B|Jan Hemmel|Nilsson|4|2002, s. 87–88||}} | {{B&B|Jan Hemmel|Nilsson|4|2002, s. 87–88||}} | ||
{{stub}} | {{stub}} | ||
{{fotnoter}} | |||
Nuvarande version från 4 januari 2016 kl. 19.07
Claes Jurander är född i Kalmar 1948 och bosatt i Stockholm. Han är konstnär och var professor i måleri vid Konstfack 1992–97.
Jurander studerade vid Gerlesborgsskolan 1964–1965, samt Valands Konstskola 1966–1971. Valdes in som ledamot av Konstakademien 2008.[1] Han är bildkonstnär, skulptör, illustratör, serietecknare och animatör.
1974 gav han ut en seriebok som blev uppmärksammad eftersom det var den första svenska vardagsrealistiska serien.[2]
Böcker av Claes Jurander
- ”Nilsson”, Gidlunds förlag 1974. Återutgiven av Optimal Press 2002. Bildroman eller tecknad serie. [3]
- ”När man ritar hästar”, 2010. Gidlunds förlag. Illustrerad berättelse om teckning och konst.
Recensioner
- Göran Ribe: "Nilsson" (Bild & Bubbla nr 4/1977) (Reaktion på recension i B&B 2/1978 av Horst Schröder.)
- Fredrik Jonsson: "Resan till Genesis" (Bild & Bubbla nr 2/1996 s. 32)
- Jan Hemmel: "Nilsson" (Bild & Bubbla nr 4/2002, s. 87–88)
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
Fotnoter
- ↑ Konstnärslexikonet Amanda
- ↑ Från Göran Ribes efterord till boken "Nilsson": "Både i sitt innehåll och i sin form föregriper "Nilsson" en utveckling som skulle äga rum inom seriekonsten under de följande tjugo-trettio åren. 1974 fanns även internationellt sett bara ansatser till vardagsrealism i serier, detta främst hos vissa kvinnliga amerikanska undergroundtecknare, även om genren fick lite mer stadga 1976, när Harvey Pekar började dokumentera sin verklighet i den årliga tidningen American Splendor. Först på 80-talet kom en bredare flora av realistiska serier av olika slag i USA och Europa. Den som etablerade realismen som seriegenre i Sverige var Gunnar Krantz med album som "Falska liv" (1987) och "Superangst" (1993). Runt 1990 kom också en boom för självbiografiska serier i USA och Kanada, och detta sammantaget ledde till att en rad svenska tecknare under 90-talet kom att använda serier för självbiografiska historier. För vissa av dem fanns även "Nilsson" med som en inspirationskälla från en tidigare epok. Mer och mer har boken med åren kommit att framstå som en milstolpe."
- ↑ Optimal Press
