Skillnad mellan versioner av "Bovil"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
(förtydligande)
Rad 2: Rad 2:
[[Kategori:Svenska serieskapare]]
[[Kategori:Svenska serieskapare]]
'''Bovil''', egentligen '''Bo Vilson''' (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.  
'''Bovil''', egentligen '''Bo Vilson''' (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.  
Bovil föddes den 16 september 1910. Föräldrarna var Ellen och Gustaf Vilson. Bo är det andra barnet, systern Dagny är två år äldre. 1934 träffar han sin blivande fru Anna i Göteborg. 1935 gifter de sig. 1937 sonen Björn föds. 1940 föds den andre sonen, Kaj. 1942 bosätter de sig i Värmland. 1943 föds tredje sonen, Gunnar. 1949 reser familjen till Italien. Men Bovils hälsa sviker och han oppereras, men avlider den 7 desember, 39 år gammal. 1950 föde den fjärde sonen Dag.


Bland Bovils serier kan nämnas "[[Flygkamraterna]]" i ''FiB'' (start 1941), "[[Göingehövdingen]]" i ''Allt för Alla'' (1942), "[[Fältskärns Berättelser]]" i ''[[Levande Livet]]'' (1942), "[[Tusen och en Natt]]" i ''Vecko-Revyn'' (1942) och "[[Harald Handfaste]]" i ''Året Runt'' (1946).
Bland Bovils serier kan nämnas "[[Flygkamraterna]]" i ''FiB'' (start 1941), "[[Göingehövdingen]]" i ''Allt för Alla'' (1942), "[[Fältskärns Berättelser]]" i ''[[Levande Livet]]'' (1942), "[[Tusen och en Natt]]" i ''Vecko-Revyn'' (1942) och "[[Harald Handfaste]]" i ''Året Runt'' (1946).


Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de [[nordisk mytologi|nordiska gudasagorna]] i samarbete med författaren [[Gustav Sandgren]], hann Bovil aldrig slutföra före sin död.
==Index över Bo Vilsons seriepubliceringar==
[[Flygkamraterna]]. Serie i ''Folket i Bild''. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg.
'''Flygkamraterna i inkariket''': 2/1941-20/1942, s1-67
'''Flygkamraterna i Afrika''': 21/1942-23/1944, s67-168
Album 1943, s73-89, s96-118
'''Flygkamraterna i Atlantis''': 24/1944-37/1945, s1-64
'''Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada''': 38/1945-53/1945, s65-79
 
[[Fältskärns berättelser]]: Serie i ''Levande Livet''. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt.
'''Konungens ring''': 10/1942-40/1942, s1-31
'''Svärdet och plogen''': 41/1942-52/1942, s32-43
'''Eld och vatten''': 1/1943-20/1943, s44-63
Ett urval av de ovanstående tre berättelserna gavs ut som [[Illustrerade Klassiker]] nr 200, 1969. Riddaren och häxan.
'''Rebell mot sin lycka''':21/1943-38/1943, s64-81
'''Häxan''': 39/1943-48/1943 (utom 44 och 46), s82-89
'''Majniemi slott''': 49/1943-2/1944, s90-95
'''De blå''': 3/1944-16/1944 (utom 4), s96-108
'''Flyktingen''': 17/1944-27/1944, ss109-119
'''Skuggan av ett namn''': 28/1944-35/1944, 120-127


En bok om Bovil, författad av en av hans söner, [[Björn Vilson]], utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.
[[Göningehövdingen]]. Serie i ''Allt (för alla denna vecka)''. Svart-vitt. Manus av [[Geson]] efter C.Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från28/1942 till 51-52/1942, s1-25.
 
[[Tusen och en natt]]. Serie i ''Vecko-Revyn''. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida.
'''Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan''':16/1944-47/1944, s1-32. Album 1945, s1-31
'''Alladin och den underbara lampan''': 48/1944-15/1945, s33-53. Boken om Bovil 1992, s33-53
'''Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna''': 16/1945-47/1945, s54-85. Album 1946, s54-85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade.
'''Sinbad Sjöfararen''': 48/1945-27/1946, s86-117. Album 1947, s86-117
'''Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad''': 28/1946-38/1946, s118-127
'''Ali-Baba och de fyrtio rövarna''': 39/1946-2/1947, s128-143
'''Trollhästen''': 3/1947-20/1947, s144-161
'''Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara''': 21/1947-14/1948, s162-206
'''Prins Ahmed och fén Peribanu''': 15/1948-38/1948, s207-230
'''Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal''': 39/1948-8/1949, s231-251
'''Den late Abu Mohanned''': 9/1949-19/1949, s252-262
'''Hussein och Ayesha''': 20/1949-25/1949, s263-268
'''Den sovande som blev väckt''': 26/1949-37/1949, s269-277, s279-281
'''Skolflickaren Maruf''': 38/1949-50/1949, s282-294
 
[[Maj - flicka med melodi]]. Serie i ''Hela Världen''. Manus av [[Sture Lönnerstrand]]. Helsida i Färg. Bovil tecknade de första sidorna från 30/1945 till 37/1945.
 
[[Harald Handfaste]]. Serie i ''Året Runt''. Helsida i färg. Manus av [[Arne Bornebusch]]. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1-53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.
 
[[Sinuhe egyptiern]]. Serie i ''Året Runt''. Helsida i färg. Manus av [[Carl Wästfelt]] efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51-52/1950. Sidorna numrerrade 12, 28, 29, 30 saknas.
 
