Skillnad mellan versioner av "Seriemässig"
| (9 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serietermer]] | [[Kategori:Serietermer]] | ||
[[Kategori:Serieteori]] | [[Kategori:Serieteori]] | ||
'''Seriemässighet''' är termen för en "känsla av att det är en serie eller liknar en serie". Seriemässighet handlar således om igenkännbara tecken på vad man allmänt brukar associera med seriemediet, den gällande konventionen av vad serier är. Det definierar inte vad som är en serie eller vad som inte är en serie, kan heller inte användas som ett slutgiltigt kriterium på vad en serie är. Det handlar mer om igenkännbara tecken, form, layout, presentation, uttryck | '''Seriemässighet''' är ett begrepp som har använts i svensk [[serieteori]], med olika definitioner. | ||
==Rolf Classon== | |||
[[Rolf Classon]] använde begreppet 1986, i en text skriven för [[Boken om serier]] där han översatte det engelska begreppet "[[cartoon]]y" med en egen definition, där han främst poängterade det filmiska flödet<REF>[[Rolf Classon]]: "Svenska serier i dag", [[Boken om serier]], sid. 83, 86.</REF>: | |||
{{Citat|"[[Jan Lööf]] visade med [[Bellman]] och sina övriga hjältar [[Felix]] och [[Ville]] (som gick som följetong i tidningen [[Vi]]) att han behärskade konsten att vara något för svenska tecknare så ovanligt som "seriemässig", eller som amerikanarna <!--- Sic! ---> själva uttrycker det "cartoony", dvs att en speciell ''spänning'' uppstår i och framförallt mellan bilderna. Bildrutornas innehåll bygger upp ett tempo som flyter fram på ett sätt som upplevs som filmiskt. Den främste av dessa seriemässiga tecknare var [[Wilson McCoy]] som tecknade [[Fantomen]] från 1948 fram till 1961."|Rolf Classon}} | |||
==Jonas Lidström== | |||
Termen användes på ett annat sätt av [[Jonas Lidström]] i sin Y-uppsats (2006) <ref>(läs mer på sidan 19 i Y-uppsatsen "Nu ska vi jobba med serier – didaktiska reflektioner om serier och seriemässighet i bildundervisning" http://www.estet.umu.se/digitalAssets/88/88168_jonas-serier-text.pdf</ref>. Där definierar han begreppet som: | |||
{{Citat|'''Seriemässighet''' är termen för en "känsla av att det är en serie eller liknar en serie". Seriemässighet handlar således om igenkännbara tecken på vad man allmänt brukar associera med seriemediet, den gällande konventionen av vad serier är. Det definierar inte vad som är en serie eller vad som inte är en serie, kan heller inte användas som ett slutgiltigt kriterium på vad en serie är. Det handlar mer om igenkännbara tecken, form, layout, presentation, uttryck | Jonas Lidström }} | |||
Termen | ''Termen är inspirerad av [[Neil Cohn]]s ickedefinition av seriemediet, utan att för den skull vara avsedd att användas för definierandet av seriemediet, utan för diskussion om (överenskomna) serieliknande element i andra uttryck eller när den tecknade serien når (eller passerar) gränsen för vad som "allmänt ses som en tecknad serie".'' | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
<references/> | <references/> | ||
Nuvarande version från 2 juli 2019 kl. 13.12
Seriemässighet är ett begrepp som har använts i svensk serieteori, med olika definitioner.
Rolf Classon
Rolf Classon använde begreppet 1986, i en text skriven för Boken om serier där han översatte det engelska begreppet "cartoony" med en egen definition, där han främst poängterade det filmiska flödet[1]:
"Jan Lööf visade med Bellman och sina övriga hjältar Felix och Ville (som gick som följetong i tidningen Vi) att han behärskade konsten att vara något för svenska tecknare så ovanligt som "seriemässig", eller som amerikanarna själva uttrycker det "cartoony", dvs att en speciell spänning uppstår i och framförallt mellan bilderna. Bildrutornas innehåll bygger upp ett tempo som flyter fram på ett sätt som upplevs som filmiskt. Den främste av dessa seriemässiga tecknare var Wilson McCoy som tecknade Fantomen från 1948 fram till 1961." — Rolf Classon | |
|
Jonas Lidström
Termen användes på ett annat sätt av Jonas Lidström i sin Y-uppsats (2006) [2]. Där definierar han begreppet som:
Seriemässighet är termen för en "känsla av att det är en serie eller liknar en serie". Seriemässighet handlar således om igenkännbara tecken på vad man allmänt brukar associera med seriemediet, den gällande konventionen av vad serier är. Det definierar inte vad som är en serie eller vad som inte är en serie, kan heller inte användas som ett slutgiltigt kriterium på vad en serie är. Det handlar mer om igenkännbara tecken, form, layout, presentation, uttryck — Jonas Lidström | |
|
|
Termen är inspirerad av Neil Cohns ickedefinition av seriemediet, utan att för den skull vara avsedd att användas för definierandet av seriemediet, utan för diskussion om (överenskomna) serieliknande element i andra uttryck eller när den tecknade serien når (eller passerar) gränsen för vad som "allmänt ses som en tecknad serie".
Källor
- ↑ Rolf Classon: "Svenska serier i dag", Boken om serier, sid. 83, 86.
- ↑ (läs mer på sidan 19 i Y-uppsatsen "Nu ska vi jobba med serier – didaktiska reflektioner om serier och seriemässighet i bildundervisning" http://www.estet.umu.se/digitalAssets/88/88168_jonas-serier-text.pdf
