Skillnad mellan versioner av "Bovil"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Serieskapare]]
[[Kategori:Serieskapare]]
[[Kategori:Svenska serieskapare]]
[[Kategori:Svenska serieskapare]]
[[Bild:Bovil.gif|frame|Bo Vilson alias Bovil.<br>&copy;&nbsp;1992Björn Vilson och Carlsen/If]]
'''Bovil''', egentligen '''Bo Vilson''' (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.  
'''Bovil''', egentligen '''Bo Vilson''' (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.  


==Bakgrund==
==Bakgrund==
Bo Vilson föddes den 16 september 1910 på Kungsholmen i Stockholm. Bo var det andra barnet av tre, de andra var storasystern Dagny och lillebrodern Sten, till Ellen och Gustaf Vilson. Fadern fick, efter ett par år, jobb i Södertälje där Bo kom att växa upp. Uppmuntrad av systern Dagny fick han tidigt intresse för att teckna. I tonåren fick han en Hermodskurs i teckning och målning av sin mor Ellen. 1929 flyttade familjen tillbaks till Stockholm. I Stockholm tecknade han kroki på Konstakademin. För att göra sin far till viljes tog han, efter studentexamen, jobb som fabriksarbetare. Efter ett halvår blev han inkallad vid Fältjägarregementet (I5) Östersund. Där blev han populär med karikatyrer av såväl befäl som värnpliktiga. Efter lumpen gjorde han kometkarriär som reklamtecknare. 1933 fick han anställning i Göteborg och året efter träffade han där sin blivande fru Anna. De gifte sig 1935 och första sonen Björn föddes 1937. 1940 föddes den andre sonen, Kaj. 1942 bosätter de sig i Värmland. 1943 föddes den tredje sonen, Gunnar. 1949 reste familjen till Italien. Bovils hälsa sviker och han opereras, men avlider den 7 december, 39 år gammal. 1950 föddes den fjärde sonen Dag.  
Bo Vilson föddes den 16 september 1910 på Kungsholmen i Stockholm. Bo var det andra barnet av tre, de andra var storasystern Dagny och lillebrodern Sten, till Ellen och Gustaf Vilson. Fadern fick, efter ett par år, jobb i Södertälje där Bo kom att växa upp. Uppmuntrad av systern Dagny fick han tidigt intresse för att teckna. I tonåren fick han en Hermodskurs i teckning och målning av sin mor Ellen. 1929 flyttade familjen tillbaks till Stockholm. I Stockholm tecknade han kroki på Konstakademin. För att göra sin far till viljes tog han, efter studentexamen, jobb som fabriksarbetare. Efter ett halvår blev han inkallad vid Fältjägarregementet (I5) Östersund. Där blev han populär med karikatyrer av såväl befäl som värnpliktiga. Efter lumpen gjorde han kometkarriär som reklamtecknare. 1933 fick han anställning i Göteborg och året efter träffade han där sin blivande fru Anna. De gifte sig 1935 och första sonen Björn föddes 1937. 1940 föddes den andre sonen, Kaj. 1942 bosätter de sig i Värmland. 1943 föddes den tredje sonen, Gunnar. 1949 reste familjen till Italien. Bovils hälsa sviker och han opereras, men avlider den 7 december, 39 år gammal. 1950 föddes den fjärde sonen Dag.  
 
[[Bild:Bovil4.gif|frame|Illustration till ett vykort. ngn. mellan 1930-50.]]
Bland Bovils serier kan nämnas "[[Flygkamraterna]]" i ''FiB'' (start 1941), "[[Göingehövdingen]]" i ''Allt för Alla'' (1942), "[[Fältskärns Berättelser]]" i ''[[Levande Livet]]'' (1942), "[[Tusen och en Natt]]" i ''Vecko-Revyn'' (1942) och "[[Harald Handfaste]]" i ''Året Runt'' (1946).
Bland Bovils serier kan nämnas "[[Flygkamraterna]]" i ''FiB'' (start 1941), "[[Göingehövdingen]]" i ''Allt för Alla'' (1942), "[[Fältskärns Berättelser]]" i ''[[Levande Livet]]'' (1942), "[[Tusen och en Natt]]" i ''Vecko-Revyn'' (1942) och "[[Harald Handfaste]]" i ''Året Runt'' (1946).


