Skillnad mellan versioner av "Åsa-Nisse"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 96: Rad 96:
*"På pass med Åsa-Nisse", Williams 1973 ISBN 91 31 00138 6
*"På pass med Åsa-Nisse", Williams 1973 ISBN 91 31 00138 6
*"Åsa-Nisse på hugget", Williams 1973. ISBN 91-31-00168-8
*"Åsa-Nisse på hugget", Williams 1973. ISBN 91-31-00168-8
*"Åsa-Nisse spelar upp", Semic 1977 ISBN 91 552 1767 2
*"Åsa-Nisse i full fart", Semic 1986. ISBN 91 552 1952 7
*"Åsa-Nisse tar nya tag", Semic 1987. ISBN 91 552 1953 5
*"Åsa-Nisse ger järnet", Semic 1988. ISBN 91 552 1954 3
*"Åsa-Nisses bästa", Semic 1995. ISBN 91 552 2706 6


===Filmer===
===Filmer===

Versionen från 20 mars 2011 kl. 20.34

Kristin, Eulalia, Nisse och Klabbis av Gösta Gummesson © Egmont

Figuren Åsa-Nisse skapades i novellform av Stig Cederholm 1944. Figurgalleriet var delvis baserat på verkliga personer. Från 1949 har det getts ut ett tjugotal populära långfilmer med figuren. 1955 blev "Åsa-Nisse" serie tecknad av Gösta Gummesson.

Åsa-Nisse har även haft en egen serietidning under åtskilliga år (se nedan).

Serien

Utgivning

Kul med Åsa-Nisse (Ⅰ) nr 7/1971. Omslagsbild av Gösta Gummesson © SEMIC

Åsa-Nisse förekom första gången som novellfigur i veckotidningen Tidsfördriv (nr 51, 1944). Serieversionen debuterade i Levande Livet (nr 49/1955). Sedan 1959 har serien publicerats i årliga julalbum. Den har också publicerats i serietidningen 91:an alltsedan tidningens start 1956, samt i tidningen Kul med... 1967–68 där "Åsa-Nisse" turades om att vara huvudserie med "Karl-Alfred". 1969 fick de båda serierna varsin titel (dock fanns "Kul med..." kvar på omslaget till Åsa-Nisse under en tid).

Åsa-Nisse var därefter en egen serietidning fram till 1985, samt 1988–2006. Under mellanåren 1986–87 delade serien plats med "Blondie" i den nya versionen av tidningen Kul med....

Från och med 2007 är de tidigare serietidningarna Åsa-Nisse och Lilla Fridolf sammanslagna under den nya titeln Humorklassiker.

Återtryck har bl.a. förekommit i Åsa-Nisses Bästa samt i Serie-Pocket.

Upphovsmän

Åsa-Nisse tecknad av Thomas Norberg. © Egmont Kärnan

Gösta Gummesson var den huvudsakliga tecknaren av serieversionen från starten 1955 till 2007. Vid sidan om Gummesson har även Bertil Wilhelmsson, Per Demervall, Lars Mortimer, Åsa Gummesson-Blomqvist, Anders Persson, Thomas Norberg och Olle Nilsson tecknat serien.

Första manusförfattaren till serieversionen av "Åsa-Nisse" var Gits Olsson. Hans efterträdare, Bengt Linder, skrev runt 800 seriemanus. Andra serieförfattare har inkluderat Bertil Lagerström, Pidde Andersson, Thomas Andersson, Henrik Larsson och Leif Bergendorff.

En kortlivad dagspressversion tecknades av Mats Olsson.

