Bovil

Bovil, egentligen Bo Vilson (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.

Bovil föddes den 16 september 1910. Föräldrarna var Ellen och Gustaf Vilson. Bo är det andra barnet, systern Dagny är två år äldre. 1934 träffade han sin blivande fru Anna i Göteborg. 1935 gifte de sig. Sonen Björn föddes 1937. 1940 föddes den andre sonen, Kaj. 1942 bosätter de sig i Värmland. 1943 föddes den tredje sonen, Gunnar. 1949 reste familjen till Italien. Bovils hälsa sviker och han opereras, men avlider den 7 december, 39 år gammal. 1950 föde den fjärde sonen Dag.

Bland Bovils serier kan nämnas "Flygkamraterna" i FiB (start 1941), "Göingehövdingen" i Allt för Alla (1942), "Fältskärns Berättelser" i Levande Livet (1942), "Tusen och en Natt" i Vecko-Revyn (1942) och "Harald Handfaste" i Året Runt (1946).

Index över Bo Vilsons seriepubliceringar

Flygkamraterna. Serie i Folket i Bild. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg. Flygkamraterna i inkariket: 2/1941-20/1942, s1-67 Flygkamraterna i Afrika: 21/1942-23/1944, s67-168 Album 1943, s73-89, s96-118 Flygkamraterna i Atlantis: 24/1944-37/1945, s1-64 Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada: 38/1945-53/1945, s65-79

Fältskärns berättelser: Serie i Levande Livet. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt. Konungens ring: 10/1942-40/1942, s1-31 Svärdet och plogen: 41/1942-52/1942, s32-43 Eld och vatten: 1/1943-20/1943, s44-63 Ett urval av de ovanstående tre berättelserna gavs ut som Illustrerade Klassiker nr 200, 1969. Riddaren och häxan. Rebell mot sin lycka:21/1943-38/1943, s64-81 Häxan: 39/1943-48/1943 (utom 44 och 46), s82-89 Majniemi slott: 49/1943-2/1944, s90-95 De blå: 3/1944-16/1944 (utom 4), s96-108 Flyktingen: 17/1944-27/1944, ss109-119 Skuggan av ett namn: 28/1944-35/1944, 120-127

Göningehövdingen. Serie i Allt (för alla denna vecka). Svart-vitt. Manus av Geson efter C.Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från28/1942 till 51-52/1942, s1-25.

Tusen och en natt. Serie i Vecko-Revyn. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida. Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan:16/1944-47/1944, s1-32. Album 1945, s1-31 Alladin och den underbara lampan: 48/1944-15/1945, s33-53. Boken om Bovil 1992, s33-53 Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna: 16/1945-47/1945, s54-85. Album 1946, s54-85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade. Sinbad Sjöfararen: 48/1945-27/1946, s86-117. Album 1947, s86-117 Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad: 28/1946-38/1946, s118-127 Ali-Baba och de fyrtio rövarna: 39/1946-2/1947, s128-143 Trollhästen: 3/1947-20/1947, s144-161 Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara: 21/1947-14/1948, s162-206 Prins Ahmed och fén Peribanu: 15/1948-38/1948, s207-230 Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal: 39/1948-8/1949, s231-251 Den late Abu Mohanned: 9/1949-19/1949, s252-262 Hussein och Ayesha: 20/1949-25/1949, s263-268 Den sovande som blev väckt: 26/1949-37/1949, s269-277, s279-281 Skolflickaren Maruf: 38/1949-50/1949, s282-294

Maj - flicka med melodi. Serie i Hela Världen. Manus av Sture Lönnerstrand. Helsida i Färg. Bovil tecknade de första sidorna från 30/1945 till 37/1945.

Harald Handfaste. Serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Arne Bornebusch. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1-53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.

Sinuhe egyptiern. Serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Carl Wästfelt efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51-52/1950. Sidorna numrerrade 12, 28, 29, 30 saknas.

Gudasagan. Experimetserie från 1947 som publiserades för första gången i Boken om Bovil, 1992. 8 sidor. Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de nordiska gudasagorna i samarbete med författaren Gustav Sandgren, hann Bovil aldrig slutföra före sin död.

Boken om Bovil - En serietecknande konstnär, författad av en av hans söner, Björn Vilson, utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.

Kuriosa

• Jobbade som lärare i illustration på Berghs, där han bland andra hade Charlie Bood och Eugen Semitjov som elever.

Läs mer

• Björn Vilson: "Boken om Bovil", Carlsen/if 1992. ISBN: 91-510-6547-9.

• I början av 90-talet så hade man på seriemuseet i Köninge (Ullared) en utställning om Bo Vilson. Läs om detta i Bild och Bubbla (Seriefrämjandet) nr: 2/1990 s.32-33. Se "Bovil En svensk serieklassiker".