Skillnad mellan versioner av "George McManus"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
(14 mellanliggande versioner av 4 användare visas inte)
Rad 49: Rad 49:
[[Kategori:Serieskapare|McManus, George]]
[[Kategori:Serieskapare|McManus, George]]
[[Kategori:Amerikanska serieskapare|McManus, George]]
[[Kategori:Amerikanska serieskapare|McManus, George]]
'''George McManus''' (1884–1954), amerikansk serieskapare och upphovsman till "[[Gyllenbom]]" med flera serier.  
'''George McManus''' ([[1884]]–[[1954]]), amerikansk serieskapare och upphovsman till "[[Gyllenbom]]" med flera serier.  




Rad 55: Rad 55:
George McManus föddes av irländska föräldrar i Saint Louis, Missouri, den 23 januari 1884. Redan som barn var han väldigt duktig på att teckna, särskilt "skojiga gubbar". På äldre dar återberättade han en händelse han varit med om i high school och som formade hans framtida liv: ''"Min magister skickade hem en bild till mina föräldrar, där jag hade ritat av en klasskamrat vid namn Sweeney. 'Det här är vad er pojke har ägnat sig åt', skrev läraren kyligt. Jag la lappen i pappas knä och väntade på straffet. Men pappa tog istället på sig sin hatt och rock och gick till redaktören på The Republican. Han visade Sweeney för redaktören. Nästa dag hade jag jobb som springpojke på The Republican för fem dollar i veckan."''<ref>[http://lileks.com/comics/kingfeatures/32b.html "Famous Artists and Writers]", [[King Features Syndicate]] 1949.</ref>
George McManus föddes av irländska föräldrar i Saint Louis, Missouri, den 23 januari 1884. Redan som barn var han väldigt duktig på att teckna, särskilt "skojiga gubbar". På äldre dar återberättade han en händelse han varit med om i high school och som formade hans framtida liv: ''"Min magister skickade hem en bild till mina föräldrar, där jag hade ritat av en klasskamrat vid namn Sweeney. 'Det här är vad er pojke har ägnat sig åt', skrev läraren kyligt. Jag la lappen i pappas knä och väntade på straffet. Men pappa tog istället på sig sin hatt och rock och gick till redaktören på The Republican. Han visade Sweeney för redaktören. Nästa dag hade jag jobb som springpojke på The Republican för fem dollar i veckan."''<ref>[http://lileks.com/comics/kingfeatures/32b.html "Famous Artists and Writers]", [[King Features Syndicate]] 1949.</ref>


George hoppade av skolan vid femton års ålder och började arbeta på tidningen ''St. Louis Republic''. Tidningen publicerade hans första serie "[[Alma and Oliver]]". 1904 flyttade han till New York och fick en anställning på ''New York World''. Där tecknade han flera berättelser: "[[Snoozer]]", "[[The Merry Marcelene]]", "[[Panhandle Pete]]", "[[Ready Money Ladies]]", "[[Let George Do It]]", "[[Cheerful Charlie]]" och "[[Nibsby the Newsboy in Funny Fairyland]]" (serien hade en del likheter med "[[Little Nemo in Slumberland]]" av [[Winsor McCay]]).
George hoppade av skolan vid femton års ålder och började arbeta på tidningen ''St. Louis Republic''. Tidningen publicerade hans första serie "[[Alma and Oliver]]". 1904 flyttade han till New York och fick en anställning på ''New York World''. Där tecknade han flera berättelser: "[[Snoozer]]", "[[The Merry Marcelene]]", "[[Panhandle Pete]]", "[[Ready Money Ladies]]", "[[Let George Do It]]", "[[Cheerful Charlie]]" och "[[Nibsy the Newsboy in Funny Fairyland]]" (serien hade en del likheter med "[[Little Nemo in Slumberland]]" av [[Winsor McCay]]).


