Skillnad mellan versioner av "4-koma"
E.G. (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) m |
||
Rad 17: | Rad 17: | ||
==Bakgrund== | ==Bakgrund== | ||
Kishōtenketsu kan sägas följa ett klassiskt fyrstegsformat som länge har funnits i litteraturen i Japan, Kina och Korea och | Kishōtenketsu kan sägas följa ett klassiskt fyrstegsformat som länge har funnits i litteraturen i Japan, Kina och Korea och som från början användes i kinesisk poesi. | ||
Formatet förekommer inte enbart i Japan, exempelvis tecknades dagsstrippen av "[[Snobben]]" i många år med ett sådant format, men i Japan har det utvecklats till en stark norm, till skillnad från stripp- och dagspresserier i väst som ofta har en mer dynamisk layout. | Formatet förekommer inte enbart i Japan, exempelvis tecknades dagsstrippen av "[[Snobben]]" i många år med ett sådant format, men i Japan har det utvecklats till en stark norm, till skillnad från stripp- och dagspresserier i väst som ofta har en mer dynamisk layout. |
Versionen från 25 juni 2017 kl. 13.43
4-koma eller yonkoma (四駒/4コマ) (=fyra rutor) är en japansk term för ett speciellt standardformat för strippserier.
Format
Formatet består av fyra rutor i samma storlek med ram. Dessa rutor kan arrangeras lodrätt, vågrätt eller i kvadrat beroende på vilken tidning de publiceras i och vilken layout man där önskar ha.
Många japanska tidningsstrippserier använder detta format. Många använder "yonkoma" för alla olika strippserier. De flesta yonkoma-manga är humoristiska, men det finns de som har dramatiska manus.
I väst kända serier i 4-koma-format är t.ex. "Sazae-san", "OL Shinkaron" och "Azumanga Daioh".
Traditionellt följer 4-koma en struktur som kallas kishōtenketsu (起承転結). Detta ord är sammansatt av följande japanska kanji-tecken:
- Ki (起): Den första rutan formulerar grunden för berättelsen, den sätter scenen.
- Shō (承): Den andra rutan utvecklad grunden så som den lades upp i den första rutan.
- Ten (転): Den tredje rutan är berättelsens klimax, där en normalt oförutsedd händelse inträffar.
- Ketsu (結): Den fjärde rutan innehåller följden, där effekten av det som hände i den tredje rutan kan ses.[1]
Bakgrund
Kishōtenketsu kan sägas följa ett klassiskt fyrstegsformat som länge har funnits i litteraturen i Japan, Kina och Korea och som från början användes i kinesisk poesi.
Formatet förekommer inte enbart i Japan, exempelvis tecknades dagsstrippen av "Snobben" i många år med ett sådant format, men i Japan har det utvecklats till en stark norm, till skillnad från stripp- och dagspresserier i väst som ofta har en mer dynamisk layout.
Källor
- ↑ Carolin Fischer,'Mangaka,Unknown date of publication, "http://www.mangaka.co.uk/?page=yonkoma", 2009-10-29