Rad 12: Rad 13:


[[Flygkamraterna]]. Serie i ''Folket i Bild''. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg.
[[Flygkamraterna]]. Serie i ''Folket i Bild''. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg.
'''Flygkamraterna i inkariket''': 2/1941-20/1942, s1-67
* '''Flygkamraterna i inkariket''': 2/1941-20/1942, s1-67
'''Flygkamraterna i Afrika''': 21/1942-23/1944, s67-168
* '''Flygkamraterna i Afrika''': 21/1942-23/1944, s67-168. Album 1943, s73-89, s96-118
Album 1943, s73-89, s96-118
* '''Flygkamraterna i Atlantis''': 24/1944-37/1945, s1-64
'''Flygkamraterna i Atlantis''': 24/1944-37/1945, s1-64
* '''Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada''': 38/1945-53/1945, s65-79  
'''Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada''': 38/1945-53/1945, s65-79  
 


[[Fältskärns Berättelser]]: Serie i ''Levande Livet''. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt.  
[[Fältskärns Berättelser]]: Serie i ''Levande Livet''. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt.  
'''Konungens ring''': 10/1942-40/1942, s1-31  
* '''Konungens ring''': 10/1942-40/1942, s1-31  
'''Svärdet och plogen''': 41/1942-52/1942, s32-43  
* '''Svärdet och plogen''': 41/1942-52/1942, s32-43  
'''Eld och vatten''': 1/1943-20/1943, s44-63  
* '''Eld och vatten''': 1/1943-20/1943, s44-63  
Ett urval av de ovanstående tre berättelserna gavs ut som [[Illustrerade Klassiker]] nr 200, 1969. Riddaren och häxan.  
Ett urval av de ovanstående tre berättelserna gavs ut som [[Illustrerade Klassiker]] nr 200, 1969. Riddaren och häxan.  
'''Rebell mot sin lycka''':21/1943-38/1943, s64-81  
* '''Rebell mot sin lycka''':21/1943-38/1943, s64-81  
'''Häxan''': 39/1943-48/1943 (utom 44 och 46), s82-89  
* '''Häxan''': 39/1943-48/1943 (utom 44 och 46), s82-89  
'''Majniemi slott''': 49/1943-2/1944, s90-95  
* '''Majniemi slott''': 49/1943-2/1944, s90-95  
'''De blå''': 3/1944-16/1944 (utom 4), s96-108  
* '''De blå''': 3/1944-16/1944 (utom 4), s96-108  
'''Flyktingen''': 17/1944-27/1944, ss109-119  
* '''Flyktingen''': 17/1944-27/1944, ss109-119  
'''Skuggan av ett namn''': 28/1944-35/1944, 120-127  
* '''Skuggan av ett namn''': 28/1944-35/1944, 120-127  
 


[[Göningehövdingen]]. Serie i ''Allt (för alla denna vecka)''. Svart-vitt. Manus av [[Geson]] efter C.Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från28/1942 till 51-52/1942, s1-25.  
[[Göningehövdingen]]. Serie i ''Allt (för alla denna vecka)''. Svart-vitt. Manus av [[Geson]] efter C.Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från28/1942 till 51-52/1942, s1-25.  