[[Bild:Gyllenbom.jpg|thumb|250px|right|"[[Gyllenbom]]" av [[George McManus]]. &copy; [[King Features Syndicate]].]]
[[Bild:Gyllenbom.jpg|thumb|250px|right|"[[Gyllenbom]]" av [[George McManus]]. &copy; [[King Features Syndicate]].]]
[[Bild: Mammas-och-pappas-forsta-ba.jpg|thumb|250px|"[[Mammas och pappas första barn]]" som "Their Only Child" kallades när den publicerades i ''[[Brokiga Blad]]''. Seriebild scannad från sista sidan i ''Brokiga Blad'' nr 25, söndagen den 23 juli 1918. Bild: [[George McManus]] &copy; [[KFS]].]]
[[Bild: Mammas-och-pappas-forsta-ba.jpg|thumb|250px|"[[Mammas och pappas första barn]]" som "Their Only Child" kallades när den publicerades i ''[[Brokiga Blad]]''. Seriebild scannad från sista sidan i ''Brokiga Blad'' nr 25, söndagen den 23 juli 1918. Bild: [[George McManus]] &copy; [[KFS]].]]
[[Bild:Putte.png|thumb|200px|Scen ur "[[Putte (McManus)|Putte]]" ("Snookums") av [[George McManus]]. &copy;&nbsp;[[KFS]].]]
[[Bild:Putte.png|thumb|200px|Scen ur "[[Putte (McManus)|Putte]]" ("Snookums") av [[George McManus]]. &copy;&nbsp;[[KFS]].]]
[[Bild:TheirOnlyChild.jpg|right|250px|thumb| '''"Their Only Child"'''. Original från 1913, återtryck i ''[[Captain George's Comic World]]'' nr 21 (1969). Bild av [[George McManus]]. &copy;&nbsp;[[KFS]]. ]]
År 1904 skapade McManus "[[The Newlyweds]]", om ett elegant ungt par och deras barn, Snookums. Detta var den första amerikanska familjeserien och den blev mycket populär. 1912 lyckades den konkurrerande tidningen ''The New York'' få McManus att arbeta för dem.
År 1904 skapade McManus "[[The Newlyweds]]", om ett elegant ungt par och deras barn, Snookums. Detta var den första amerikanska familjeserien och den blev mycket populär. 1912 lyckades den konkurrerande tidningen ''The New York'' få McManus att arbeta för dem.
   
   
Han fortsatte teckna "The Newlyweds", nu under namnet "[[Their Only Child]]", och ännu senare under namnet "[[Snookums]]" ("Putte" på svenska). Han startade flera andra dagliga serier som "[[Rosie's Beau]]", "[[Love Affairs of a Mutton Head]]", "[[Spareribs and Gravy]]" och den serie som blev hans största framgång: "[[Gyllenbom]]" ("Bringing Up Father").  
Han fortsatte teckna "The Newlyweds", nu under namnet "[[Their Only Child]]", och ännu senare under namnet "[[Snookums]]" ("Putte" på svenska). Han startade flera andra dagliga serier som "[[Rosie's Beau]]", "[[Love Affairs of a Mutton Head]]", "[[Spareribs and Gravy]]" och 1913 kom den serie som blev hans största framgång: "[[Gyllenbom]]" ("Bringing Up Father").  


"Gyllenbom" ska ha inspirerats av pjäsen "The Rising Generation" som spelades på den teater hans far ansvarade för och som behandlade en arbetarfamilj som plötsligt blev rika. Samma upplägg finns i serien. Mannen i huset, Jiggs/Anders Petter Gyllenbom (enbart Bom före förmögenheten), har svårt att vänja sig vid den nya livsstilen, föredrar att förlusta sig på [[Olssons bar]] med favoriträtten ''corned beef and cabbage'' och sena pokerkvällar med polarna. Hans fru, den före detta tvätterskan Maggie/Rosamunda, är desto mer statusfixerad, försöker få fason på honom och uppmanar honom att bryta kontakten med gamla bekanta. Till familjen hör också den bortskämda men ändå mer vidsynta giftasvuxna dottern Nora/Eulalia, samt en hel stab av tjänstefolk. McManus ansvarade för serien fram till sin död 1954. Därefter var det allmänt tippat att hans assistent  [[Zeke Zekely]] (som jobbat på serien i tjugo år) skulle få ta över den, men syndikatet valde att låta jobbet gå till [[Vernon Greene]] istället.
"Gyllenbom" ska ha inspirerats av pjäsen "The Rising Generation" som spelades på den teater hans far ansvarade för och som behandlade en arbetarfamilj som plötsligt blev rika. Samma upplägg finns i serien. Mannen i huset, Jiggs/Anders Petter Gyllenbom (enbart Bom före förmögenheten), har svårt att vänja sig vid den nya livsstilen, föredrar att förlusta sig på [[Olssons bar]] med favoriträtten ''corned beef and cabbage'' och sena pokerkvällar med polarna. Hans fru, den före detta tvätterskan Maggie/Rosamunda, är desto mer statusfixerad, försöker få fason på honom och uppmanar honom att bryta kontakten med gamla bekanta. Till familjen hör också den bortskämda men ändå mer vidsynta giftasvuxna dottern Nora/Eulalia, samt en hel stab av tjänstefolk. McManus ansvarade för serien fram till sin död 1954. Därefter var det allmänt tippat att hans assistent  [[Zeke Zekely]] (som jobbat på serien i tjugo år) skulle få ta över den, men syndikatet valde att låta jobbet gå till [[Vernon Greene]] istället.
McManus tjänstgjorde under första världskriget i amerikanska flygvapnets ''11th Bomb Squadron''.


