Skillnad mellan versioner av "Rotoskop"
Wakuran (diskussion | bidrag) m |
|||
| (2 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Rotoskop''', ett hjälpmedel vid framställning av [[animerad film]]. Av alla de tekniska lösningar som framkom under slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet för att framställa rörliga bilder, fick rotoskopet en särställning som redskap för att överföra tecknade serier till bioduken, och anammades snabbt av exempelvis [[Disney]]. Rotoskopet uppfanns av [[Max Fleischer]], som själv hade erfarenhet av både tecknade serier och tecknad film, under tidigt 1910-tal, troligen 1913–15. | '''Rotoskop''', ett hjälpmedel vid framställning av [[animerad film]]. Av alla de tekniska lösningar som framkom under slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet för att framställa rörliga bilder, fick rotoskopet en särställning som redskap för att överföra tecknade serier till bioduken, och anammades snabbt av exempelvis [[Disney]]. Rotoskopet uppfanns av [[Max Fleischer]], som själv hade erfarenhet av både tecknade serier och tecknad film, under tidigt 1910-tal, troligen 1913–15. | ||
Själva processen kallas rotoskopi och innebär att en animatör manuellt fyller i konturlinjer etc. för en tecknad figur på ett genomskinligt media, en glasplatta eller ett ark av celluloid, från en vanlig film som avbildar en person eller ett rörligt föremål och visas en ruta i taget. | |||
Redan [[Winsor McCay]] nyttjade tekniken i sig men för enbart pappersteckningar. De animerade figurernas rörelser blir oftast mer flytande och naturliga | Redan [[Winsor McCay]] nyttjade tekniken i sig men för enbart pappersteckningar. De animerade figurernas rörelser blir oftast mer flytande och naturliga via rotoskopi från ett verkligt original. Detta var också ett av skälen till att Max Fleischer tog fram tekniken, då han ansåg att tecknad film vid denna tidpunkt återgav alltför klumpiga rörelser. Tekniken kom att användas flitigt vid [[Fleischer Studios]] och deras framställning av tecknad film, där man lanserade både originalfigurer och figurer från syndikerade [[dagspresserier]]. | ||
Rotoskop kom att bli ett allmänt använt hjälpmedel under 1920- och 30-talen inom branschen, speciellt efter det att Fleischers patent gick ut 1934. Ett framgångsrikt exempel är långfilmen "[[Snövit]]" (1933) av [[Walt Disney]], där många av figurerna först filmades av vanliga skådespelare för att sedan via rotoskopi överföras till tecknad form. Ett annat berömt exempel är jazzmusikern Cab Calloways rörelser som överförts till tecknad form i [[Betty Boop]]-kortfilmen "Minnie the Moocher" (1932). | Rotoskop kom att bli ett allmänt använt hjälpmedel under 1920- och 30-talen inom branschen, speciellt efter det att Fleischers patent gick ut 1934. Ett framgångsrikt exempel är långfilmen "[[Snövit]]" (1933) av [[Walt Disney]], där många av figurerna först filmades av vanliga skådespelare för att sedan via rotoskopi överföras till tecknad form. Ett annat berömt exempel är jazzmusikern Cab Calloways rörelser som överförts till tecknad form i [[Betty Boop]]-kortfilmen "Minnie the Moocher" (1932). | ||
Nuvarande version från 14 juli 2024 kl. 22.00
Rotoskop, ett hjälpmedel vid framställning av animerad film. Av alla de tekniska lösningar som framkom under slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet för att framställa rörliga bilder, fick rotoskopet en särställning som redskap för att överföra tecknade serier till bioduken, och anammades snabbt av exempelvis Disney. Rotoskopet uppfanns av Max Fleischer, som själv hade erfarenhet av både tecknade serier och tecknad film, under tidigt 1910-tal, troligen 1913–15.
Själva processen kallas rotoskopi och innebär att en animatör manuellt fyller i konturlinjer etc. för en tecknad figur på ett genomskinligt media, en glasplatta eller ett ark av celluloid, från en vanlig film som avbildar en person eller ett rörligt föremål och visas en ruta i taget.
Redan Winsor McCay nyttjade tekniken i sig men för enbart pappersteckningar. De animerade figurernas rörelser blir oftast mer flytande och naturliga via rotoskopi från ett verkligt original. Detta var också ett av skälen till att Max Fleischer tog fram tekniken, då han ansåg att tecknad film vid denna tidpunkt återgav alltför klumpiga rörelser. Tekniken kom att användas flitigt vid Fleischer Studios och deras framställning av tecknad film, där man lanserade både originalfigurer och figurer från syndikerade dagspresserier.
Rotoskop kom att bli ett allmänt använt hjälpmedel under 1920- och 30-talen inom branschen, speciellt efter det att Fleischers patent gick ut 1934. Ett framgångsrikt exempel är långfilmen "Snövit" (1933) av Walt Disney, där många av figurerna först filmades av vanliga skådespelare för att sedan via rotoskopi överföras till tecknad form. Ett annat berömt exempel är jazzmusikern Cab Calloways rörelser som överförts till tecknad form i Betty Boop-kortfilmen "Minnie the Moocher" (1932).
Max Fleischer utvecklade också tidigt tekniken vidare, för att med en liknande anordning kallas rotograf kunna blanda vanlig film med tecknade figurer. Detta var något han experimenterade med mycket i studions filmserie "Out of the Inkwell" på 1920-talet.
Rotoskopi fortsatte att användas, och man finner exempel på dess nyttjande in på 80- och 90-talet. Beatles film "Yellow Submarine" (1968) innehåller bitvis rotoskoperat material, och "Simpsons" har nyttjat tekniken för skojs skull så sent som 2015. Även i den tecknade "The Lord of the Rings" (1978) av Ralph Bakshi var tekniken använd i bred omfattning.
Idag används inte rotoskop eller mekaniska anordningar vid framställningen av animerad film i professionella sammanhang, utan allt sker via mer eller mindre digitala processer.
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
