Skillnad mellan versioner av "Lista över tidiga svenska serier"
N0WIS (diskussion | bidrag) m (formfix) |
N0WIS (diskussion | bidrag) (publicering enl. Helena Magnussons avhandling 2005 s. 335) |
||
Rad 50: | Rad 50: | ||
|1902||"[[Mannen som gör vad som faller honom in]]"||[[Oskar Andersson]]||''[[Söndags-Nisse]]'' (återkommande serie) | |1902||"[[Mannen som gör vad som faller honom in]]"||[[Oskar Andersson]]||''[[Söndags-Nisse]]'' (återkommande serie) | ||
|- | |- | ||
|1904||"[[Kisses velocipedfärd]]"||[[G.Facks]]|| | |1904||"[[Kisses velocipedfärd]]"||[[G.Facks]]||''[[Julklappen]]'' | ||
|- | |- | ||
|1905||"[[Nu ska vi nysta]]"||[[Ottilia Adelborg]]||? Återtryckt i bl.a. "[[Barnens skattkammare]]". | |1905||"[[Nu ska vi nysta]]"||[[Ottilia Adelborg]]||? Återtryckt i bl.a. "[[Barnens skattkammare]]". |
Versionen från 20 oktober 2011 kl. 13.54
De tidigaste svenska serierna – eller, beroende på vilken definition man använder, serieliknande verk – började komma redan på 1700-talet, då bl.a. Johan Tobias Sergel och Carl August Ehrensvärd började experimentera med sekventiellt bildberättande. Hundra år senare började den svenskboende schweizaren Fritz von Dardel producera längre bildberättelser, och strax därefter kom konstnärer som Bruno Liljefors, Carl Larsson, Jenny Nyström och Ottilia Adelborg med verk som definitivt kan betecknas som serier.
Oskar Andersson ("OA") krediteras ofta som Sveriges första serietecknare, vilket inte är riktigt sant, men tillsammans med andra företrädare för den svenska skämtteckningstraditionen, såsom Albert Engström och Knut Stangenberg, gick OA i bräschen för seriekonstens slutliga genombrott i Sverige.
Här listas tidiga svenska serier och serieliknande verk (observera att meningarna går isär huruvida alla dessa är egentliga serier eller inte) skapade fram till 1920. De flesta av dessa var inte fortsättningsserier, utan bestod av ett enda publicerat avsnitt, en enstaka sida, eller liknande.