Porrserier

"Birdland". © Gilbert Hernandez

Porrserier eller pornografiska serier är serier som återger sexuellt beteende i syfte att hetsa upp läsaren. Porrserier innehåller, och har som huvudsyfte att skildra, sexuella relationer såväl grafiskt som tematiskt.

Pornografi kontra erotik

I dagligt tal görs ofta en skillnad mellan pornografi (porr) å ena sidan, och erotik (erotika) å andra sidan. Vari den skillnaden består får nog anses som mer subjektivt än självklart och är en fråga som har debatterats i årtionden. Bland de olika sätten att använda begreppen kan nämnas:

• Ordet "pornografi" som beteckning på "hårdare", mer explicita sexskildringar, medan "erotik" står för det mjukare, mer sinnliga.
• Att det handlar om två olika vinklar på samma fenomen där "pornografi" betecknar att det finns ett syfte med att upphetsa, medan "erotiken" mer handlar om hur mottagaren uppfattar det.
• Pornografi som en specifik typ av erotik, den explicita sorten.
• Att olika ord används om samma fenomen, där "pornografi" används i förringande, vulgär eller explicit mening, medan "erotik" används som en förskönande eufemism.
• Rent subjektivt, beroende på var man vill sätta gränserna och vilket ord man föredrar.

I serievärlden så kan man generellt säga att om de sexuella handlingarna på ett lustfyllt sätt står i centrum för handlingen så är det oftast en "pornografisk" serie, medan om det är en mer utvecklad handling och de sexuella referenserna är av sekundär natur, eller om de sexuella inslagen är av upplysande eller upprörande natur, så är det nog en erotisk serie. Dock förekommer allehanda avvikelser och gränsen är mycket suddig.

Förekommer det grafiskt sex av något slag så är serien högst sannolikt en vuxenserie.

Olika undergenrer och traditioner

Tidiga pornografiska serier

Precis som det alltid har funnits oanständigheter inom konsten, så är porrserien som fenomen nästan lika gammal som seriekonsten. Under det tidiga 1900-talet var det dock inte så accepterat, i flera länder inte heller lagligt, att sprida grafiska sexskildringar, vilket ledde till att det skedde olagligt och i skymundan. Ett sådant exempel är s.k. tijuana bibles, små pornografiska seriehäften som började dyka upp i USA under 1920-talet. Innehållet var ofta grov humor och sexskildringar med kända seriefigurer, politiker eller filmstjärnor i huvudrollerna.

Traditionella porrserier

Traditionell pornografi där sexualiteten står i centrum på ett explicit och grafiskt vis, vanligtvis med utgångspunkt i stereotypt manliga fantasier, har ofta förekommit i serieform. I Sverige publicerades dylika serier förr i vissa herrtidningar. De har även förekommit i egna serietidningar såsom Serie-Fibban, Kiss Comix, Velvet och Sexiga serier, samt i samlade album i albumserier som Topas.

I Europa uppkom under 70- och 80-talen en strömning med serieskapare som ville införa konstnärliga världen i genren. Folk som Guido Crepax, Milo Manara och Roberto Raviola kombinerade hårdporr (och ibland mjukare erotik) med poetiskt berättande och genomarbetade bilder. Historierna i serier som Manaras "Click" och Raviolas "De 110 pillren" var emellertid ofta av det traditionella porrstuket.

"James Fjong" av Leffe.

På Internet finns idag en uppsjö av typiska porrserier.

Parodiska porrserier

Lika vanligt som "ordinära" porrserier har det varit med serier som kombinerar pornografin med ett humoristiskt eller parodiskt element. (Eventuellt kan detta bero på att tecknade bilder inte ansetts som ett lika "seriöst" sexuellt stimuli som t.ex. fotografier eller film.)

Signaturen "Leffe" gjorde crazy-aktiga porrserier som "James Fjong" och "Långe Orm" i den svenska herrpressen på 1970- och 80-talen. Ett annat känt exempel är amerikanen Larry Welz' hårdporriga Acke-parodi "Cherry Poptart" som startade 1982. Här kan även nämnas Phil Foglios "XXXenophile".

Denna genre ska inte förväxlas med de humorserier som främst använder sex för att satirisera, provocera eller chockera. Serieskapare som Robert Crumb, Dori Seda, Hunt Emerson och Ralf König använder ofta explicita sexscener i sina alster, men vanligtvis är dessa inte gjorda i upphetsningssyfte, och torde därför inte heller klassas som pornografi. Även i dessa sammanhang kan gränserna naturligtvis vara flytande.

