Hungry Henrietta

"Hungry Henrietta" eller "The Story of Hungry Henrietta" var Winsor McCays första försök till en fortsättningsserie som hade en övergripande kontinuitet istället för enbart olika variationer på ett tema, som i hans tidigare serier (även om temat var begränsat även här). Kontinuitet skulle även bli ledordet i McCays senare magnum opus, "Little Nemo in Slumberland".

Söndagssidan om Hungry Henrietta publicerades under cirka sex månader i New York Herald (januari till juli 1905), och under den tiden fick läsarna följa lilla Henriettas liv från baby till tonåring. I första avsnittet grät den lilla nyfödda flickan hjärtskärande ända tills hon fick nappflaskan i sin mun. Och lika hungrig förblev hon under hela serien. I sista rutan av varje serieavsnitt fick hon alltid mat eller sötsaker.

I ett avsnitt dyker en av McCays andra figurer, Little Sammy Sneeze, upp och hälsar på. Sammy nyser en massa godis rätt in i Henriettas hungriga gap.

Många trodde att Henrietta var baserad på McCays egen dotter Marion, något som han aldrig förnekade.¹

Återutgivning av "Hungry Henrietta"

• "Winsor McCay: Early Works", Vol. 2 Checker, ISBN 0-9741664-7-2

Fotnoter

• 1. "Winsor McCay: Early Works", Vol. 2 Checker, ISBN 0-9741664-7-2