Användardiskussion:N0WIS

Välkommen till Seriewikin. --MikkeX 7 augusti 2007 kl.20.08 (CEST)

Välkomnar, jag också... 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 8 augusti 2007 kl.00.51 (CEST)

Tack! Kul att vara här :) N0WIS 8 augusti 2007 kl.01.09 (CEST)

Foton på serieskapare

Vi försöker att respektera upphovsrätten på Seriewikin. Foton på riktiga människor får bara användas om upphovsrätten är fri, eller med tillstånd av upphovsrättsinnehavaren (och om han/hon är nu levande, även modellen). Om du bara har scannat in från lexikon så är jag rädd att du får ta bort bilderna igen. Om du har skaffat rätten att använda bilden här bör detta anges vid bilden ifråga. (Att publicera serierutor ur större verk är en annan sak eftersom det (enligt vissa tolkningar) går under citaträtten. Samma sak med bok- och tidningsomslag som förlagen i regel ser emellan fingrarna med eftersom det är "ansiktet utåt". OlaHe 11 september 2009 kl. 19.46 (UTC)

Jag vet inte exakt var våra uppfattningar skiljer sig åt. De fotografier du åsyftar föreställer: Gustaf Ljunggren (d. 1967), Knut Stangenberg (d. 1955), Carl Agnar Jacobsson (d. 1942), Gobi (d. 1967), Gustav Bergström (69-70 år 1969), Ivar Starkenberg (d. 1947) och Martin Nilsson (d. 1963). Fotografierna är alltså framställda före 1969. Därmed är skyddstiden utslocknad; såvida de inte tillmäts den grad av "konstnärligt eller vetenskapligt värde" som i 1960 års upphovsrättslag förlängde skydstiden från det vanliga 25 år till istället hela upphovsmannens livstid plus 50 år. Men kraven var högt ställda för att fotografier skulle tillmätas sådant extra värde. Uppgifter om fotograferna saknas i den bok från 1976 som jag skannat bilderna från, varför jag uppgivit att fotograferna är okända. Anser du att bilderna har sådant konstnärligt värde att de bör vara skyddade? Jfr med detta exempel: [1] --N0WIS 11 september 2009 kl. 20.45 (UTC)

Japp, jag instämmer i N0WIS tolkning - jag satte mig nyligen in i denna lagstiftning för en kunds räkning och gjorde en liknande tolkning för liknande bilder. --MikkeX 11 september 2009 kl. 21.33 (UTC)

Intressant. Jag lusläste upphovsrättslagen för ett par år sedan, men jag har hela tiden trott att tolkningen av "konstnärlighet" är ganska rudimentär, jämförbar med den rätt lösa och generösa tolkningen av "verkshöjd" för vilken annan konst-/medieform som helst. Åtminstone sedan fotolagen införlivades i den övriga upphovsrättslagen. Kan ni hänvisa till någon källa (eller rentav lagparagraf) vad gäller de höga kraven på konstnärligt eller vetenskapligt värde (förutom Wikipedia)?

Om det nu stämmer och vi kan använda bilderna är jag givetvis glad för det, men då bör det ändå anges i text i anslutning till varje bild att skyddstiden har passerat. OlaHe 11 september 2009 kl. 22.15 (UTC)

Ett häfte från Svenska Fotografers Förbund (sid 10): "Man kan teoretiskt tänka sig att ett fotografi enligt den tidigare lagen inte ansågs ha 'konstnärligt eller vetenskapligt värde', dess skyddstid var då 25 år från framställningsåret. Enligt upphovsrättslagen [som gäller för foton sen 1994, min anm.] kan också teoretiskt samma fotografi betraktas som 'verk' och får den längre skyddstiden. Hade 25 år gått från fotografiets framställningsår vid lagändringen den 1 juli 1994 återuppväcktes alltså inte skyddstiden." Av detta stycke framgår att kravnivån för konstnärligt värde i Fotografilagen var högre ställt än lägsta verkshöjdsnivån i Upphovsrättslagen.

I en bok om bildrätt från 1980 skriven av namnkunniga upphovsrättsadvokater [2] (sid 51): "De flesta fotografierna har skydd tjugofem år från det att de framställs. Som framställningsdag räknas i allmänhet den dag då bilden exponeras, då fotografen trycker på utlösaren, alltså inte dagen för framkallning eller kopiering. Bara i undantagsfall torde detta ha betydelse." samt "Det är givetvis svårt att bestämt ange vad som är konstnärliga eller vetenskapliga bilder. Ytterst – vid en tvist – avgör en domstol frågan, kanske efter yttrande från konstakademien eller annan sakkunnig.
Helt klart är att sådana bilder som säljs som konstnärliga och som ställs ut på konstmuseer har den längre skyddstiden. Som exempel på vetenskapliga bilder kan nämnas Lennart Nilssons bilder från människokroppen.
Reportagebilder för tidningar torde knappast – även om de är mycket bra – omfattas av den längre skyddstiden." --N0WIS 11 september 2009 kl. 23.11 (UTC)