Mästerdetektiven Conan
- Ej att förväxla med den amerikanska fantasyserien "Conan barbaren".
"Mästerdetektiven Conan", "名探偵コナン" ("Meitantei Conan") detektivserie av Gosho Aoyama.
Shinichi Kudo är gymnasist, fotbollsspelare och framgångsrik amatördetektiv med Sherlock Holmes som största idol. Under ett fall tvingas Shinichi att svälja ett dödligt gift, men i stället för att döda honom så blir han tio år fysiskt yngre. För att inte skurkarna skall veta att han överlevde tvingas Shinichi anta aliaset Conan Edogawa (namnet inspirerat av författarna sir Arthur Conan Doyle och Edogawa Ranpo) och börja småskolan. I väntan på att han skall få tag i skurkarna som förgiftade honom och hitta ett motgift som ger honom sin rätta ålder tillbaka börjar Shinichi/Conan i småskolan och löser fall. Tillvaron kompliceras av att han tas om hand av sin flickvän, Ran, som inte vet att Conan är Shinichi, och hennes far - en misslyckad privatdetektiv.
Förutom ramberättelsen så är varje (eller ibland två stycken) kapitel ett avslutat fall.
Serien cirklar kring Conan, det faktum att ingen vill lyssna på en liten unge när mord begås, kärleken till Ran och Gosho Aoyamas stora förkärlek för klassiska detektivhistorier. Detta är en klassisk pusseldeckare.
Många av Mästerdetektiven Conans fall är inspirerade av stora litterära detektiver som Sherlock Holmes av sir Arthur Conan Doyle, Hercule Poirot och Miss Marple av Agatha Christie m.fl.
Publicering
"Mästerdetektiven Conan" har getts ut i mer än 20 länder.[1]
Originalpublicering
"Mästerdetektiven Conan" publicerades för första gången 1994 i Shonen Sunday och har sedan dess sålts i mer än 120 miljoner böcker.[1] Samlingsvolymerna har hittills kommit ut i 98 volymer.[2]
Svensk publicering
"Mästerdetektiven Conan" publicerades i Sverige 2005–2010[3] av Egmont Kärnan i pocketform. Översättning: Simon Lundström. ISSN 1652-5698
Mer om Mästerdetektiven Conan
- Hans Holm: "Mästerdetektiven Conan – Agatha Christie, manga-style" (Bild & Bubbla nr 3/2009, s. 39–45)
Recensioner
- Hans Holm: "Mästerdetektiven Conan" nr 34–36 (Bild & Bubbla nr 3–4/2007, s. 75)
