Skillnad mellan versioner av "Diskussion:Rotoskop"
Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sökE.G. (diskussion | bidrag) (→Koppling till seriemediet? -- ~~~~: nytt avsnitt) |
|||
(9 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
== Koppling till seriemediet? -- | == Koppling till seriemediet? -- == | ||
Det här är en intressant artikel och betydelsen av rotoskop för utvecklingen av animerad film är stor, men för att motivera artikelns existens på Seriewikin borde den förklara på vilket sätt rotoskoperade filmer har påverkar serierna eller på vilket sätt serierna har påverkat utvecklingen eller användningen av rotoskop. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 14 juli 2024 kl. 13.41 (CEST) | Det här är en intressant artikel och betydelsen av rotoskop för utvecklingen av animerad film är stor, men för att motivera artikelns existens på Seriewikin borde den förklara på vilket sätt rotoskoperade filmer har påverkar serierna eller på vilket sätt serierna har påverkat utvecklingen eller användningen av rotoskop. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 14 juli 2024 kl. 13.41 (CEST) | ||
:Jo, kopplingen till seriemediet är väl inte helt självklar. Såg att en jämförelse med [[storyboard]] togs upp, men artikeln om storyboard skapades inte primärt för att det fanns kopplingar till animerad film, utan för att det var en typ av [[sekvenskonst]]. [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 14 juli 2024 kl. 15.33 (CEST) | |||
::Många serietecknare använder fotografiska förlagor för sina bilder. Kan seriekopplingen ligga någonstans i ett sådant sammanhang, d.v.s. att man använder rotoskop eller liknande metoder för att få förlagor till sina teckningar? [[Användare:E.G.|E.G.]] den 14 juli 2024 kl. 17.39 (CEST) | |||
:::Det finns ju olika sätt att kalkera bilder, men vad jag kan förstå så används rotoskopi-tekniken enbart för rörliga bilder. (Ibland kan den nog ha använts för specialeffekter, snarare än inom traditionell animation, men fortfarande för film.) [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 14 juli 2024 kl. 17.46 (CEST) | |||
:Storyboard (eller bildmanus) har en otvetydig koppling till film. Man skulle också kunna hävda att tecknad film i allmänhet är exempel på sekvenskonst. Animerad film och tecknade serier är intimt sammanbundna sedan länge, och speciellt i begynnelsen, genom både utbyte av figurer och gemensamma skapare, vilket är skälet till att Seriewikin har en rad artiklar om animerad film, inklusive detta huvudord. Men om en mer lämplig kategori är påkallat, så byt gärna. [[Användare:Johnny Hazard|Johnny Hazard]] ([[Användardiskussion:Johnny Hazard|diskussion]]) 14 juli 2024 kl. 20.13 (CEST) | |||
::Storyboard är ''sekvenskonst'', så om det har koppling till film är irrelevant. Rotoskopi som teknik använd(e)s vad jag vet enbart för film. [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 14 juli 2024 kl. 20.37 (CEST) | |||
:::Bildmanus är en rent filmisk term, och ingen konstform i sig. Tecknad film är dock en konstform, bestående av stillbilder som kopplats ihop till en historia. Rotoskopi har som enda användningsområde att överföra bilder till tecknad form, oftast med syndikerade dagspresserier som förebild, varför den har en historisk särställning i samspelet mellan tecknade serier och tecknad film. [[Användare:Johnny Hazard|Johnny Hazard]] ([[Användardiskussion:Johnny Hazard|diskussion]]) 14 juli 2024 kl. 20.53 (CEST) | |||
::::Denna historiska särställning i samspelet mellan tecknade serier och tecknad film är just det som borde beskrivas i artikeln, så lägg gärna in några meningar om det. [[Användare:E.G.|E.G.]] den 14 juli 2024 kl. 21.06 (CEST) | |||
:::::Hmmm. De flesta seriefigurer som blev tecknad film i början hade ju ändå så gummiaktiga rörelsemönster att rotoskopi ändå knappt behövdes, vad jag vet. Den första egentliga serieadaptionen där rotoskopi var ett viktigt verktyg var nog Fleischers Superman-kortfilmer (1941-1943). [[Användare:Wakuran|惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran]] ([[Användardiskussion:Wakuran|diskussion]]) 14 juli 2024 kl. 23.48 (CEST) | |||
::::::Det är inte så, skälet till att Max Fleischer tog fram verktyget var att han ansåg dåtidens tecknade figurer hade alltför klumpiga rörelser, se själv på tidiga Krazy Kat, Mutt and Jeff, Katzenjammer Kids och dylika. Dessutom underlättade och snabbade rotoskopet upp processen. [[Användare:Johnny Hazard|Johnny Hazard]] ([[Användardiskussion:Johnny Hazard|diskussion]]) 15 juli 2024 kl. 13.56 (CEST) |
Nuvarande version från 15 juli 2024 kl. 12.56
Koppling till seriemediet? --