[[Tusen och en natt]]. Serie i ''Vecko-Revyn''. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida.  
[[Tusen och en natt]]. Serie i ''Vecko-Revyn''. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida.  
'''Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan''':16/1944-47/1944, s1-32. Album 1945, s1-31  
* '''Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan''':16/1944-47/1944, s1-32. Album 1945, s1-31  
'''Alladin och den underbara lampan''': 48/1944-15/1945, s33-53. Boken om Bovil 1992, s33-53  
* '''Alladin och den underbara lampan''': 48/1944-15/1945, s33-53. Boken om Bovil 1992, s33-53  
'''Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna''': 16/1945-47/1945, s54-85. Album 1946, s54-85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade.  
* '''Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna''': 16/1945-47/1945, s54-85. Album 1946, s54-85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade.  
'''Sinbad Sjöfararen''': 48/1945-27/1946, s86-117. Album 1947, s86-117  
[[Bild:Bovil6.jpg|frame|Ur "Tusen och en natt" av Bo Vilson.]]
'''Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad''': 28/1946-38/1946, s118-127  
* '''Sinbad Sjöfararen''': 48/1945-27/1946, s86-117. Album 1947, s86-117  
'''Ali-Baba och de fyrtio rövarna''': 39/1946-2/1947, s128-143  
* '''Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad''': 28/1946-38/1946, s118-127  
'''Trollhästen''': 3/1947-20/1947, s144-161  
* '''Ali-Baba och de fyrtio rövarna''': 39/1946-2/1947, s128-143  
'''Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara''': 21/1947-14/1948, s162-206  
* '''Trollhästen''': 3/1947-20/1947, s144-161  
'''Prins Ahmed och fén Peribanu''': 15/1948-38/1948, s207-230  
* '''Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara''': 21/1947-14/1948, s162-206  
'''Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal''': 39/1948-8/1949, s231-251  
* '''Prins Ahmed och fén Peribanu''': 15/1948-38/1948, s207-230  
'''Den late Abu Mohanned''': 9/1949-19/1949, s252-262  
* '''Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal''': 39/1948-8/1949, s231-251  
'''Hussein och Ayesha''': 20/1949-25/1949, s263-268  
* '''Den late Abu Mohanned''': 9/1949-19/1949, s252-262  
'''Den sovande som blev väckt''': 26/1949-37/1949, s269-277, s279-281  
* '''Hussein och Ayesha''': 20/1949-25/1949, s263-268  
'''Skolflickaren Maruf''': 38/1949-50/1949, s282-294  
* '''Den sovande som blev väckt''': 26/1949-37/1949, s269-277, s279-281  
* '''Skolflickaren Maruf''': 38/1949-50/1949, s282-294  
 


[[Maj - flicka med melodi]]. Serie i ''Hela Världen''. Manus av [[Sture Lönnerstrand]]. Helsida i Färg. Bovil tecknade de första sidorna från 30/1945 till 37/1945.  
[[Maj - flicka med melodi]]. Serie i ''Hela Världen''. Manus av [[Sture Lönnerstrand]]. Helsida i Färg. Bovil tecknade de första sidorna från 30/1945 till 37/1945.  


[[Harald Handfaste]]. Serie i ''Året Runt''. Helsida i färg. Manus av [[Arne Bornebusch]]. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1-53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.  
[[Harald Handfaste]]. Serie i ''Året Runt''. Helsida i färg. Manus av [[Arne Bornebusch]]. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1-53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.  


[[Sinuhe egyptiern]]. Serie i ''Året Runt''. Helsida i färg. Manus av [[Carl Wästfelt]] efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51-52/1950. Sidorna numrerrade 12, 28, 29, 30 saknas.  
[[Sinuhe egyptiern]]. Serie i ''Året Runt''. Helsida i färg. Manus av [[Carl Wästfelt]] efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51-52/1950. Sidorna numrerrade 12, 28, 29, 30 saknas.  


[[Gudasagan]]. Experimetserie från 1947 som publiserades för första gången i Boken om Bovil, 1992. 8 sidor. Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de [[nordisk mytologi|nordiska gudasagorna]] i samarbete med författaren [[Gustav Sandgren]], hann Bovil aldrig slutföra före sin död.
[[Gudasagan]]. Experimetserie från 1947 som publiserades för första gången i Boken om Bovil, 1992. 8 sidor. Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de [[nordisk mytologi|nordiska gudasagorna]] i samarbete med författaren [[Gustav Sandgren]], hann Bovil aldrig slutföra före sin död.


Boken om Bovil - En serietecknande konstnär, författad av en av hans söner, [[Björn Vilson]], utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.
Boken om Bovil - En serietecknande konstnär, författad av en av hans söner, [[Björn Vilson]], utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.


