Kyuuketsuki Miyu

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
"Vampire Miyu", nr 2/02. Bild av Narumi Kakinouchi. © Akita Shoten.

"Kyuuketsuki Miyu" eller "Vanpaia Miyu" ("吸血姫美夕", "Vampire Princess Miyu" på engelska, ung. Vampyrprinsessan Miyu på svenska), är en manga från 1988 av serietecknaren och animatören Narumi Kakinouchi. Blev en anime samma år under samma titel.

Titeln är en ordlek på det japanska ordet för vampyr, 吸血鬼 kyūketsuki, där man ersatt tecknet 鬼, som betyder "demon", med tecknet 姫, som betyder "prinsessa". Båda tecknen kan uttalas likadant som "ki".

Handling

Miyu är en till hälften mänsklig vampyr, som bekämpar mer eller mindre onda demoner, så kallade shinma, vilka hon sänder åter till mörkret där de hör hemma. Detta uppdrag går i arv på hennes mors sida. Shinma är inget riktigt japanskt ord, utan bildat av de två kanji-tecknen för gud (kami, även uttalat som shin) och demon (ma). Miyus släkt är den enda vampyrsläkten som legitimt får verka på jorden, enligt denna saga.

De onda shinma som Miyu bekämpar förekommer i de mest skilda former, som rena monster eller i form av mytiska varelser som féer, sjöjungfrur etcetera. En hel del hämtas också från japanska och kinesiska myter och legender. Gemensamt för Shinma är att de orsakar plåga och även död bland de människor de är i kontakt med, utnyttjar eller besätter. Miyu har en tjänare vid namn Lava, som var shinma innan Miyu omvände honom, det vill säga utbytte blod.

Miyu skildras som en gåtfull figur, fylld av sorg över sitt öde, och med distans till människornas värld, även om hon lever i den som en vanlig skolflicka till vardags. Hon kan inte åldras, utan förblir i yngre tonåren genom decennierna.

Medlidande är ett av Miyus karaktärsdrag, och ibland känner hon detta även gentemot vissa av de demoner hon måste utplåna. En av hennes repliker är just "det finns ont och gott, även i helvetet". Mot människorna verkar hon inte generellt hysa varma känslor, tvärtom kan hon ibland neka dem barmhärtighet då hon inte gillar dem, även om hon säger att det inte är hennes "uppgift att döma människor". Trots allt så beskyddar hon ju dem via sitt uppdrag som Väktare.

Vampyr är Miyu dock, och hon utser också offer bland människorna, vars blod hon eftertraktar. Detta sker dock tydligen alltid i samförstånd och har en barmhärtighetsfunktion, då de vars blod hon nyttjat hamnar i ett debilt tillstånd av evig dröm, där sorg och plåga upphört. Deras själar har då hamnar i den "röda världen", en slags skymningszon där Miyu kan verka och ser till dessa själar som antagit formen av små klot. Ett ansvar som hon ibland får kritik för, som Väktare har hon flera andar över sig i en fast hierarki, vilka menar att hon så småningom kommer att förlora kontrollen över dessa, liksom man spiller ut bönor på marken.

Miyu lever dock inte helt utan kärlek, utan har shinman Lava som ständig följeslagare. Han anlände till Japan från Europa i avsikt att överta den japanska övernaturliga världen, men möttes vid kusten av den unga Miyu vars krafter som Väktare väcktes vid deras möte. Han besegrades av Miyu, och är därefter hennes trogna bundsförvant. De har också ett kontrakt, där Miyu sagt sig villig att låta Lava ta hennes liv någon gång i framtiden, när Miyu utvecklas mot att förlora all sin mänsklighet och övertas helt av sin vampyrläggning.

Publicering

"Vampire Miyu", inbunden "Film Collection" nr 1/92. Omslag av Narumi Kakinouchi. © Akita Shoten.
"Vampire Miyu", amerikansk utgåva. Bild av Narumi Kakinouchi. © Antarctic Press.

Mini japan.gif Japan

Följetong i Suspiria med start 1988. Samlad i 10 volymer från Akita Shoten.

Mini usa.gif USA

Antarctic Press och Ironcat (som gick i konkurs 2005) publicerade Miyu i vanligt serietidningsformat 1999–2001. Serien utkom sedan i samlingsvolymer på ca 200 sidor per bok:

  • "Vampire Princess Miyu"
  1. "Origin" (2001)
  2. "Encounters"
  3. "Déjà Vu"
  4. "Pursuit"
  5. "Nature" (2004)
  • "New Vampire Miyu"
  1. "The Shinma Menace" (1999)
  2. "The Western Shinma Strike Back"
  3. "The Shinma Wars"
  4. "The Return of Miyu"
  5. "The Wrath of Miyu" (2001)

Mini frankrike.gif Frankrike

Åtta utgivna på franska av Atomic Club 1999–2005. Även "Vampire Princess" utgiven av Panini, 5 volymer 2012.

Mini tyskland.gif Tyskland

Tio volymer utgivna av Carlsen Verlag 2001–02. Även "Vampire Princess" utgiven av Panini, 5 volymer 2012.

Mini spanien.gif Spanien

Nio volymer utgiva av Mangaline Sl Ediciones 2004.

Mini italien.gif Italien

Tio volymer utgivna av Goen 2011–15. Även "Vampire Princess" utgiven av Panini, 5 volymer 2012.

Mini polen.gif Polen

Tio volymer utgivna av J.P. Fantastica 2018.

Mini ryssland.gif Ryssland

Sex volymer utgivna på ryska av Fabrika komiksov sedan 2010 under titeln "Принцесса вампиров Мию".

Mini republiken kina.gif Taiwan

Utgiven i Taiwan av Changhong Publishing House 1993.

Mini folkrepubliken kina.gif Kina

Utgiven i Kina av N.C.C. 2006.

Mini vietnam.gif Vietnam

Utgiven i Vietnam 2007.

Uppföljare

  • En tidig avläggare var mangan "Vampire Princess Yui" ("Kyuuketsuhime Yui") från 1989 med bifiguren den yngre vampyrflickan Yui (5 volymer). Den fick i sin tur en uppföljare "Kyuuketsuhime Yui: Kanonshou" 2002 (8 volymer).
  • Miyu dök sedan upp i en alternativ historia som utspelade sig i 1800-talets Japan där även Yui medverkade: Vampire Princess ("Kyuuketsuhime"), från 2010 (följetong i Flex Comix Flare, samlad i 5 volymer).

Kyūketsuki Miyu i andra medier

"Kyuuketsuhime Miyu", roman efter serien. Bild av Narumi Kakinouchi. © Akita Shoten.

Roman

En illustrerad roman med Miyu av Toshiki Hirano, Narumi Kakinouchi och Yuji Hayami på 256 sidor publicerades 2004 i den japanska bokserien Horror Comics Special.

Drama

På japanska finns tre timslånga "Kyūketsuki Miyu" drama-CD utgivna 1992-93.

Anime

Animen "Vampire Princess Miyu" i regi av Kakinouchis man Toshihiro Hirano utkom med 4 OAV-avsnitt 1988 producerad av studion AIC. Den gavs även ut i USA på VHS av AnimEgo 1994 samt dvd 2001.

En uppföljare med 26 avsnitt för japansk tv, även den i regi av Hirano, utkom 1997–98 från AIC. Även utgiven på dvd i USA, Storbritannien, Italien, Portugal och Polen.

Externa länkar