Pornografisk manga

Hentaimanga © KTC

Inom den japanska seriekonsten är pornografin en stor genre. Historiskt har man i Japan en lång tradition av erotisk konst, träsnitt osv. Idag återfinns erotik rikligt inom både manga, anime och tecknade dataspel, på ett sätt som inte förekommer i väst. Hentai (ung. pervers) är en i västländer vanlig samlingsbeteckning för både manga och anime av pornografisk natur. I Sverige förekommer även termen "Manga-X" eller "X-manga", speciellt för den mildare ("erotiska") varianten. I väst används även termen "Ecchi" (ung. snusk) för mildare porrserier ("mjukporr") samt vanliga serier med sexinslag.

En hård japansk censur, som ända in på 90-talet förbjöd avbildning av könsorgan har gjort att japansk porr sökt sig ovanliga vägar. En unik variant är så kallad "tentakelsex", där man på ett för en västerlänning egendomligt sätt kringgår förbudet.

Yaoi är en pornografisk genre som främst riktar sig till kvinnor och som handlar om vackra män som har sex med varandra (genren kan beskrivas som en hårdare form av den mer homo-romantiska genren Shonen ai). Yuri är en beteckning på den lesbiska motsvarigheten, men är en bredare etikett som kan beteckna både pornografiska, erotiska, romantiska och mer realistiska serier.

Japan har flera antologisamlingar av dessa sexserier, framförallt inom hentai och yaoi, men även josei-tidningen Comic Amour, som innehåller illustrerade sexfantasier och primärt riktas till kvinnor i 20-30-årsåldern.

Det finns även en uppsjö av japanska hemmagjorda fansin, (doujinshi), där välkända japanska seriefigurer figurerar. Sådana innehåller ibland (subgenre) sexserier (hentai doujinshi), men verkar i stort tolereras då upplagorna är rätt små.

"Alternativa" porrserier

Under senare år har det kommit allt fler serier som försöker kombinera den explicita pornografin med genomtänkta historier och ett perspektiv som inte enbart uppfyller de manliga stereotypa fantasierna (med påföljden att dessa ofta kallas "erotik" istället).

1990 startades den pornografiska etiketten Eros Comix på amerikanska Fantagraphics, ett förlag som gjort sig känt för att publicera de mest uppburna och rosade "alternativa" serieskaparna. Idag har man släppt flera hundra pornografiska och erotiska titlar. En av de mest kända är Gilbert Hernandez' "Birdland" från 1990–91. "Birdland" använde sig av många klassiska pornografiska fantasier och stilgrepp, men hade även en välutvecklad historia och ambitiösa karaktärsporträtt av både män och kvinnor.

Bittes Bästa nr 4/2006, antologitidning av Bitte Andersson. © Bitte Andersson.

"Lost Girls" av Alan Moore och Melinda Gebbie började publiceras 1991, men blev inte färdigställd förrän 2006. Serien är en skildring av tre kvinnliga litterära gestalter: Wendy från "Peter Pan", Alice från "Alice i Underlandet" och Dorothy från "Trollkarlen från Oz", som nu har vuxit upp. Temat är sexualitet och uppväxt på ett allegoriskt plan, men upphovsmännen själva anser att det de har gjort är en pornografisk serie.

På den svenska marknaden har de "alternativa" porrserierna börjat dyka upp alltmer. Bitte Andersson har gjort queerfeministisk porr i sitt fanzin Bittes Bästa, medan Liv Strömquist och Jan Bielecki skapade "Femisex"-serien "Drift" som gavs ut av Kolik Förlag under 2007.

Kända pornografiska serier

• "Angel" av U-jin
• "Birdland" av Gilbert Hernandez
• "Click" av Milo Manara
• "En doft av erotik" av Milo Manara
• "De 110 pillren" av Roberto "Magnus" Raviola
• "James Fjong" av Leffe
• "Lost Girls" av Alan Moore och Melinda Gebbie
• "Valentina" av Guido Crepax

Se även

• Erotiska serier
• Vuxenserier
• Tijuana Bible
• Hentai
• Kategorin erotiska serier Seriewikins förteckning över erotiska (även pornografiska) serier