Judge Dredd

"Judge Dredd" i Brian Bollands tappning. © Rebellion A/S.

"Judge Dredd" är en satirisk serie om en framtida polisstat där lag och ordning upprätthålls av s.k. judges – polis, domare och bödel i ett. Serien skapades 1977 av John Wagner och Carlos Ezquerra för den brittiska tidningen 2000 AD.

Historik

En judge föds

Historien bakom "Judge Dredd" började med att Pat Mills hade en idé om en serie som skulle handla om ockulta ting, serien döptes preliminärt till "Judge Dredd". Han luftade sina tankar inför kollegan John Wagner och John berättade då om en idé han bar på, en idé om en stenhård framtida polis, som skulle vara domare, jury och bödel i en och samma person. En man vars fleråriga träning i att upprätthålla lagen skulle göra hans brottsbekämpande näst intill maskinellt. När de diskuterade den nya serien insåg de att Judge Dredd skulle bli ett perfekt namn. Wagner skrev ett första manus som Mills bearbetade – han betonade brottsbekämpandet starkare – och sedan var den redo att tecknas.

Tidigare hade Mills och Wagner fått upp ögonen för en talangfull spansk tecknare, bosatt i London, vid namn Carlos Ezquerra. Han fick uppdrag att teckna det första Dredd-avsnittet. Den svarta uniformen (vars kedja och bröstspänne förekom punkmodet), den svarta hjälmen som avskärmade allt utom Dredds bistra mun, samt de knähöga läderstövlarna gav Dredd en hotfull utstrålning. Även Ezquerras version av Dredds motorcykel, Lawmaster, blev uppmärksammad. Den första episoden publicerades 1977 i 2000 AD nr 1.

Mega-City Ett

Mills bad Ezquerra att teckna staden som utgjorde bakgrunden till avsnittet. Resultatet blev en hisnande framtidsversion av New York, med oändliga skyskrapor och oräkneliga nivåer av vägar som tycktes sväva i luften. Mega City Ett var skapat. Staden expanderade enormt i de första Dredd-avsnitten och blev snabbt en gigantisk stad som täckte hela USA:s östkust. En stad med 800 miljoner invånare; var och en, en potentiell brottsling.

Wagner, Mills och Alan Grant lät Dredd bekämpa "typiska" framtidsbrott; kroppssnattare som kapade ambulanser och sålde kroppsdelar till gamla rika människor som förlängde sina liv, han arresterade bilhandlare som sålde stulna 1900-talsbilar till antikvitetssamlare. I en episod jagar Dredd en mördare som bytte identitet genom att besöka en skönhetssalong, där man med genetisk kirurgi på nolltid kunde byta utseende. Mördaren dristade sig till att önska Judge Dredd god morgon. "Inte för dig, medborgare", blev svaret. Dredds röstavläsare hade identifierat honom. I serien fick läsaren prov på den framtida tekniken, men också hur den kunde slå åt båda hållen.

I Mega-City Ett har användningen av robotar gjort 99 % av befolkningen arbetslös. Alla medborgare har obligatorisk medborgarlön. Invånarna i Mega-City bor i enorma bostadskomplex, ofta runt 50nbsp;000 invånare i varje kvarter. De olika bostadskvarteren är döpta efter en historisk person eller en TV-karaktär. Det är ofta rivalitet mellan kvarteren och det händer att hela komplex startar krig mot varandra. Under äventyret "Kvarterskrig" var i stort sett alla kvarter i hela Mega-City Ett i krig med varandra. Ibland slår olika trender igenom, exempelvis "Otto Sumps fulhetssalonger", där mängder av medborgare opererade sig fula för att få uppmärksamhet.

Allt eftersom serien fortlöpte stötte Dredd på alltmer bisarra och extremt överdrivna skurkar. Ett exempel är ett helautomatiskt hotell, Komputell, som omedelbart började mörda sina gäster. Dredd har stött på otaliga sorters mutanter, talande apor och olika typer av galningar. Alla dessa bifigurer hjälper till att ge serien sin säregna prägel och svarta humor.

