Koi to Uso

"Koi to Uso", förbjuden kärlek mellan Yuka och Misaki. Bild av Musawo Tsumugi. © Kodansha.

"Koi to Uso" ("恋と嘘", eng. "Love and Lies"), japansk manga av Musawo Tsumugi.

Handling

I en nära framtid har den japanska staten samlat ihop så mycket information om sina medborgare från det de föds fram till 15 års ålder, inklusive deras genetiska komposition, vanor och begåvning, så att ett nytt system för partnerskap blir lagfäst. Det innebär att alla vid 16 års ålder får en parter för äktenskap tilldelad av staten, via ett vetenskapligt grundat system.

Dessa statliga arrangerade äktenskap¹ sägs utlova lycka för alla, då de får den mest lämpade partnern, samtidigt som samhällets låga födelsetal förväntas vända och ett stabilt samhälle med frisk avkomma garanteras. Å andra sidan blir det olagligt att ljuga och att ha kärleksförbindelser utanför äktenskapet.

Yuka Negishima bor i en obetydlig landsända och är inte särskilt begåvad på något, men inför 16-årsdagen blir han tvungen att lära känna Rina Masuda, som staten utsett till hans partner. Dessvärre blir han förälskad i flickan Misaki Takasaki, som han känt sedan barnsben, och en häftig och förbjuden kärlek uppstår som utsätter de båda för fara då de därigenom går emot den politiska maktens intentioner.

Det samhälle som tecknas i serien Koi to Uso har dystopiska och omänskliga drag, då individen inte har någon talan gentemot staten vilken grundar sina beslut på dels genetisk information och dels på fakta inhämtad från en omfattande övervakning av odemokratiskt slag.

Publicering

Japan

Följetong i DeNAs online-app MangaBox på tre språk; japanska, kinesiska och engelska. Utges i tryck av Kodansha, 6 volymer hittills sedan 2014.

USA

Första volymen utges på engelska i augusti 2017 av Kodansha Comics.

I andra media

Blev en anime för japansk tv i juli 2017 av Liden Films. Licensierad i USA av Sentai Filmworks.

Fotnot

1. Arrangerade äktenskap som tema faller sig på sätt och vis ganska naturligt för en japansk serie, då Japan har en lång historia av sådana. På 1500-talet gjordes äktenskap upp, s.k. omiai (お見合い), inom samuraj-klassen för att stärka allianser mellan familjer och krigsherrar. Bruket spred sig senare till den vanliga borgarklassen, som sökte bevara egendomar och blodlinjer. Dock fanns på den tiden så pass mycket frihet att man kunde säga nej, utan att tappa ansiktet alltför mycket. Att släkten arrangerar äktenskapsförmedlare är fortfarande relativt vanligt i Japan, jämfört med västvärlden.