Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(8 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild:Kobran_Miro.jpg|right|thumb|150px|Kobran av [[Bane Kerac]]. © upphovsmannen.]]
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
"'''Kobran'''", i original "'''Kobra'''", serbisk [[äventyrsserie]] av [[Bane Kerac]] och [[Svetozar Obradovic]].  
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Det hela började med att Kerac och Obradovics redaktör [[Yu Strip|YU Strip magazine]] bad Bane (Branislav) och Toza (Svetozar) hitta på en serie åt dem. De hade redan pratat om att de ville göra en inhemsk serie med en jugoslavisk hjälte så de sade till redaktören att de hade en ide om en jugoslavisk stuntman som reser runt världen och hamnar i trubbel. De fick tummen upp på idén och gick hem och gjorde första avsnittet. Konceptet till Kobran, en kille som reser runt och hamnar i trubbel hämtade de från [[Hermann|Hermann Huppen]] och [[Greg]]s serie [[Bernard Prince]]. De ser till och med ganska lika ut men han fick inte bli en sjöman eftersom det då skulle bli nästan en direkt kopia. Så han fick han bli stuntman istället.  
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men grund av ett synfel förhindrades han att i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


Kobran, Slobodan Marković, Miro Sloboda, Sissy, Bobby, kärt barn har många namn. Det är iallafall seriens huvudperson och han är kampsportsexpert och äventyrare. Till vardags jobbar han som stuntman med hela världen som arbetsfält och med osviklig känsla för trubbel, hamnar han ofta i handgemäng med diverse, mer eller mindre, skumma typer. Slobodan är biologisk son till [[Löjtnant Tara]] (en annan av Kerac/Obradovics serier, ej publicerad på svenska) och sjuksköterskan Višnja Trandafilović, som träffades under "Löjtnant Tara"-serien.
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.


I Sverige har den publicerats i ''[[Seriemagasinet]]''. För den svenska publiceringen var inte Seriemagasinets redaktion speciellt noga med kronologin utan man hoppade lite hejvilt fram och tillbaka. Man korrekturläste inte heller så noga för en del av karaktärerna byter ibland stavning men även namn helt och hållet, och inte bara mellan avsnitten utan även vid något tillfället mitt i ett äventyr.
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.


*[[Kobran |Läs mer om '''Kobran''']]
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.