Under 1940-talet, bodde McManus i Hollywood. Han dog 1954 i Santa Monica, Kalifornien och begravdes i Woodlawn Cemetery i Bronx, New York.
Under 1940-talet, bodde McManus i Hollywood. Han dog 1954 i Santa Monica, Kalifornien och begravdes i Woodlawn Cemetery i Bronx, New York.
Rad 71: Rad 74:


==Bildstil==
==Bildstil==
McManus teckningsstil kännetecknas av en tunn, elegant linje. Teckningarna saknar skrafferingar och skuggor. Denna stil påverkade bland annat [[Hergé]], som i sin tur gav upphov till den så kallade "[[klara linjen]]".
McManus teckningsstil kännetecknas av en tunn, elegant linje. Teckningarna saknar skrafferingar och skuggor. Denna stil påverkade bland annat [[Hergé]]<ref name="Herge">[[Benoit Peeters]]: "[[Hergé, boken om Tintin och hans skapare]]", [[Carlsen/if]] 1983, s. 14</ref>, vilket i sin tur gav upphov till den så kallade "[[klara linjen]]".{{källa behövs}}


Bilderna är iögonfallande med sina karakteristiska och stilrena miljöteckningar. [[Sture Hegerfors]] vill i sin bok "[[Pratbubblan]]" påpeka hur konstepokerna ''jugend'' och ''rokoko'' påverkat McManus.<ref>[[Sture Hegerfors]]: "[[Pratbubblan]]", [[Bokförlaget Bra Böcker]] 1981, s. 63.</ref> [[Horst Schröder]] vill å sin sida, i boken "[[De första serierna: dagspresserier i USA från sekelskiftet till 30-talet|De första serierna]]", mena att McManus är inspirerad av ''art deco''.<ref>[[Horst Schröder]]: "[[De första serierna]]", [[Carlsen/if]] 1981, s. 91.</ref> I [[Judith O'Sullivan]]s "[[The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art]]" sägs att McManus utvecklade sin stil som modetecknare för tidningen ''St. Louis Republic'' under inflytande av bland annat den internationella stilriktningen ''Secessionismen'', och att de element han då använde senare skulle komma att kallas ''art deco''.<ref>[[Judith O'Sullivan]]: "[[The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art]]".</ref>
Bilderna är iögonfallande med sina karakteristiska och stilrena miljöteckningar. [[Sture Hegerfors]] vill i sin bok "[[Pratbubblan]]" påpeka hur konstepokerna ''jugend'' och ''rokoko'' påverkat McManus.<ref>[[Sture Hegerfors]]: "[[Pratbubblan]]", [[Bokförlaget Bra Böcker]] 1981, s. 63.</ref> [[Horst Schröder]] vill å sin sida, i boken "[[De första serierna: dagspresserier i USA från sekelskiftet till 30-talet|De första serierna]]", mena att McManus är inspirerad av ''art deco''.<ref>[[Horst Schröder]]: "[[De första serierna]]", [[Carlsen/if]] 1981, s. 91.</ref> I [[Judith O'Sullivan]]s "[[The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art]]" sägs att McManus utvecklade sin stil som modetecknare för tidningen ''St. Louis Republic'' under inflytande av bland annat den internationella stilriktningen ''Secessionismen'', och att de element han då använde senare skulle komma att kallas ''art deco''.<ref>[[Judith O'Sullivan]]: "[[The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art]]".</ref>


