Cartoon
Begreppet cartoon används på engelska för att klumpa ihop i stort sett allt som är tecknat, och kan därmed betyda såväl serier som skämtteckningar, tecknad film och tecknade TV-serier. Cartoon (även förkortat toon) kan också beteckna figurerna i dessa verk.
Den moderna betydelsen av begreppet etablerades i mitten av 1800-talet, bland annat genom dess användning i den brittiska satirtidningen Punch. Termen "cartoon" för komiska teckningar användes för första gången i Punch 1843. Detta år skulle Parlamentsbyggnaderna i London dekoreras med muralmålsningar, och "cartoons" för muralmålningarna visades för allmänheten; ordet "cartoon" betydde på den tiden en färdig preliminär skiss på en stor bit kartong, eller cartone på italienska. Punch tog skämtsamt upp termen för att åsyfta sina politiska skämtteckningar och populariteten hos Punchs cartoons ledde till att termen spreds.[1]
Cartoon eller cartoony används ofta även för att beskriva en viss teckningsstil, den klassiska, stiliserade, karikerade, humoristiska, ofta barnvänliga och runda stil som förekommer i till exempel klassiska amerikanska humorserier, eller filmer och serier från Disney. (Realistiskt tecknade serier kallas mer sällan för cartoons eller cartoon-liknande, även om det händer.)
Den som tecknar cartoons kallas på engelska för cartoonist.
Det luddiga begreppet kan till viss del ha bidragit till förvirringen när det gäller skillnaden mellan de olika medierna.
Begreppet har använts oöversatt i åtminstone Horst Schröders översättning av Scott McClouds "Serier: den osynliga konsten" ("Understanding Comics").
Källor
- ↑ Appelbaum, Stanley; Kelly, Richard Michael: Great Drawings and Illustrations from Punch, 1841-1901: 192 Works by Leech, Keene, Du Maurier, May and 21 Others, Courier Dover Publications, 1981, ISBN 978-0-486-24110-4