Det här är en intressant artikel och betydelsen av rotoskop för utvecklingen av animerad film är stor, men för att motivera artikelns existens på Seriewikin borde den förklara på vilket sätt rotoskoperade filmer har påverkar serierna eller på vilket sätt serierna har påverkat utvecklingen eller användningen av rotoskop. E.G. den 14 juli 2024 kl. 13.41 (CEST)
- Jo, kopplingen till seriemediet är väl inte helt självklar. Såg att en jämförelse med storyboard togs upp, men artikeln om storyboard skapades inte primärt för att det fanns kopplingar till animerad film, utan för att det var en typ av sekvenskonst. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 14 juli 2024 kl. 15.33 (CEST)
- Många serietecknare använder fotografiska förlagor för sina bilder. Kan seriekopplingen ligga någonstans i ett sådant sammanhang, d.v.s. att man använder rotoskop eller liknande metoder för att få förlagor till sina teckningar? E.G. den 14 juli 2024 kl. 17.39 (CEST)
- Det finns ju olika sätt att kalkera bilder, men vad jag kan förstå så används rotoskopi-tekniken enbart för rörliga bilder. (Ibland kan den nog ha använts för specialeffekter, snarare än inom traditionell animation, men fortfarande för film.) 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 14 juli 2024 kl. 17.46 (CEST)
- Många serietecknare använder fotografiska förlagor för sina bilder. Kan seriekopplingen ligga någonstans i ett sådant sammanhang, d.v.s. att man använder rotoskop eller liknande metoder för att få förlagor till sina teckningar? E.G. den 14 juli 2024 kl. 17.39 (CEST)
- Storyboard (eller bildmanus) har en otvetydig koppling till film. Man skulle också kunna hävda att tecknad film i allmänhet är exempel på sekvenskonst. Animerad film och tecknade serier är intimt sammanbundna sedan länge, och speciellt i begynnelsen, genom både utbyte av figurer och gemensamma skapare, vilket är skälet till att Seriewikin har en rad artiklar om animerad film, inklusive detta huvudord. Men om en mer lämplig kategori är påkallat, så byt gärna. Johnny Hazard (diskussion) 14 juli 2024 kl. 20.13 (CEST)
- Storyboard är sekvenskonst, så om det har koppling till film är irrelevant. Rotoskopi som teknik använd(e)s vad jag vet enbart för film. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 14 juli 2024 kl. 20.37 (CEST)
- Bildmanus är en rent filmisk term, och ingen konstform i sig. Tecknad film är dock en konstform, bestående av stillbilder som kopplats ihop till en historia. Rotoskopi har som enda användningsområde att överföra bilder till tecknad form, oftast med syndikerade dagspresserier som förebild, varför den har en historisk särställning i samspelet mellan tecknade serier och tecknad film. Johnny Hazard (diskussion) 14 juli 2024 kl. 20.53 (CEST)
- Denna historiska särställning i samspelet mellan tecknade serier och tecknad film är just det som borde beskrivas i artikeln, så lägg gärna in några meningar om det. E.G. den 14 juli 2024 kl. 21.06 (CEST)
- Hmmm. De flesta seriefigurer som blev tecknad film i början hade ju ändå så gummiaktiga rörelsemönster att rotoskopi ändå knappt behövdes, vad jag vet. Den första egentliga serieadaptionen där rotoskopi var ett viktigt verktyg var nog Fleischers Superman-kortfilmer (1941-1943). 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 14 juli 2024 kl. 23.48 (CEST)
- Det är inte så, skälet till att Max Fleischer tog fram verktyget var att han ansåg dåtidens tecknade figurer hade alltför klumpiga rörelser, se själv på tidiga Krazy Kat, Mutt and Jeff, Katzenjammer Kids och dylika. Dessutom underlättade och snabbade rotoskopet upp processen. Johnny Hazard (diskussion) 15 juli 2024 kl. 13.56 (CEST)
- Hmmm. De flesta seriefigurer som blev tecknad film i början hade ju ändå så gummiaktiga rörelsemönster att rotoskopi ändå knappt behövdes, vad jag vet. Den första egentliga serieadaptionen där rotoskopi var ett viktigt verktyg var nog Fleischers Superman-kortfilmer (1941-1943). 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 14 juli 2024 kl. 23.48 (CEST)
- Denna historiska särställning i samspelet mellan tecknade serier och tecknad film är just det som borde beskrivas i artikeln, så lägg gärna in några meningar om det. E.G. den 14 juli 2024 kl. 21.06 (CEST)
- Bildmanus är en rent filmisk term, och ingen konstform i sig. Tecknad film är dock en konstform, bestående av stillbilder som kopplats ihop till en historia. Rotoskopi har som enda användningsområde att överföra bilder till tecknad form, oftast med syndikerade dagspresserier som förebild, varför den har en historisk särställning i samspelet mellan tecknade serier och tecknad film. Johnny Hazard (diskussion) 14 juli 2024 kl. 20.53 (CEST)
- Storyboard är sekvenskonst, så om det har koppling till film är irrelevant. Rotoskopi som teknik använd(e)s vad jag vet enbart för film. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran (diskussion) 14 juli 2024 kl. 20.37 (CEST)