[[Gudasagan]]. Experimetserie från 1947 som publiserades för första gången i Boken om Bovil, 1992. 8 sidor. Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de [[nordisk mytologi|nordiska gudasagorna]] i samarbete med författaren [[Gustav Sandgren]], hann Bovil aldrig slutföra före sin död.
 
Boken om Bovil - En serietecknande konstnär, författad av en av hans söner, [[Björn Vilson]], utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.


==Kuriosa==
==Kuriosa==
Rad 14: Rad 62:
==Läs mer==
==Läs mer==
*Björn Vilson: "[[Boken om Bovil]]", [[Carlsen/if]] 1992. [[ISBN]]: 91-510-6547-9.
*Björn Vilson: "[[Boken om Bovil]]", [[Carlsen/if]] 1992. [[ISBN]]: 91-510-6547-9.
* I början av 90-talet så hade man på seriemuseet i Köninge (Ullared) en utställning om Bo Vilson. Läs om detta i Bild och Bubbla (Seriefrämjandet) nr: 2/1990 s.32-33. Se "Bovil En svensk serieklassiker".

Versionen från 26 oktober 2007 kl. 21.08

Bovil, egentligen Bo Vilson (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.

Bovil föddes den 16 september 1910. Föräldrarna var Ellen och Gustaf Vilson. Bo är det andra barnet, systern Dagny är två år äldre. 1934 träffar han sin blivande fru Anna i Göteborg. 1935 gifter de sig. 1937 sonen Björn föds. 1940 föds den andre sonen, Kaj. 1942 bosätter de sig i Värmland. 1943 föds tredje sonen, Gunnar. 1949 reser familjen till Italien. Men Bovils hälsa sviker och han oppereras, men avlider den 7 desember, 39 år gammal. 1950 föde den fjärde sonen Dag.


Bland Bovils serier kan nämnas "Flygkamraterna" i FiB (start 1941), "Göingehövdingen" i Allt för Alla (1942), "Fältskärns Berättelser" i Levande Livet (1942), "Tusen och en Natt" i Vecko-Revyn (1942) och "Harald Handfaste" i Året Runt (1946).

Index över Bo Vilsons seriepubliceringar

Flygkamraterna. Serie i Folket i Bild. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg. Flygkamraterna i inkariket: 2/1941-20/1942, s1-67 Flygkamraterna i Afrika: 21/1942-23/1944, s67-168 Album 1943, s73-89, s96-118 Flygkamraterna i Atlantis: 24/1944-37/1945, s1-64 Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada: 38/1945-53/1945, s65-79

Fältskärns berättelser: Serie i Levande Livet. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt. Konungens ring: 10/1942-40/1942, s1-31 Svärdet och plogen: 41/1942-52/1942, s32-43 Eld och vatten: 1/1943-20/1943, s44-63 Ett urval av de ovanstående tre berättelserna gavs ut som Illustrerade Klassiker nr 200, 1969. Riddaren och häxan. Rebell mot sin lycka:21/1943-38/1943, s64-81 Häxan: 39/1943-48/1943 (utom 44 och 46), s82-89 Majniemi slott: 49/1943-2/1944, s90-95 De blå: 3/1944-16/1944 (utom 4), s96-108 Flyktingen: 17/1944-27/1944, ss109-119 Skuggan av ett namn: 28/1944-35/1944, 120-127

Göningehövdingen. Serie i Allt (för alla denna vecka). Svart-vitt. Manus av Geson efter C.Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från28/1942 till 51-52/1942, s1-25.

Tusen och en natt. Serie i Vecko-Revyn. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida. Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan:16/1944-47/1944, s1-32. Album 1945, s1-31 Alladin och den underbara lampan: 48/1944-15/1945, s33-53. Boken om Bovil 1992, s33-53 Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna: 16/1945-47/1945, s54-85. Album 1946, s54-85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade. Sinbad Sjöfararen: 48/1945-27/1946, s86-117. Album 1947, s86-117 Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad: 28/1946-38/1946, s118-127 Ali-Baba och de fyrtio rövarna: 39/1946-2/1947, s128-143 Trollhästen: 3/1947-20/1947, s144-161 Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara: 21/1947-14/1948, s162-206 Prins Ahmed och fén Peribanu: 15/1948-38/1948, s207-230 Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal: 39/1948-8/1949, s231-251 Den late Abu Mohanned: 9/1949-19/1949, s252-262 Hussein och Ayesha: 20/1949-25/1949, s263-268 Den sovande som blev väckt: 26/1949-37/1949, s269-277, s279-281 Skolflickaren Maruf: 38/1949-50/1949, s282-294

Maj - flicka med melodi. Serie i Hela Världen. Manus av Sture Lönnerstrand. Helsida i Färg. Bovil tecknade de första sidorna från 30/1945 till 37/1945.

Harald Handfaste. Serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Arne Bornebusch. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1-53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.

Sinuhe egyptiern. Serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Carl Wästfelt efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51-52/1950. Sidorna numrerrade 12, 28, 29, 30 saknas.

Gudasagan. Experimetserie från 1947 som publiserades för första gången i Boken om Bovil, 1992. 8 sidor. Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de nordiska gudasagorna i samarbete med författaren Gustav Sandgren, hann Bovil aldrig slutföra före sin död.

Boken om Bovil - En serietecknande konstnär, författad av en av hans söner, Björn Vilson, utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.

Kuriosa

Läs mer

  • I början av 90-talet så hade man på seriemuseet i Köninge (Ullared) en utställning om Bo Vilson. Läs om detta i Bild och Bubbla (Seriefrämjandet) nr: 2/1990 s.32-33. Se "Bovil En svensk serieklassiker".