Diskussion:Blondie & CO

Periodisk och i "serietidningsstorlek"... borde inte den här kategoriseras som "Serietidning"? Eller åtminstone dubbelkategoriseras? OlaHe 26 juni 2011 kl. 12.04 (UTC)

Jfr t.ex. Åsa-Nisses Bästa. OlaHe 26 juni 2011 kl. 12.05 (UTC)

"Periodisk", ja, kanske. "Serietidningsstorlek", det skall inte spela någon roll, det är album det är frågan om, oavsett storlek. Men det är väl som "Kalle Ankas Pocket", eller är det frågan om Kalle Ankas Pocket där? Har vi läst den biten, än? --= Steamboat Willie / 蒸気船 ウィリー =- 26 juni 2011 kl. 12.33 (UTC)

Jag är inte säker på hur den här såg ut, men jag har för mig att utförandet påminde om Åsa-Nisses Bästa, som jag definitivt skulle klassa som en serietidning. Stämmer det eller är jag helt ute och cyklar i barndomsminnenas labyrinter? Liksom med Kalle Ankas Pocket (som jag inte tror att vi någonsin löste) känns det som om bedömningen går på känsla än på reella kriterier. Kanske bäst att låta Ola Hammarlund avgöra. :-) OlaHe 26 juni 2011 kl. 13.07 (UTC)

52 sidor, limrygg, kartongomslag. Är det något annat som gör ett album? --= Steamboat Willie / 蒸気船 ウィリー =- 26 juni 2011 kl. 14.15 (UTC)

Känslan och Ola Hammarlund. :-) Skämt åsido, kombon normal serietidningsstorlek + periodisk utgivning gör att jag röstar för dubbelkategori här. Den känns mer serietidning än t.ex. Knasen Pocket, och inte heller den tyckte jag väl var ett självklart fall (se diskussionen). Hade Blondie & CO ISBN, förresten?

Är dock som så ofta inte helt övertygad åt endera hållet, så jag lyssnar gärna på motargument. OlaHe 26 juni 2011 kl. 17.20 (UTC)

52 sidor, limrygg, kartongomslag gör väl inte det automatiskt till ett album? Kan ju vara att jag missat något och jag vet iof inte hur kraftigt omslaget var på denna men du har ju bland andra Bamses Äventyr, Bamse-Extra, Seriemagasinet Special och Spawn som i så fall borde klassas som album. // Sir-L 26 juni 2011 kl. 17.41 (UTC)

Seriemagasinet special? Hade den kartongomslag? Det exemplar jag tittar på (UY) har inte styvare omslag, utan tvärtom... Ja, det finns en hel del Disneyseriealbum som vi får klassificera om i så fall då de är i exakt samma format. Hur kan det bli förresten bli serietidning om den är 26 cm hög, men inte om den är 19 eller 28 cm hög för övrigt? Det kan väl inte vara kriteriet för ett album??!? Kalle Ankas pocket är väldigt periodisk, men inte dubbelklassad... fast titeln har vi skrivit som en periodisk tidskrift... men inte kategorierna... Är det, det som är kompromissen? Blondie & CO gavs ut 1973–1974. Då angav man varken ISBN eller ISSN om de ens fanns då... Hade en givits ut i dag så... Tja.. Jag tittar på senare utgivna julalbum. Vissa har ISBN, vissa har ISSN, men en hel del har båda. KAP har båda. Känslor och Ola Hammarlund skall så klart inte användas som ett eget argument för den ena eller andra Seriewiki-policyn. Det skall diskuteras mellan fler användare, tycker jag. Att "Blondie & CO" står i lista över svenska serietidningar betyder ingenting. Den kanske helt enkelt inte skall vara med i den listan? Visste den som skrev listan vilket format albumen var i? --= Steamboat Willie / 蒸気船 ウィリー =- 27 juni 2011 kl. 08.48 (UTC)

"Känslor och Ola Hammarlund" var ett skämt. "Känslan" har nog använts hittills ganska mycket, men givetvis har du rätt i att vi bör komma överens om klarare kriterier – jag är dock inte 100% säker på att vi behöver exakta definitioner för vad ett album är. Jag är inte ens säker på att någon sådan definition är vare sig uppnåelig eller önskvärd. Däremot behöver vi definitivt komma överens om klara regler för hur vi på Seriewikin hanterar frågan om vad som är vad. OlaHe 27 juni 2011 kl. 10.59 (UTC)

Ok, Seriemagasinet Special var ett tankefel, jag håller på att gå igenom de tidiga åren och dessa hade kraftigare omslag (å andra sidan hade de också "Specialalbum" på omslaget). Vad jag egentligen ville visa på var att bara "52 sidor, limrygg, kartongomslag" som kriterier för album låter i mina öron väldigt tunt. Själv har jag ingen aning om vad kriterierna är, eller bör vara. Själv tänker jag på formatet för de klassiska albumserierna med "Spirou", "Tintin" osv. // Sir-L 27 juni 2011 kl. 17.33 (UTC)

Jag tycker snarare att det här låter som en tjockare serietidning, men å andra sidan brukar jag inte räkna mangapocketar och amerikanska TPB:s som album, heller. 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 30 juni 2011 kl. 17.42 (UTC)

Ett vanligt album av Europeiskt albumformat är inte tjockare än 52 sidor vanligtvis. Serietidningar är inte ovanligtvis tjockare... 68 sidor... 84 sidor... 100 sidor... --= Steamboat Willie / 蒸気船 ウィリー =- 30 juni 2011 kl. 22.41 (UTC)