==Påverkan==
==Påverkan==
George McManus har påverkat en mängd stora serieskapare, inklusive [[Robert Crumb]]{{källa behövs}}, [[Hergé]]{{källa behövs}} och [[Olivier Schrauwen]]{{källa behövs}}. "Gyllenbom" ska ha varit en av förebilderna till [[Rune Moberg]]s "[[Lilla Fridolf]]" som startade som radioserie 1955 och som tecknad serie året efter.{{källa behövs}}
George McManus har påverkat en mängd stora serieskapare, inklusive [[Robert Crumb]]{{källa behövs}}, [[Hergé]]<ref name="Herge"></ref> och [[Olivier Schrauwen]]{{källa behövs}}. "Gyllenbom" ska ha vnarit en av förebilderna till [[Rune Moberg]]s "[[Lilla Fridolf]]" som startade som radioserie 1955 och som tecknad serie året efter.<ref>[[Erik Sundblom]]: [http://sundblom.wordpress.com/2011/11/23/lillafridolf/ "Lilla Fridolf &ndash; Sju decennier av roliga relationsproblem"], artikel publicerad på bloggen "Rutor och reflektioner" 2011-11-23. [länkad 2012-09-17]</ref>
 
==Kuriosa==
*Gyllenbom står som symbol för USA:s flygvapens ''11th Bomb Squadron'', i vilken McManus tjänstgjorde under första världskriget.
*Gyllenbom gavs ut [[Seriefigurer på frimärken#USA|på frimärke]] i USA 1995.
 
===Samlingar===
*26 mjukpärmssamlingar med "Bringing up Father" gavs ut av [[Cupples & Leon]] åren 1919&ndash;1934
*"Bringing up Father: The BIG Book" nr 1 och 2, hårdpärmsutgåvor från Cupples & Leon 1926 respektive 1929.
*"Bringing up Father: A Big Little Book", [[Whitman Publishing]] 1936
*"[[Hyperion Library of Classic American Comic Strips]]: Bringing up Father", [[Hyperion Press]] 1977
*"Jiggs Is Back", mjukpärmad samling av söndagssidor, [[Celtic Book Company]] 1986
*"[[Forever Nuts]] Presents: Bringing up Father", [[NBM]] 2009
*"[[Library of American Comics]]: Bringing up Father: From Sea to Shining Sea", [[IDW Publishing]] 2009


==Mer om {{PAGENAME}}==
==Mer om {{PAGENAME}}==

Nuvarande version från 22 juli 2024 kl. 16.40

SERIESKAPARE
George McManus
Född:∗ 1884-01-23
Födelseplats:St. Louis, Missouri, USA
Död:† 1954-10-22 (70 år)
Död, ort:Santa Monica, Kalifornien, USA
Land:Mini usa.gif USA
Språk:Mini storbritannien.gif Engelska
Serier i urval
"The Newlyweds"
"Their Only Child"
"Putte"
"Gyllenbom"

George McManus (1884–1954), amerikansk serieskapare och upphovsman till "Gyllenbom" med flera serier.


Biografi

George McManus föddes av irländska föräldrar i Saint Louis, Missouri, den 23 januari 1884. Redan som barn var han väldigt duktig på att teckna, särskilt "skojiga gubbar". På äldre dar återberättade han en händelse han varit med om i high school och som formade hans framtida liv: "Min magister skickade hem en bild till mina föräldrar, där jag hade ritat av en klasskamrat vid namn Sweeney. 'Det här är vad er pojke har ägnat sig åt', skrev läraren kyligt. Jag la lappen i pappas knä och väntade på straffet. Men pappa tog istället på sig sin hatt och rock och gick till redaktören på The Republican. Han visade Sweeney för redaktören. Nästa dag hade jag jobb som springpojke på The Republican för fem dollar i veckan."[1]

George hoppade av skolan vid femton års ålder och började arbeta på tidningen St. Louis Republic. Tidningen publicerade hans första serie "Alma and Oliver". 1904 flyttade han till New York och fick en anställning på New York World. Där tecknade han flera berättelser: "Snoozer", "The Merry Marcelene", "Panhandle Pete", "Ready Money Ladies", "Let George Do It", "Cheerful Charlie" och "Nibsy the Newsboy in Funny Fairyland" (serien hade en del likheter med "Little Nemo in Slumberland" av Winsor McCay).

"Gyllenbom" av George McManus. © King Features Syndicate.
"Mammas och pappas första barn" som "Their Only Child" kallades när den publicerades i Brokiga Blad. Seriebild scannad från sista sidan i Brokiga Blad nr 25, söndagen den 23 juli 1918. Bild: George McManus © KFS.
Scen ur "Putte" ("Snookums") av George McManus. © KFS.
"Their Only Child". Original från 1913, återtryck i Captain George's Comic World nr 21 (1969). Bild av George McManus. © KFS.