==Kuriosa==
==Kuriosa==
[[Bild:Bovil5.gif|frame|Bokomslag och förlaga till bokomslaget <br>
Tjuvpojken som blev Maharadja. Lindqvists förlag. ca 1940<br>
Fotot taget av Per Westerlund ]]
* En av hans lumparkompisar som Bo tillägnades en karrikatyr av, var skalden Erik Lindegren.
* En av hans lumparkompisar som Bo tillägnades en karrikatyr av, var skalden Erik Lindegren.
* Jobbade som lärare i illustration på Berghs, där han bland andra hade [[Charlie Bood]] och [[Eugen Semitjov]] som elever.
* Jobbade som lärare i illustration på Berghs, där han bland andra hade [[Charlie Bood]] och [[Eugen Semitjov]] som elever.

Versionen från 29 oktober 2007 kl. 22.49

Fil:Bovil.gif
Bo Vilson alias Bovil.
© 1992Björn Vilson och Carlsen/If

Bovil, egentligen Bo Vilson (1910–1949). Svensk konstnär, illustratör, serieskapare och en av pionjärerna när det gäller äventyrsserier i Sverige.

Bakgrund

Bo Vilson föddes den 16 september 1910 på Kungsholmen i Stockholm. Bo var det andra barnet av tre, de andra var storasystern Dagny och lillebrodern Sten, till Ellen och Gustaf Vilson. Fadern fick, efter ett par år, jobb i Södertälje där Bo kom att växa upp. Uppmuntrad av systern Dagny fick han tidigt intresse för att teckna. I tonåren fick han en Hermodskurs i teckning och målning av sin mor Ellen. 1929 flyttade familjen tillbaks till Stockholm. I Stockholm tecknade han kroki på Konstakademin. För att göra sin far till viljes tog han, efter studentexamen, jobb som fabriksarbetare. Efter ett halvår blev han inkallad vid Fältjägarregementet (I5) Östersund. Där blev han populär med karikatyrer av såväl befäl som värnpliktiga. Efter lumpen gjorde han kometkarriär som reklamtecknare. 1933 fick han anställning i Göteborg och året efter träffade han där sin blivande fru Anna. De gifte sig 1935 och första sonen Björn föddes 1937. 1940 föddes den andre sonen, Kaj. 1942 bosätter de sig i Värmland. 1943 föddes den tredje sonen, Gunnar. 1949 reste familjen till Italien. Bovils hälsa sviker och han opereras, men avlider den 7 december, 39 år gammal. 1950 föddes den fjärde sonen Dag.

Illustration till ett vykort. ngn. mellan 1930-50.

Bland Bovils serier kan nämnas "Flygkamraterna" i FiB (start 1941), "Göingehövdingen" i Allt för Alla (1942), "Fältskärns Berättelser" i Levande Livet (1942), "Tusen och en Natt" i Vecko-Revyn (1942) och "Harald Handfaste" i Året Runt (1946).

Index över Bo Vilsons seriepubliceringar

Nowiki.gif Denna artikel behöver wikiformateras.
Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering.


Flygkamraterna. Serie i Folket i Bild. Eget manus. Först tvåradig på halvsida, från 45/1943 helsida. Färg.

  • Flygkamraterna i inkariket: 2/1941-20/1942, s1-67
  • Flygkamraterna i Afrika: 21/1942-23/1944, s67-168. Album 1943, s73-89, s96-118
  • Flygkamraterna i Atlantis: 24/1944-37/1945, s1-64
  • Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada: 38/1945-53/1945, s65-79


Fältskärns Berättelser: Serie i Levande Livet. Manus av Kåbeson efter Zacharias Topelius romansvit. Först uppslag i färg, mot slutet tvåradigt i svart-vitt.

  • Konungens ring: 10/1942-40/1942, s1-31
  • Svärdet och plogen: 41/1942-52/1942, s32-43
  • Eld och vatten: 1/1943-20/1943, s44-63

Ett urval av de ovanstående tre berättelserna gavs ut som Illustrerade Klassiker nr 200, 1969. Riddaren och häxan.

