Skillnad mellan versioner av "Marcinelle-skolan"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Marcinelle, Charleroi, Belgien) |
E.G. (diskussion | bidrag) m |
||
| (14 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Kategori:Belgiska serieskapare]] | [[Kategori:Belgiska serieskapare]] | ||
[[Kategori:Serietermer]] | [[Kategori:Serietermer]] | ||
'''Marcinelle-skolan''' ('''l'Ecole de Marcinelle''') är ett samlingsnamn för ett tiotal av de tecknare som arbetade för ''[[Journal de Spirou]]'', utgiven av [[Dupuis]] i just Marcinelle (Charleroi, Belgien), under tidningens storhetstid på 1950- och 60-talen. Allmänt har Marcinelle-gänget kommit att ses som en motkraft eller konkurrent till den tidigare etablerade [[Ligne claire|Bryssel-skolan]] med [[Hergé]] i spetsen. | [[Kategori:Franska serietermer]] | ||
'''Marcinelle-skolan''' ('''l'Ecole de Marcinelle''') är ett samlingsnamn för ett tiotal av de tecknare som arbetade för ''[[Journal de Spirou]]'', utgiven av [[Dupuis]] i just Marcinelle (Charleroi, Belgien), under tidningens storhetstid på 1950- och 60-talen, samt deras efterföljare. Allmänt har Marcinelle-gänget kommit att ses som en motkraft eller konkurrent till den tidigare etablerade [[Ligne claire|Bryssel-skolan]] med [[Hergé]] i spetsen. | |||
==Uppkomst== | |||
Efter kriget, 1945, hade Spirou-tidningen ett starkt behov av nya tecknare, och tecknare som [[Franquin]] och [[Morris]] som redan arbetade för Dupuis tidning ''[[Le Moustique]]'' lockades över till tidningen av redaktören [[Charles Dupuis]] och tecknaren [[Jijé]]. Tecknarna tilläts inte ligga på lagrarna utan redan 1946 tog Franquin över huvudserien "[[Spirou]]" från Jijé, och Morris skapade sin egen serie "[[Lucky Luke]]". Både Franquins första längre Spirou-serie "Spirou et le tank", och Lucky Lukes debut "Arizona 1880" skedde i specialnumret "Almanach 1947" i december 1946. Runt 1946-1947 erbjöd Jijé de två unga tecknarna att flytta till sitt eget hem i Waterloo, där han redan bodde med sin fru. De två tecknarna, som fortfarande bodde hemma, packade och flyttade till Jijés improviserade studio för att satsa seriöst på tecknandet. Tillsammans med [[Will]], som även han var inneboende satsades det hårt på en omfattande serieproduktion för ''Spirou''. Dessa fyra tecknare brukar även gå under namnet [[La bande à 4]] (''ung. "de fyras gäng"''). | |||
Marcinelle-skolan brukar bedömas i motsats till Bryssel-skolans och | ==Stildrag== | ||
Marcinelle-skolan brukar bedömas i motsats till Bryssel-skolans och Hergés [[ligne claire]]-stil. Marcinelle-skolan var visserligen starkt påverkad av Hergés inflytelserika klara linje – strävan efter lättfattlighet, det minimala användandet av skuggor och avsaknaden av skrafferingar återfinns stundtals även här. Men Jijé jobbar tidigt med expressiva svarta skuggor och den sene Franquin skrafferar lika mycket som [[Moebius]]. Men där Hergé och dennes assistenter och adepter åstadkom en schematisk tydlighet var tecknarna i Marcinelle-skolan mer intresserade av liv: expressiv rörlighet, plastisk mimik, och mer dynamiska bildkompositioner. | |||
[[Jijé]] anses vara Marcinelle-skolans grundare och [[Franquin]] dess | [[Jijé]] anses vara Marcinelle-skolans grundare och [[Franquin]] dess största namn. Övriga serieskapare i traditionen inkluderar [[Morris]], [[Will]], [[Peyo]], [[Jean Roba]], [[Sirius]], [[Maurice Tillieux]], [[Victor Hubinon]], [[MiTacq]] och [[Eddy Paape]]. Dessa serieskapare står i fokus i det belgiska seriemuseet [[La Maison de la Bande Dessinée]]. | ||
Vissa tecknare kan givetvis ses som en produkt av båda skolorna. | |||
[[Bild:Marsupilami.gif|frame|center|[[Marsupilami]] och [[Spirou]] tecknade av [[André Franquin|Franquin]]. © [[Dupuis]]/[[Franquin]].]] | |||
Nuvarande version från 24 juni 2022 kl. 23.52
Marcinelle-skolan (l'Ecole de Marcinelle) är ett samlingsnamn för ett tiotal av de tecknare som arbetade för Journal de Spirou, utgiven av Dupuis i just Marcinelle (Charleroi, Belgien), under tidningens storhetstid på 1950- och 60-talen, samt deras efterföljare. Allmänt har Marcinelle-gänget kommit att ses som en motkraft eller konkurrent till den tidigare etablerade Bryssel-skolan med Hergé i spetsen.
Uppkomst
Efter kriget, 1945, hade Spirou-tidningen ett starkt behov av nya tecknare, och tecknare som Franquin och Morris som redan arbetade för Dupuis tidning Le Moustique lockades över till tidningen av redaktören Charles Dupuis och tecknaren Jijé. Tecknarna tilläts inte ligga på lagrarna utan redan 1946 tog Franquin över huvudserien "Spirou" från Jijé, och Morris skapade sin egen serie "Lucky Luke". Både Franquins första längre Spirou-serie "Spirou et le tank", och Lucky Lukes debut "Arizona 1880" skedde i specialnumret "Almanach 1947" i december 1946. Runt 1946-1947 erbjöd Jijé de två unga tecknarna att flytta till sitt eget hem i Waterloo, där han redan bodde med sin fru. De två tecknarna, som fortfarande bodde hemma, packade och flyttade till Jijés improviserade studio för att satsa seriöst på tecknandet. Tillsammans med Will, som även han var inneboende satsades det hårt på en omfattande serieproduktion för Spirou. Dessa fyra tecknare brukar även gå under namnet La bande à 4 (ung. "de fyras gäng").
Stildrag
Marcinelle-skolan brukar bedömas i motsats till Bryssel-skolans och Hergés ligne claire-stil. Marcinelle-skolan var visserligen starkt påverkad av Hergés inflytelserika klara linje – strävan efter lättfattlighet, det minimala användandet av skuggor och avsaknaden av skrafferingar återfinns stundtals även här. Men Jijé jobbar tidigt med expressiva svarta skuggor och den sene Franquin skrafferar lika mycket som Moebius. Men där Hergé och dennes assistenter och adepter åstadkom en schematisk tydlighet var tecknarna i Marcinelle-skolan mer intresserade av liv: expressiv rörlighet, plastisk mimik, och mer dynamiska bildkompositioner.
Jijé anses vara Marcinelle-skolans grundare och Franquin dess största namn. Övriga serieskapare i traditionen inkluderar Morris, Will, Peyo, Jean Roba, Sirius, Maurice Tillieux, Victor Hubinon, MiTacq och Eddy Paape. Dessa serieskapare står i fokus i det belgiska seriemuseet La Maison de la Bande Dessinée.
Vissa tecknare kan givetvis ses som en produkt av båda skolorna.
