Användardiskussion:Johnny Hazard

Senaste tråden överst, tack

Bejerot

[29 jan 2011]

Polisläkaren Nils Bejerot var en av Sveriges starkaste kritiker av tecknade serier som han såg som ett samhälleligt fördärv. Hans bok "Barn, Serier, Samhälle" från 1954 hade utan tvekan inflytande på barnuppfostrare, psykologer och lärare. Boken blev ett standardverk på de flesta barnpsykiatriska mottagningar i landet. Dock fick knappast boken det genomslag hos allmänheten eller någon effekt på seriemarknaden, som fortsatte att utvecklas under 60-talet.

Bejerots kritik av förekomsten av dåligt språk, våldsromantik och så vidare var tidsbunden. Våld fick vi mycket mera av i tv, och seriespråket blev säkerligen bättre tack vare seriealbum och förlagsarbete. Hans rabiata kritik och skäll på serierna till trots, så är hans bok något av en klassiker, ett tidsdokument, en bred och detaljrik genomgång av serieflorans olika genrer så som de såg ut på mitten av 50-talet, en svunnen epok.

Av många anledningar är det bra att boken finns att tillgå på nätet, via webbplatsen http://nilsbejerot.se. Dock är det undermåligt att denna utgåva är så uselt korrekturläst, slarvigt skannad via OCR, med text och typsnitt i olika storlekar och stil, ofta oläsligt hopgrötat. Man skulle önska att en bättre textversion lades upp av de ansvariga.

Etthundra!

[21 feb 2010]

Tack vara de devilusiska damerna Lala Satalin i To Love Ru, Pam Akumachi i Stray Little Devil och Takeru i Witchblade Takeru kom jag idag upp i 100 wiki-redigeringar av väsentlig omfattning (varav 86 helt nya). Det har varit mycket arbete, men kul. Fast ändå bara 0.7% av wikin. Den är verkligen omfattande inser jag nu. -JH

PUL och Seriewikin

[23 dec 2009]

Jo, som du kanske såg på diskussionssidan för Engwall så är det alltså så att i regel så är den typ av uppgifter som vi publicerar på Seriewikin inte går under PUL, speciellt inte efter de justeringar av PUL som gjordes för några år sedan. Om vi skulle börja lägga ut adressuppgifter och telefonnummer så hade det inte gått enligt PUL - men det gör vi ju inte. --MikkeX 23 december 2009 kl. 11.19 (UTC)

Jo, t.ex. telefon och adress går inte bra. Men enligt lagen är en personuppgift lika med "All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet". Känslig personuppgift är ännu mer speciellt. Sedan säger lagen att personuppgifter som behandlas ska vara "adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen", och Seriewikins uppgift är väl att informera allmänheten om serier, inte att publicera uppgifter om enskilda personers privata förehavanden? Just den där artikeln är lite tveksam, tycker jag. Problemet med PUL är väl att den inte har prövats särskilt mycket ännu. Grundsyftet är klart, men alla undantag gör den svårtolkad. -JH 09-12-23 16:01

Om det privata förehavandet har med det som artikeln att handla om är det inte i faraozonen. Men som sagt - efter tilläggen som gjordes så är vi utom all fara - det är den tolkning man gör i många andra onlinesammanhang också - som i till exempel Wikipedia - och det finns ännu inget fällande som är relevant för Seriewikin. --MikkeX 23 december 2009 kl. 15.58 (UTC)

Japansk transskribering

[1 dec 2009]

Under seriewikins kategorin Japanska serier återfinns en del serier med engelska titlar, andra med transkriberade japanska titlar. Principen för när respektive anges är lite oklar. Det är inte så att en japansk titel förekommer enbart när en engelsk översättning inte existerar.

Både när det gäller titlar och artikeltext i wikin är transskriberingen ibland inkonsekvent. Ord som shōjo och shōnen förekommer även som shoujo och shounen. Ett namn som Yuko kan skrivas som Yuuko eller Yūko eller även Yûko beroende på vilket transskriberingssystem som används.

Bruket att använda streck (makron) för att markera långa vokaler hör hemma inom den transskriberingstyp som går under namnet Hepburn, som är den mest använda internationellt sett. Att skriva ut långa vokaler som t.ex. oo eller uu görs inom metoden Kunrei-siki, som används inom undervisning i Sverige . Cirkumflex, som i nihôn används för att visa betoning inom JSL-systemet.

Nackdelarna för wiki-användaren är flera, då en blandad och inkonsekvent användning av transkribering förvirrar. Det är svårt att hitta en serie om man bara känner till den engelska titeln. Att ställa upp efter en i grunden fonetisk representation är lite godtyckligt, medan en uppställning efter japansk skrift inte skulle förstås av knappt någon.

En annan förvirring är det japanska bruket att skriva efternamnet före förnamnet. Detta blir ofta fel, t.ex. ska det vara Anno Hideaki eller Hideaki Anno?

Eftersom japaner tycker det latinska alfabetet är exotiskt och coolt att använda , så förekommer också engelska titlar på japanska utgåvor. Ofta skrivna på lite egendomlig engelska. Till exempel, så är uppslagsordet Devil Hunter Yohko namnet på en anime utgiven i USA, där mangan är oöversatt. Dock står på den japanska utgåvans baksida Mamono Hunter Yoko, vilket inte är en helt korrekt transkribering, men en titel som alltså finns i Japan.