Figurgalleri

  • "Åsa-Nisse", Efraim Erik Nilsson (Nils Nilsson i filmerna och i vissa serier), på gården Åsen i Knohult socken, hemmansägare.
  • Eulalia Nilsson, hemmafru.
  • Klabbarparen, "Klabbis", Sven Justus Ågren i Klabbarp, hemmansägare.
  • Kristin Ågren, hemmafru. Under senare år ofta framställd som fruktansvärt enfaldig.
  • Sjökvist, diversehandlare (förnamn Sven – någon gång Vilgot, eller Karl[1] – i serierna. Ejnar i filmerna).
  • Fjärsman (i vissa serier kallad Balder Byling).
  • Landfiskalen, har funnits i olika varianter. Numera heter seriens landsfiskal Tage Fast och är en barsk, flintskallig herre med stora, svarta mustascher. Tidigare fanns det en annan landsfiskal, troligen inspirerad av den unge, stilige landsfiskal Klöverhage i filmerna.
  • Knohultaren.
  • Greven.
  • Klara, Nisses och Eulalias dotter. Förekom minst en gång i Cederholms noveller och ett par gånger i serieavsnitt skrivna av Bergendorff. Har en make som har problem med spriten.

Serietidningen

Serietidningen Åsa-Nisse gavs ut åren 1969–85 samt 1988–2006. Däremellan gick den upp i tidningen Kul med... och från 2007 ersattes den av Humorklassiker (se ovan).

Serietidningen innehöll genom åren även en mängd biserier, däribland "47:an Löken", "Agust", "Fru Fitz' pensionat", "Hjälpsamma Jönsson", "Hälge", "Nilus", "Oskar" och "Viltliv".

Under många år trycktes tidningen endast i tvåfärg med rött och rosa, så kallat "lingonsylt"-tryck.

Verklighetsbakgrund

Den bakgrund som inspirerade Stig Cederholm är idag något omtvistad, inte minst då Cederholm själv kom med varierande utsagor under sin livstid. Verklighetens figur lär ha hetat Karl Johan Nilsson (vissa hävdar Nils Nilsson), torpare och "kobotare" som var en lugn och stillsam smålänning, gift med Augusta Nilsson. Knohult finns i verkligheten, men verklighetens Åsa-Nisse bodde inte i Knohult utan på Åsen i närbelägna Ryd. Han lär aldrig ha tjuvjagat eller legat i klammeri med rättvisan. Enligt vissa har han inte ens kallats "Åsa-Nisse", utan "Ulla-Nisse". Han avled 1942, drygt 70 år gammal.

Klabbarparens förebild ska ha hetat Karl Johansson och Kristin hette i verkligheten Viktoria. De båda bodde i byn Haddarp. Sjökvists förebild kom från Haurida, men affären där heter Thoréns och har så gjort i över hundra år. [2]

I andra medier

Noveller

De första humoreskerna/novellerna med Åsa-Nisse publicerades i tidningen Tidsfördriv med start i nr 51/1944. Med tiden började Cederholm skriva noveller för bokpublicering:

  • "Dä ä sant, sa Åsa-Nisse" Tidsfördrif 1946
  • "Åsa-Nisse berättar", Tidsfördrif 1947
  • "Åsa-Nisse nummer 3", Tidsfördrif 1948
  • "Åsa-Nisses bravader", Wahlström & Widstrand 1949
  • "Åsa-Nisse på jaktstigen", Tidsfördrif 1950
  • "Åsa-Nisses nya bravader", Wahlström & Widstrand 1950
  • "Åsa-Nisse i praktform", Wahlström & Widstrand 1951
  • "Skål å tack, sa Åsa-Nisse: sketch", Malmgren 1952–1953
  • "Åsa-Nisse som fjärrskådare: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse som gårdfarihandlare: monolog", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse som klok gubbe: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse jagar älg: monolog", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse fyller år: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse hos tandläkarn", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse hälsar på: sketch", Malmgren 1953
  • "Åsa-Nisse köper rävsaxar", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Åsa-Nisse spinnfiskar", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Åsa-Nisse tar eld", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Åsa-Nisses sista tand", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Bröllop hos Åsa-Nisse", Wahlström & Widstrand 1955
  • "Braskväll hos Åsa-Nisse", Wahlström & Widstrand 1959
  • "Åsa-Nisse blir auktionsförrättare", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse firar högtid", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse har fiskeskola", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse i Amerika", Tidsfördrif 1959
  • "Åsa-Nisse prövar allt", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisse talar med nykterhetsnämnden", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisses långrev", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisses sista älgjakt", Best Seller 1959
  • "Åsa-Nisses bästa", Williams 1966
  • "Åsa-Nisse kommer igen", Williams 1970
  • "Åsa-Nisse på jaktstigen", Williams 1972. ISBN 91-31-00048-77
  • "På fiske med Åsa-Nisse", Williams 1973. ISBN 91-31-00137-8
  • "På pass med Åsa-Nisse", Williams 1973 ISBN 91 31 00138 6
  • "Åsa-Nisse på hugget", Williams 1973. ISBN 91-31-00168-8
  • "Åsa-Nisse spelar upp", Semic 1977 ISBN 91 552 1767 2
  • "Åsa-Nisse i full fart", Semic 1986. ISBN 91 552 1952 7
  • "Åsa-Nisse tar nya tag", Semic 1987. ISBN 91 552 1953 5
  • "Åsa-Nisse ger järnet", Semic 1988. ISBN 91 552 1954 3
  • "Åsa-Nisses bästa", Semic 1995. ISBN 91 552 2706 6

