Gyllenbom

Från Seriewikin
Version från den 12 september 2012 kl. 13.04 av E.G. (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigeringHoppa till sök

"Gyllenbom" ("Bringing Up Father" i original), klassisk amerikansk dagspresserie skapad av George McManus.


Historik

Serien debuterade den 13:e januari 1913. Den handlar om den nyrika familjen Gyllenbom och de kulturkrockar som familjen råkar ut för i de fina salonger som de nu får tillträde till.

McManus ansvarade för serien fram till sin död 1954. Därefter var det allmänt tippat att hans assistent Zeke Zekely (som jobbat på serien i tjugo år, 1935–54) skulle få ta över den, men syndikatet valde att låta jobbet gå till Vernon Greene istället.

När Greene gick bort 1965 gick serien vidare till Hal Campagna. De sista tjugo åren tecknades serien av Frank Johnson. Den lades ner 28:e maj 2000, och var vid det laget den dagliga dagspresserie som levt längst (Söndagspublicerade dagspresserier som "Knoll och Tott" har emellertid överlevt längre).

Handling

Serien handlar om en irländsk familj i USA som plötsligt blir förmögen. Mannen i huset, Jiggs/Anders Petter Gyllenbom (enbart Bom före förmögenheten), har svårt att vänja sig vid den nya livsstilen, föredrar att förlusta sig på Olssons bar med favoriträtten corned beef and cabbage och sena pokerkvällar med polarna. Hans fru, den före detta tvätterskan Maggie/Rosamunda, är desto mer statusfixerad, försöker få fason på honom och uppmanar honom att bryta kontakten med gamla bekanta. Till familjen hör också den bortskämda men ändå mer vidsynta giftasvuxna dottern Nora/Eulalia, samt en hel stab av tjänstefolk.

Ursprungsintrigen ska ha inspirerats av pjäsen "The Rising Generation" som spelades på den teater McManus' far ansvarade för och som behandlade en arbetarfamilj som plötsligt blev rika. George McManus' hustru, Florence Bergere McManus, var förebilden till seriens dotter Eulalia/Nora.

Bildstil

McManus teckningsstil kännetecknas av en tunn, elegant linje. Teckningarna saknar skrafferingar och skuggor. Denna stil påverkade bland annat Hergé[1], vilket i sin tur gav upphov till den så kallade "klara linjen".[källa behövs]

Bilderna är iögonfallande med sina karakteristiska och stilrena miljöteckningar. Sture Hegerfors vill i sin bok "Pratbubblan" påpeka hur konstepokerna jugend och rokoko påverkat McManus.[2] Horst Schröder vill å sin sida, i boken "De första serierna", mena att McManus är inspirerad av art deco.[3] I Judith O'Sullivans "The Great American Comic Strip: One Hundred Years of Comic Art" sägs att McManus utvecklade sin stil som modetecknare för tidningen St. Louis Republic under inflytande av bland annat den internationella stilriktningen Secessionismen, och att de element han då använde senare skulle komma att kallas art deco.[4]

Mini sverige.gif Svensk utgivning

"Gyllenbom" (1970) © KFS/Hemmets Journal

I Sverige publicerades serien i veckotidningen Hemmets Journal under flera decennier. Här etablerades de svenska översättningarna av figurernas namn.

"Gyllenbom" gavs också ut som julalbum 1931–1964 och 1970 av Hemmets Journal.

"Gyllenbom" på andra språk

  • Mini danmark.gif Danska: "Gyldenspjæt"
  • Mini finland.gif Finska: "Vihtori ja Klaara"
  • Mini frankrike.gif Franska: "La Famille Illico"
  • Mini norge.gif Norska: "Fiinbeck og Fia"
  • Mini spanien.gif Spanska: "Educando a Papá"

Hyllningar och parodier

  • "Gyllenbom" lär ha varit en av förebilderna till Rune Mobergs "Lilla Fridolf" som startade som radioserie 1955 och som tecknad serie året efter.[källa behövs]
  • I amerikanska MAD Magazine och svenska versionen Svenska Mad förekom ett flertal parodier, bland annat i "Gäster i serierutan" (Svenska Mad nr 2/1965), "Dödsrunor över seriefigurer" (Svenska Mad nr 3/1967), och "Avslöjande pratbubblor" (Svenska Mad nr 2/1974).

Kuriosa

  • Gyllenbom står som symbol för USA:s flygvapens 11th Bomb Squadron, i vilken McManus tjänstgjorde under första världskriget.
  • Serien gavs ut på frimärke i USA 1995.

Externa länkar

Fotnoter