Det hela är alltså inte något helt enkelt problem. Vill man f.ö. lära sig japanska, så brukar rådet vara att inte studera romanji (japanska med latinska bokstäver), utan direkt gå på de japanska tecknen.

Jäkligt intressant. Borde inte transkriberingssystem bero på mål-språket? För att syftet är att man ska kunna läsa ut bokstäverna användandes sina vanliga konventioner om hur de ska låta, och få till något som liknar korrekt japanskt (eller annat) uttal? Bokstavsföljden "same" uttalas ju till exempel helt olika på engelska och svenska. Eller inverkar sånt inte alls, och man man måste iaf lära sig hur transkribtionen ska utläsas för varje käll-språk? Jag är inte i närheten av tillräckligt kunnig för att ha särkilt mycket input här, men jag tycker det är väldigt trevligt med konsekvens. Vi bör använda samma transkriberingssystem hela tiden, men vilket är du nog bäst på att avgöra. (Dessutom kommer det säkert att tillkomma brot mot konsekvensen med tiden, allt eftersom fler artiklar skrivs av folk som kanske inte har full koll på olika transkriberingssystem. Inget fel med det, men det kanske behöver hållas efter.)

Vad gäller namn är jag för att låta folk heta vad dom heter. Om familjenamnet är först så får det vara det även här. Jag vet att imdb vänder på namnen, och det känns väldigt förvirrande. Eventuellet kanske vi borde markera vilket namn som är vad på nåt sätt, men jag vet inte hur... Men det är intressant att fundera och diskutera kring. //bnw 1 december 2009 kl. 09.37 (UTC)

Ja, språk är intressant. Målspråk tror jag inte man talar så mycket om, transskribering handlar ju mest om att översätta från ett alfabet till ett annat, och att något så när behålla en utttalsriktighet. Fast inte exakt, det är ju inte frågan om fonetisk skrift, utan det ska ju också se vettigt ut. Det ryska Чернобыль kan ju transskriberas både som Chernobyl och Tjernobyl, och den kinesiska huvudstaden 北京 har ju av hävd kallats Peking, men på senare tid även Beijing (Běijīng), som ju faktiskt inte låter så lika. Japanskt ljudande är ganska olikt vårt, t.ex. så gör de ingen skillnad mellan "l" och "r". -JH 09-12-01 21:47

Själv är jag sedan gammalt invand att ha japanskan transkriberad enligt hepburn... Det gör mig dock inget vilket man väljer. Vad gäller namn så är ju detta ett svenskt uppslagsverk, så vi skriver Egennamn först och familjenamnet sedan. Att börja blanda är inte särskilt bra, men det finns ett undantag, och det är om man skriver namnet även på japanska (kinesiska, koreanska, dvs. ett helt annat alfabet) så skriver vi den japanska texten i japansk tradition. Det underlättar om någon söker på det japanska namnet. --= Steamboat Willie / 蒸気船 ウィリー =- 1 december 2009 kl. 23.12 (UTC)

Bra principer, fast om någon enbart känner till det engelska namnet på en serie, så kan det vara svårt att hitta rätt. -JH 09-12-12 19:55

Om den engelska titeln inte är uppslagsordet (t.ex. när det finns en svensk titel) så brukar vi använda en #REDIRECT från den engelska, franska, tyska, osv. titeln.

Hittade några småfel; Söker man på "sally" får man ingen träff på "Mahotsukai Sally" som även bör skrivas "Maho Tsukai Sally". Om man alltid ska ha japanska namn, bör "Neon Genesis Evangelion" heta "Shin Seiki Evangelion". "Anno Hideaki" bör läggas under "Hideaki Anno", då Anno är efternamn. "Monster Collection" hittas inte om man söker på "monster". -JH 09-12-13 17:20

Principen är att finns serien utgiven i Sverige är det den titeln som är uppslagsordet i första hand. Så är det för både amerikanska och japanska serier. I fallet Neon Genesis Evangelion heter den ju det på svenska också. Men jag kan gott och väl tänka mig att man där gör en redirect från "Shin Seiki Evangelion". Vad gäller de övriga sakerna du tar upp är det bara att ändra där du finner det befogat.--David Haglund 14 december 2009 kl. 08.12 (UTC)

Hej Wikin

[11 nov 2009]

Varmt välkommen till Seriewikin. Snabbt och bra jobbat med Dirty Pair och Devil Hunter! Vi har brist på folk som skriver om japanskt här, så om du vill fortsätta med det är det uppskattat och välbehövligt! OlaHe 11 november 2009 kl. 05.24 (UTC)

Välkommen! --MikkeX 11 november 2009 kl. 07.10 (UTC)

Tack, tack! Förhoppningsvis blir det mera så småningom. 12 nov / -JH

Kandidatur

Hej. Skulle vara bra om du kunde bekräfta din kandidatur för omröstningen. 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 8 juni 2011 kl. 18.38 (UTC)

Ok, tack! -JH