Söndagssida

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök

En lite mer påkostad variant av dagspresserier som publiceras på just söndagar. Traditionellt i USA publicerades de i separata bilagor som, till skillnad mot stripparna under resten av veckan, trycktes helt i fyrfärg.

Dagspresserier som publiceras varje dag i veckan har ofta ett speciellt format på söndagar. Vissa serier publiceras enbart som söndagssidor, t.ex. har många stora europeiska albumserier ursprungligen gått som fristående söndagssidor.

Söndagssidor publiceras i olika format som fått sitt namn efter hur stor del av en dagstidningssida de upptar:

  • Full page (helsida)
  • Half page (halvsida)
  • Third (tredjedels sida)

I Sverige kallar vi dem vanligen "söndagssidor" även om de inte längre tar upp en hel sida.

Helsidan är det klassiska formatet som var vanligast under dagstidningsseriernas guldålder från 1900-talets början och några decennier framåt. Serier som "Blixt Gordon" och "Dick Tracy" publicerades ursprungligen i helsidesformatet. Det förekom att helsidan även bestod av en s.k. topper, dvs. en annan serie men oftast av samma serieskapare, som publicerades med färre rutor ovanför huvudserien. "Blixt Gordons" topper var "Djungel-Jim", och tillsammans upptog de båda serierna en helsida i färg på söndagar. Efter andra världskriget förekom serier allt mer sällan i helsidesformat. Den sista serien som publicerades i helsidesformat i någon amerikansk dagstidning var "Prins Valiant" på 1970-talet.

Halvsidan introducerades på 1920-talet som ett sätt att rymma fler serier på dagstidningssidorna. Under andra världskriget gjorde pappersransoneringen att halvsidan blev standardformatet för söndagsserier. Numera är halvsidan det största tillgängliga formatet för serier i amerikansk dagspress, men inte längre standard. När serien "Kalle och Hobbe" var som mest populär krävde Bill Watterson att den skulle publiceras i halvsidesformat eller inte alls, vilket upprörde både redaktörer och seriekreatörer. Bill Wattersons layoutexperiment under seriens sena publicering tvingade dock redaktörerna att anpassa sig.

Tredjedelssidan introducerades under andra världskriget när halvsidan blev standardformat. För att göra det möjligt att publicera en serie i både halv- och tredjedelsformat blev det vanligt att den översta raden helt enkelt redigerades bort vid publicering i tredjedelsformat. Av den anledningen får den översta raden inte innehålla någon viktig information som krävs för att förstå slutpoängen (humorserier) eller handlingen (fortsättningsserier). Ett fåtal serier har producerats direkt för tredjedelsformat, däribland "Steve Canyon". Därmed har dagstidningar som publicerat denna i halvsidesformat publicerat en redigerad version med omflyttade rutor.

Sedan 1980-talet blev det allt vanligare att krympa ner serierna ännu mer för att rymma så många serier som möjligt. Många serier produceras fortfarande i format med samma proportioner som halvsidor, men publiceras oftast i mycket mindre storlek. Det är också vanligt att rutorna flyttas om för att bilda helt nya format som bäst passar den aktuella seriesidan, exempelvis fjärdedelsformat.

Då det numera är vanligast förekommande att den översta raden av söndagssidan plockas bort är det många serieskapare som direkt producerar sina serier i ett mindre format. I gengäld använder de sig av en fri layout som gör att inga serierutor kan plockas bort eller flyttas om. Exempel på detta är serier som "Boondocks", "Zits" och "Morrgan och Klös".

Mallar

För att underlätta för omformatering av söndagssidor mellan olika format används diverse standardmallar som anger obligatoriska rutindelningar. Flera olika varianter av dessa mallar har förekommit under årens lopp, men de har alla det gemensamt att en söndagssida som tecknas enligt en sådan mall enkelt kan omformateras till olika format genom att rutor flyttas om eller plockas bort.