Judgens utbildning

Under de första åren som "Judge Dredd" publicerades växte en alltmer detaljerad bild fram av utbildningen; Judgeskolan introducerades. Man inträder endast fem år gammal och om man lyckas ta sig igen den oerhört tuffa skolan kommer man ut femton år senare som poliskadett med vit hjälm. Då återstår fortfarande det värsta, att under en riktig judges ledning patrullera på Mega-Citys gator. Om man blir godkänd eller ej, och på så vis får den åtråvärda svarta hjälmen, är helt beroende på vilket omdöme ens handledare lämnar.

Utrustning

En judge har sin Lawmaster, en stor motorcykel, med sidomonterade kanoner och inbyggd artificiell intelligens som är kapabel att styra sig själv på order av sin judge. Lawmastern har ett videokommunikationssystem som ständigt är uppkopplat till Justitiedepartementet där judges har sitt högkvarter. En judge har även sin Lawgiver, ett handeldvapen med vilket det är möjligt att avfyra sex olika sorters ammunition. Lawgivern är DNA-kodad att endast fungera i "sin" judges hand – försöker någon annan använda den exploderar den.

Judge Dredds biografi

Judge Joseph "Joe" Dredd är en av de kändaste av de många av de judges som verkar i Mega-City Ett. En ofta använd mening av Dredd är "Jag är Lagen!". Dredds personifiering av lagen gjorde att Wagner och Grant i stort sett aldrig har visat Dredds ansikte. Dock är Dredd inte utan känslor. Under seriens gång visar han ofta raseri, ilska och ofta en bitsk ironi. Ett annat känt uttryck från Dredd är "demokrati är inte till för folket", Dredd menar att medborgaren skall ständigt övervakas för sitt eget bästa.

Till skillnad från många andra superhjälteserier är inte Judge Dredd opåverkad av tidens gång. Han åldras lika snabbt som alla andra, och är i de serier som nyproduceras nu således nästan 30 år äldre än han var när den första serien publicerades 1977. Han är nu över 60 år gammal men lika vital och stark som när han var 30. Detta förklaras självfallet genom framtidens teknik; han får regelbundet föryngrande behandlingar. Mega-City Ett har dessutom kloning och teknologier för hjärntransplantationer om hans kropp skulle bli för gammal.

Dredd kallas av andra Judges för Gamle Stenansikte. Ett smeknamn han fick redan som kadett. Dock kallas han numer för Gamlinge. Det är inte säkert men troligen är Dredd den äldsta Judge som är i aktiv tjänst, i över 50 år (2079-2130) har han gjort Mega-City säkert.

Världen år 2100

Judge Dredd utspelas 122 år in i framtiden, eftersom serien utspelas i "realtid" så har Dredd åldrats 31 år sedan serien startade.

Mega-City Ett sträcker sig från Boston ner till Charlotteville, innan Apokalypskriget var staden än större, ner till Florida. När Mega-City var som störst hade man över 800 miljoner invånare, idag är det runt 400 miljoner ty hela södra delarna av staden blev utraderat av kärnvapen under kriget.

Jorden råkade ut för ett tredje världskrig år 2070 och stora delar av USA har blivit en radioaktiv öken. Det finns två andra Mega-Cities i USA. Den enda är Texas-City, som sträcker sig utmed de södra delarna av USA. Kulturen där är baserad på vilda västerns "nybyggarandra", t.ex. bär Judges cowboyhatt i Texas-City och har en revolverversion av Lawgivern. Tidigare i serien fanns Mega-City Två som sträckte sig från San Diego upp till Atlanta men den förstördes under episoden Judgement Day. Mellan dessa städer ligger resten av USA, den radioaktiva öken som kallas Den Förbannade Jorden.

Trots att Judges anser Den Förbannade Jorden olämplig för mänskligt liv är den befolkad av alla möjliga varelser som försöker överleva i denna hårda omgivning. Nästan alla människor som finns här är mer eller mindre mutanter. Mutanter är förbjudet i Mega-City och alla som upptäcks förvisas till Den Förbannade Jorde. De byar och småstäder som finns här lever på en medeltida nivå, ofta dominerade av underliga halvreligiösa sekter. Dinosauriehjordar, rester av stora förhistoriska parker där forskarna innan atomkriget återskapade dinosaurier, strövar omkring på slätterna. Felprogrammerade stridsrobotar för fortfarande sina eviga krig mot allt och alla. Kannibaler härjar i träsken i södra delen.

