Diskussion:Fransk-belgiska serier

Är det inte Buck Danny på bilden? -- Hoff 30 juli 2012 kl. 18.45 (CEST)

Svårt att se... men jag undrar om det inte snarare är Buck Danny på bilden (eller Dan Cooper?), för Tanguy brukar nästan alltid uppträda i par med Laverdure. Serien (Jaktfalkarna) heter i original Tanguy et Laverdure. Är det någon som kan skilja på uniformsmössor från olika delar av världen? T&L är franska flygare, Buck Danny amerikan och Dan Cooper kanadensere... Hoff 30 juli 2012 kl. 18.45 (CEST)

Det ser definitivt ut som Buck Danny; [1], [2]. Någon som är säker på kvinnan bredvid? Det ser ut litet som en Georges Pichard-figur, men kan inte helt placera henne. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 1 augusti 2012 kl. 14.46 (CEST)

Det finns ytterligare en figur på bilden som skulle behöva namnges: den gröna figuren mellan Tintin och Spirou. E.G. den 1 augusti 2012 kl. 16.50 (CEST)

Jovisstjo. Det ser ut som någon sorts krokodil, men känner inte igen figuren. Bedetheque verkar inte ge någon ledtråd [3] 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 1 augusti 2012 kl. 17.05 (CEST)

Aaahh, det är Prémolaire av Mouminoux, men det var närmast tur att jag lyckades hitta den... [4] [5] 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 1 augusti 2012 kl. 17.16 (CEST)

Kvinnan bredvid Buck Danny skulle möjligen kunna vara Carmen av Georges Pichard? --Johnny Hazard 2 augusti 2012 kl. 09.39 (CEST)

Nja, nu är teckningen visserligen ganska slarvig, men ansiktsformen och detaljerna i kläderna tycker jag inte stämmer riktigt... 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 2 augusti 2012 kl. 12.47 (CEST)

Vissa av de andra figurerna på bilden är inte heller riktigt på pricken ritade som de brukar vara framställda. Jag tror att Johnny har rätt i att det är Carmen. Jag har inte läst den serien själv, men när jag letar efter bilder på henne så tycker jag att det kan passa in. I vilket fall som helst så borde det väl handla om en seriefigur som är ganska välkänd åtminstone i de franskspråkiga länderna. Hon är för övrigt den sista figuren som är kvar att identifiera på bilden, så det vore väl bra om vi kan komma fram till något... E.G. den 9 augusti 2012 kl. 13.16 (CEST)

Tecknaren är ganska medelmåttig, men han verkar vara noga med detaljerna. Buck Dannys ansikte är ganska kladdigt, men insigniet på hans mössa har tydligt samma form. Carmen har en blomma i håret, verkar ha annan typ av överdel, och saknar ögonskuggan som kvinnan på bilden. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 9 augusti 2012 kl. 13.30 (CEST)

Eller iofs, ögonskuggan kan bero på slarvig tuschning... 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 9 augusti 2012 kl. 13.32 (CEST)

Det skulle kunna vara Marie-George, någon S/M-artad serie som antagligen skulle anklagats för olaga våldsskildring på 80-talet, eller Madoline (men hon brukar ha en blomma i håret), eller Caroline Choléra (verkar ligga åt Phoebe Zeitgeist-hållet, fast kläderna stämmer inte överens). 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 9 augusti 2012 kl. 13.47 (CEST)

Sedan gjorde han även två serier, L'usine (Fabriken) och Ceux-là (De där), där han blandade sin SM-fetisch med vänsterkritik mot produktion jämte militarism, så där verkar kvinnorna skräckslagna på riktigt. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 9 augusti 2012 kl. 14.32 (CEST)

Collaget är från 1979, och Carmen kom först 1981, så det funkar inte. På bilden anar man ett örhänge i form av en ring, så troligen är det i så fall Pichards "Lolly Strip" från 1972. --Johnny Hazard 10 augusti 2012 kl. 17.51 (CEST)

Aaaahh, det är ju en bra begränsning. Jag håller inte riktigt med om örhänget, dock. Det sitter litet för högt upp, och det kan i princip vara ett hårstrå. Men Pichard har ju tecknat väldigt många karaktärer som ser väldigt lika ut. Jag tror det framförallt är kläderna man ska titta på, och frisyren. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 10 augusti 2012 kl. 19.27 (CEST)