Precis, så tjockleken borde kanske inte, i första hand, bör räknas in i kriterierna? Numrering då? Ett album har väl i regel fortlöpande numrering och inte, som i det flesta fallen med serietidningar, årsnumrering. Angående storleken så får publikationen vara väldigt tjock, eller riktigt kraftigt omslag, om jag ska räkna den som album om den har "serietidningsstorlek", men det är ju bara jag det. // Sir-L 30 juni 2011 kl. 22.55 (UTC)

Okej, så om den är två centimeter lägre så är det inte ett album? Var går gränsen, vid 1,5 cm eller vid 1,8 cm? --= Steamboat Willie / 蒸気船 ウィリー =- 1 juli 2011 kl. 07.27 (UTC)

Du behöver inte vara tyken, jag skriver ju att det är vad jag tycker. Kom med förslag själv då. // Sir-L 1 juli 2011 kl. 11.35 (UTC)

Enligt Libris och Seriesam's Guide är Blondie & CO en serietidning. Jag tycker att numreringen av utgåvorna talar starkt för det. (Det tekniska formatet spelar i mina ögon mindre roll.)
Tydligen betecknades "Mystiska 2:an" i sitt ursprungliga utförande (nr 1–7, utg. 1970–1973) som album, och utgåvorna nr 1–3/1973 som tidning. Ur Serieguide nr 32 (juni 1973) s. 5: "Ha[r] ni vid något tillfälle funderat på hur Rolf Gohs' serie "Mystiska 2:an" kommer att utvecklas och förändras. Jag har varit i kontakt med Rolf Gohs själv, och har av honom fått veta följande. MYS 2 har tidigare utgivits som album, med mindre än fyra nummer/år och hela inlagan bestående av en serie. Men nu ska den börja publiceras oftare (med 4 nr/år), och måste därför utges som en serietidning, vilken börjar med ny numrering från nr 1 i och med nästa nummer den 10.7." Ur Serieguide nr 36 (nov 1973) s. 8: "Det sägs att MYSTISKA 2:ANs första 'tidningsnummer' (ej att förväxla med albumen, ni minns) ej sålt efter förväntan." Enda märkbara trycktekniska skillnaden var väl tjockleken på omslagsarket? Men det spelar egentligen ingen roll för hur publikationerna definierats.

Jag passar gärna på att citera ett längre stycke ur Serieguide nr 35 (sep 1973) s. 7, där Rolf Lindby summerar officiella Semic-uppgifter han fått från Börje Nilsson och Lennart Hartler:

Hur det egentligen är med olika distributionsformer har kanske en del funderat över efter det jag skrev om MYSTISKA 2:AN för några nummer sedan. I själva verket är det ett mycket komplicerat problem, om man ska ta med alla vinklingar och detaljer. Jag ska i alla fall här försöka täcka några av de mest grundläggande bestämmelserna och ta upp de mest förekommande formerna.
Det vanligaste sättet att distribuera seriemagasin är genom tidningsutgivarägda P r e s s b y r å n. Denna distribution regleras genom olika tidningsavtal. För att få distribueras som t i d n i n g, vilket blir mest ekonomiskt förmånligt, måste en publikation uppfylla vissa normer som uppställts av Posten. Pressbyrån tillämpar alltså P o s t e n s bestämmelser i denna fråga och det är även Poststyrelsen som har att godkänna en publikation som tidning för att Pressbyrån ska distribuera den som en sådan.

För att bli godkänd som en tidning måste publikationen, bland en stor mängd andra bestämmelser, följa kriterier som:

– att ett enda arbete (=huvudserien) högst får uppta hälften av sidantalet

– att publikationen måste innehålla minst tre avslutade arbeten

– att publikationen måste utges minst 4 ggr per år, vid olika tillfällen

– att titeln måste vara tydligt angiven på omslagets första sida

– att publikationen måste vara numrerad per kalenderår

– att högst en fjärdedel av innehållet får upptas av reklam

– att ansvarige utgivares namn måste finnas angivet (däremot ej nödvändigtvis redaktörens).

Om publikationen skulle uppfylla alla dessa regler kan den postdistribueras som utgivarkorsband för reducerad avgift (genom subvension [sic] från staten) enl. avtal mellan Tidningsutgivarförbundet och Posten.

Om publikationen däremot ej skulle uppfylla kriterierna för tidning, be6tecknas den istället som en bok eller ett album och distribueras via Pressbyråns bokavdelning och bokhandlare, detta mot en högre avgift.

Det andra mer omfattande sättet att distribuera seriemagasin är genom p r e n u m e r a t i o n. Även i detta fall spelar postbestämmelserna in, då ju prenumerationstidningar skickas ut per post som utgivarkorsband. För Semics del sköts prenumerationerna av en avdelning vid Åhlén & Åkerlund, Prenumerationstjänst, som även handhar prenumerationerna på Åhlén & Åkerlunds veckotidningar.

Förfarandet vid utskickning till prenumeranter går till så, att tidningarna från tryckeri och bindning förs till en distributionsavdelning. Där förses tidningarna med adresslappar, buntas ihop och placeras i plastförpackningar efter olika orter, vilket sker med hjälp av dator. Förpackningarna förses med lappar för de olika postanstalterna, dit de sedan förs via posten. När de väl kommit dit bryts förpackningen och tidningarna delas ut till de respektive prenumeranterna.

Ja, ungefär så fungerar distributionsmaskineriet. Att Semic väljer att följa Postens kriterier på tidning när det gäller exempelvis MYSTISKA 2:AN beror sålunda mycket på att det blir billigare. Men samtidigt så finns alltså möjligheten att distribuera utan att följa de reglerna – men då efter andra och dyrare former.

--N0WIS 1 juli 2011 kl. 13.51 (UTC)