År 1904 skapade McManus "The Newlyweds", om ett elegant ungt par och deras barn, Snookums. Detta var den första amerikanska familjeserien och den blev mycket populär. 1912 lyckades den konkurrerande tidningen The New York få McManus att arbeta för dem.

Han fortsatte teckna "The Newlyweds", nu under namnet "Their Only Child", och ännu senare under namnet "Snookums" ("Putte" på svenska). Han startade flera andra dagliga serier som "Rosie's Beau", "Love Affairs of a Mutton Head", "Spareribs and Gravy" och 1913 kom den serie som blev hans största framgång: "Gyllenbom" ("Bringing Up Father").

"Gyllenbom" ska ha inspirerats av pjäsen "The Rising Generation" som spelades på den teater hans far ansvarade för och som behandlade en arbetarfamilj som plötsligt blev rika. Samma upplägg finns i serien. Mannen i huset, Jiggs/Anders Petter Gyllenbom (enbart Bom före förmögenheten), har svårt att vänja sig vid den nya livsstilen, föredrar att förlusta sig på Olssons bar med favoriträtten corned beef and cabbage och sena pokerkvällar med polarna. Hans fru, den före detta tvätterskan Maggie/Rosamunda, är desto mer statusfixerad, försöker få fason på honom och uppmanar honom att bryta kontakten med gamla bekanta. Till familjen hör också den bortskämda men ändå mer vidsynta giftasvuxna dottern Nora/Eulalia, samt en hel stab av tjänstefolk. McManus ansvarade för serien fram till sin död 1954. Därefter var det allmänt tippat att hans assistent Zeke Zekely (som jobbat på serien i tjugo år) skulle få ta över den, men syndikatet valde att låta jobbet gå till Vernon Greene istället.

McManus tjänstgjorde under första världskriget i amerikanska flygvapnets 11th Bomb Squadron.

Under 1940-talet, bodde McManus i Hollywood. Han dog 1954 i Santa Monica, Kalifornien och begravdes i Woodlawn Cemetery i Bronx, New York.

Roanoke College i Salem, Virginia, utnämnde McManus till hedersdoktor för hans bidrag till amerikansk humor.

Bildstil

McManus teckningsstil kännetecknas av en tunn, elegant linje. Teckningarna saknar skrafferingar och skuggor. Denna stil påverkade bland annat Hergé[2], vilket i sin tur gav upphov till den så kallade "klara linjen".[källa behövs]

Bilderna är iögonfallande med sina karakteristiska och stilrena miljöteckningar. Sture Hegerfors vill i sin bok "Pratbubblan" påpeka hur konstepokerna jugend och rokoko påverkat McManus.[3] Horst Schröder vill å sin sida, i boken "De första serierna", mena att McManus är inspirerad av art deco.[4] I Judith O'Sullivans "The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art" sägs att McManus utvecklade sin stil som modetecknare för tidningen St. Louis Republic under inflytande av bland annat den internationella stilriktningen Secessionismen, och att de element han då använde senare skulle komma att kallas art deco.[5]

Påverkan

George McManus har påverkat en mängd stora serieskapare, inklusive Robert Crumb[källa behövs], Hergé[2] och Olivier Schrauwen[källa behövs]. "Gyllenbom" ska ha vnarit en av förebilderna till Rune Mobergs "Lilla Fridolf" som startade som radioserie 1955 och som tecknad serie året efter.[6]

Kuriosa

  • Gyllenbom står som symbol för USA:s flygvapens 11th Bomb Squadron, i vilken McManus tjänstgjorde under första världskriget.
  • Gyllenbom gavs ut på frimärke i USA 1995.

Samlingar

Mer om George McManus

Fotnoter

  1. ↑ "Famous Artists and Writers", King Features Syndicate 1949.
  2. ↑ 2.0 2.1 Benoit Peeters: "Hergé, boken om Tintin och hans skapare", Carlsen/if 1983, s. 14
  3. ↑ Sture Hegerfors: "Pratbubblan", Bokförlaget Bra Böcker 1981, s. 63.
  4. ↑ Horst Schröder: "De första serierna", Carlsen/if 1981, s. 91.
  5. ↑ Judith O'Sullivan: "The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art".
  6. ↑ Erik Sundblom: "Lilla Fridolf – Sju decennier av roliga relationsproblem", artikel publicerad på bloggen "Rutor och reflektioner" 2011-11-23. [länkad 2012-09-17]
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=George_McManus&oldid=260252"