Efter år 2100 börjar man försöka kolonisera Den Förbannade Jorden med hjälp av frivilliga från Mega-City. Under devisen "Hellre dö i helvetet än leva i Mega-City Ett" lämnar tungt beväpnade vagnar, s.k. Helltrekkers, med jämna mellanrum Mega-City för att försöka ta sig till De nya områdena, små oaser där det finns fåglar, grönt gräs, ren luft och klorfritt vatten. Ofta överlever bara en tiondel den farliga resan över kontinenten.

Avläggare

Serien har givit upphov till flera spinoffserier, såsom "Judge Anderson" och "Armitage".

Serier som "Robotjägaren" och "Helltekkers" utspelas även de i Judge Dredds värld.

Publicering

Storbritannien

"Judge Dredd" skapades för att publiceras i serietidningen 2000 AD, när denna tidning startades 1977. Den första "Judge Dredd"-episoden publicerades i tidningens andra nummer, eftersom det inte hann bli färdigt till det första numret. Sedan 1990 har Dredd en egen tidning, Judge Dredd Megazine, men publiceras samtidigt fortfarande i 2000 AD.

En dagspressversion av serien har också förekommit.

USA

De brittiska Dredd-serierna har getts ut i egna serietidningar i USA, bl.a. av Eagle Comics och Quality Periodicals.

En amerikanskproducerad licensversion av serien gavs ut i egen serietidning av DC Comics i 18 nummer 1994–96.

Sverige

I Sverige har serien haft en egen tidning, utgiven i 17 nummer av Pingvinförlaget 1984–86, och i 10 nummer av Atlantic Förlags 1991–92. Men den längsta sammanhållna publiceringen har varit i antologitidningen Magnum Comics, som började med att publicera dagspressversionen och senare övergick till serietidningsavsnitten. Vissa längre historier har också publicerats i Magnum Special och Magnum Album.

Filmatiseringar

Scen ur "SHOK!" av Kevin O'Neill ur Judge Dredd Annual 1981. © Fleetway

"Hardware" (1990)

1990 kom en film baserad på serien "Shok!" av Steve MacManus och Kevin O'Neill från Judge Dredd Annual 1981. Filmen blev en stor succé. Problemet var att filmskaparna inte frågat innan de använde berättelsen så man stämde filmbolaget, vilket slutade med att McManus och O'Neill listades i efterskott som författare.

"Judge Dredd" (1995)

1995 kom en film baserad på serien med Sylvester Stallone som Dredd. Fans till serien var mycket kritiska till filmen som saknade mycket av den mörka ironiska humorn som är seriens kännetecken. Manuset bröt också i flera fall mot viktiga aspekter i serien; i filmen skildras en kärlekshistoria mellan Dredd och Judge Hershey, något som skulle vara strikt förbjudet i seriens värld. Filmen blev trots stor budget och välkända skådespelare ingen kassasuccé.

Hyllningar och parodier

• "Judge Grosshandlarn", parodi av Joakim Lindengren i svenska Pyton
• "Judge Hell-Gun", parodi av Mikael Bergkvist (om justitieminister Gun Hellsvik) i albumet "Den enda vägen"
• "Judge Elmer Dwedd", Marvel Comics parodi. En blandning mellan Elmer Fudd och Judge Dredd, medverkade i några nummer av Howard the Duck.

Artiklar i Bild & Bubbla

• Claes Reimerthi: 2000 AD tidningen som födde... Judge Dredd (B&B 2/1991)

Recensioner i Bild & Bubbla

• Peter Nilsson: "Magnum album nr 1: Judge Dredd" (B&B 3/1991)
• Anders Nordström: Magnum Special nr 1/1993: "Judgement on Gotham" (B&B 1/1993)

Externa länkar

• 2000 AD Online (officiell webbplats)

Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!