Filmer

Det gjordes en rad filmer med Åsa-Nisse 1949–1969. John Elfström spelade huvudrollen i nitton av dem, Arne Källerud i den tjugonde. Artur Rolén spelade vanligtvis Klabbarparn, Helga Brofeldt Eulalia och Gustaf Lövås handlare Sjökvist. Ragnar Frisk regisserade fjorton av de tjugo filmerna. Kritiken mot filmerna var sällan nådig.

  • 1949 – "Åsa-Nisse"
  • 1950 – "Åsa-Nisse på jaktstigen"
  • 1952 – "Åsa-Nisse på nya äventyr"
  • 1953 – "Åsa-Nisse på semester"
  • 1954 – "Åsa-Nisse på hal is"
  • 1955 – "Åsa-Nisse ordnar allt"
  • 1956 – "Åsa-Nisse flyger i luften"
  • 1957 – "Åsa-Nisse i full fart"
  • 1958 – "Åsa-Nisse i kronans kläder"
  • 1959 – "Åsa-Nisse jubilerar"
  • 1960 – "Åsa-Nisse som polis"
  • 1961 – "Åsa-Nisse bland grevar och baroner"
  • 1962 – "Åsa-Nisse på Mallorca"
  • 1963 – "Åsa-Nisse och tjocka släkten"
  • 1964 – "Åsa-Nisse i popform"
  • 1965 – "Åsa-Nisse slår till"
  • 1966 – "Åsa-Nisse i raketform"
  • 1967 – "Åsa-Nisse i agentform"
  • 1968 – "Åsa-Nisse och den stora kalabaliken"
  • 1969 – "Åsa-Nisse i rekordform"

Våren 2011 kom en ny film om Åsa-Nisse, "Åsa-Nisse – wälkom to Knohult", med Kjell Bergqvist som Åsa-Nisse, Michael Segerström som Klabbarparn, Ann Petrén som Eulalia, Sissela Kyle som Kristin, Johan Rabaeus som Sjökvist och Henrik Dorsin som Knohultarn. Manus skrevs av Dorsin och Rikard Ulvshammar, och Fredrik Boklund regisserade.

Musikal

Sommaren 2008 sattes "Åsa-Nisse, the Mjosikal", upp i Årsta slottspark, Haninge. Manus och sångtexter skrevs av Thomas Kinding, musiken komponerades av Jan Radesjö, och regissör var Olle Ljungberg.

"Åsa-Nisse" i andra länder

Serien har även publicerats i Norge och Finland. I Finland gick den i tidningen Pikku Riku (Lilla Fridolf) på 1970-talet, och publicerades i två nummer av Sarjakirja (finska motsvarigheten till Seriepocket).

"Åsa-Nisse" på andra språk

  • Mini finland.gif Finska: "Härmän Janne"
  • Mini norge.gif Norska: "Timian"/"Timian Torp"

Hyllningar och parodier

Mer om Åsa-Nisse

Recensioner

Fotnoter

  1. ↑ Åsa-Nisse julalbum 1965.
  2. ↑ Informationen hämtad från "Åsa-Nisse bodde aldrig i Knohult", artikel av Mats Sjöberg, publicerad på Dagens Nyheters Namn och Nytt-sida den 22 augusti 2006.


Serietidningen 91:an
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Åsa-Nisse&oldid=145677"