  • Rebell mot sin lycka:21/1943-38/1943, s64-81
  • Häxan: 39/1943-48/1943 (utom 44 och 46), s82-89
  • Majniemi slott: 49/1943-2/1944, s90-95
  • De blå: 3/1944-16/1944 (utom 4), s96-108
  • Flyktingen: 17/1944-27/1944, ss109-119
  • Skuggan av ett namn: 28/1944-35/1944, 120-127


Göningehövdingen. Serie i Allt (för alla denna vecka). Svart-vitt. Manus av Geson efter C.Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen och löper från28/1942 till 51-52/1942, s1-25.


Tusen och en natt. Serie i Vecko-Revyn. Färg. Första episoden 2/3-sida, sedan helsida.

  • Introduktion och Sagan om Bedina den sköna danserskan:16/1944-47/1944, s1-32. Album 1945, s1-31
  • Alladin och den underbara lampan: 48/1944-15/1945, s33-53. Boken om Bovil 1992, s33-53
  • Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna: 16/1945-47/1945, s54-85. Album 1946, s54-85. Sidorna 76 och 77 är ihopredigerade.
Ur "Tusen och en natt" av Bo Vilson.
  • Sinbad Sjöfararen: 48/1945-27/1946, s86-117. Album 1947, s86-117
  • Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad: 28/1946-38/1946, s118-127
  • Ali-Baba och de fyrtio rövarna: 39/1946-2/1947, s128-143
  • Trollhästen: 3/1947-20/1947, s144-161
  • Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara: 21/1947-14/1948, s162-206
  • Prins Ahmed och fén Peribanu: 15/1948-38/1948, s207-230
  • Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal: 39/1948-8/1949, s231-251
  • Den late Abu Mohanned: 9/1949-19/1949, s252-262
  • Hussein och Ayesha: 20/1949-25/1949, s263-268
  • Den sovande som blev väckt: 26/1949-37/1949, s269-277, s279-281
  • Skolflickaren Maruf: 38/1949-50/1949, s282-294


Maj - flicka med melodi. Serie i Hela Världen. Manus av Sture Lönnerstrand. Helsida i Färg. Bovil tecknade de första sidorna från 30/1945 till 37/1945.


Harald Handfaste. Serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Arne Bornebusch. Första avsnittet, som handlar om kampen mot fogden von Dotzen, gick från 1/1946 till 15/1947, sidorna 1-53. 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer. Nästa episod, om Harald Handfaste och Engelbrekt, gick från 16/1947 till 23/1947, sidorna 54 till 61.


Sinuhe egyptiern. Serie i Året Runt. Helsida i färg. Manus av Carl Wästfelt efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen. Serien fanns med mellan 24/1950 och 51-52/1950. Sidorna numrerrade 12, 28, 29, 30 saknas.


Gudasagan. Experimetserie från 1947 som publiserades för första gången i Boken om Bovil, 1992. 8 sidor. Sitt mest ambitiösa projekt, en serie baserad på de nordiska gudasagorna i samarbete med författaren Gustav Sandgren, hann Bovil aldrig slutföra före sin död.


Boken om Bovil - En serietecknande konstnär, författad av en av hans söner, Björn Vilson, utkom 1992 och innehåller många av konstnärens serier och illustrationer.

Kuriosa

Fil:Bovil5.gif
Bokomslag och förlaga till bokomslaget
Tjuvpojken som blev Maharadja. Lindqvists förlag. ca 1940
Fotot taget av Per Westerlund
  • En av hans lumparkompisar som Bo tillägnades en karrikatyr av, var skalden Erik Lindegren.
  • Jobbade som lärare i illustration på Berghs, där han bland andra hade Charlie Bood och Eugen Semitjov som elever.

Läs mer

  • I början av 90-talet så hade man på seriemuseet i Köninge (Ullared) en utställning om Bo Vilson. Läs om detta i Bild och Bubbla (Seriefrämjandet) nr: 2/1990 s.32-33. Se "Bovil En svensk serieklassiker".
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Bovil&oldid=68415"