Jag hittade en beskrivning av Pichard i boken "Encyclopédie de la bande dessinée érotique". Där framkommer det tydligare vad han gjorde innan 80-talet. (En del grejer samlades i album långt efter att de publicerats i tidningar, t.ex.) 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 10 augusti 2012 kl. 23.06 (CEST)

Fortsättningsserier

Som artikeln är formulerad nu verkar det som det var något specifik franskt-belgiskt med antologiserietidningar som innehöll fortsättningsserier, men konceptet hade ju fungerat tidigare i Sverige med tidningar som Karl-Alfred och Serie-Magasinet. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 12 september 2012 kl. 22.59 (CEST)

Nu skummade jag bara igenom artikeln, men jag kan inte riktigt se vad du syftar på. Är det partiet "Serietidningar" du syftar på delar jag inte din uppfattning att man skulle få intrycket av att det är specifikt franskt-belgiskt. // Sir-L 13 september 2012 kl. 09.22 (CEST)

Jag tänkte på formuleringen om att svenska läsare var ovana med fortsättningsserier, när det egentligen hade förekommit i årtionden redan. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 13 september 2012 kl. 11.30 (CEST)

Skillnaden mellan Tintin/Spirou/osv och Karl-Alfred/SM/mfl är nog att de franskbelgiska serierna producerades för just den tidningen och hela systemet var klart för en viss serie. Först matades den ut bit för bit i kanske sju nummer i följd och sedan kom den som album nästa år. Om vi tittar på exempelvis Lone Ranger eller Prins Valiant i Karl-Alfred så var det ju gamla amerikanska serier (söndagsserier) som återtrycktes i serietidning. Helt olika sätt att jobba med materialet. Fantomen funkade ju så också i början. Men man frångick det alltmer. De franska och belgiska ungdomarna kom mycket närmare sina serier och serieskapare både geografiskt och tidsmässigt. Det förekom rätt mycket kommunikation mellan redaktioner och läsare också. Det var ju inte precis så att elvaårige Nils i Vetlanda kunde skriva till Karl-Alfred: Vad bra Prins Valiant var den här veckan, hälsa Hal Foster! Men det kunde lille Jean i Etterbeek: Oj, vad rolig Spirou var, tack Franquin. Och redaktionen skickade kanske en signerad liten bild osv. Och äventyren var ju inte klara heller, ibland visste inte ens tecknarna själva hur äventyren skulle sluta när de publicerades veckovis. Det ger en helt annan fräschhetskänla än när man kör tio- eller sextio år gamla serier. Med andra ord: serietidningarna och hela utgivningssystemet var/är unikt i det franskbelgiska området. Och kan vara en förklaring till varför det funkar.Hoff 13 september 2012 kl. 14.05 (CEST)

Fast detta med att de inte visste hur det slutade var ju inget nytt, dagspresserierna hade väll funkat så bra länge (speciellt söndagssidorna/veckoserier går ju att jämföra, speciellt då det var på en helsida). Sen har vi ju seriebilagorna, tex The Spirit, de funkade väl på samma sätt, eller? Som du ser håller inte alls med om att det var unikt, möjligen med undantag att det samlades i album sedan (fast där har vi å andra sidan Big Little Books och Better Little Books, visserligen inte lika attraktivt format). // Sir-L 13 september 2012 kl. 23.23 (CEST)

I The Spirits fall tror jag den mest kända varianten publicerades som avslutad serie i en specialbilaga varje söndag. Dessutom fanns det en dagsstrippsvariant som producerades simultant. Diger produktionstakt som hölls genom Will Eisners stab av ihärdiga studioarbetare. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 14 september 2012 kl. 09.09 (CEST)

Ok, där kan jag hålla med dig Wakuran. Så hade svenska serietidningar fungerat i årtionden innan Banggg och Champion. // Sir-L 13 september 2012 kl. 23.25 (CEST)

Så analysen känns litet hafsig. Nu kan det iofs fortfarande vara så att under 70-talet var tidningar med många utpräglade korta fortsättningsserier något ovanligt. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 14 september 2012 kl. 09.09 (CEST)

Så kan det vara, men det känns spekulativt. Min röst går nog till att ta bort det, eller omformulera. // Sir-L 14 september 2012 kl. 09.29 (CEST)