Skillnad mellan versioner av "Johan Tobias Sergel"
OlaHe (diskussion | bidrag) (avstubbning) |
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
||
| (2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serieskapare|Sergel, Johan Tobias]] | [[Kategori:Serieskapare|Sergel, Johan Tobias]] | ||
[[Kategori:Svenska serieskapare|Sergel, Johan Tobias]] | [[Kategori:Svenska serieskapare|Sergel, Johan Tobias]] | ||
[[Kategori:Franska serieskapare|Sergel, Johan Tobias]] | |||
[[Kategori:Italienska serieskapare|Sergel, Johan Tobias]] | |||
[[Kategori:Övriga kreatörer|Sergel, Johan Tobias]] | [[Kategori:Övriga kreatörer|Sergel, Johan Tobias]] | ||
'''Johan Tobias Sergel''', egentligen '''Johan Tobias Sergell''' (1740–1814), bildhuggare, skulptör, målare och tecknare. | '''Johan Tobias Sergel''', egentligen '''Johan Tobias Sergell''' (1740–1814), bildhuggare, skulptör, målare och tecknare. | ||
| Rad 8: | Rad 10: | ||
Sergel gick i lära hos den från Frankrike inkallade P.H. L'Archevêque (som skapade Gustav Adolfsstatyn vid nuvarande Gustav Adolfs Torg). Senare studerade och arbetade Sergel med skulptur och bildkonst i Frankrike och Italien i tolv år. Han återvände till Stockholm 1779 och blev då utnämnd till kunglig statybildhuggare. Sergel hade från 1786 både sin bostad och ateljé vid Beridarebanan som låg där Sergelgatan nu har sin sträckning. | Sergel gick i lära hos den från Frankrike inkallade P.H. L'Archevêque (som skapade Gustav Adolfsstatyn vid nuvarande Gustav Adolfs Torg). Senare studerade och arbetade Sergel med skulptur och bildkonst i Frankrike och Italien i tolv år. Han återvände till Stockholm 1779 och blev då utnämnd till kunglig statybildhuggare. Sergel hade från 1786 både sin bostad och ateljé vid Beridarebanan som låg där Sergelgatan nu har sin sträckning. | ||
Vid sidan av | Vid sidan av skulpterandet ägnade sig Sergel även åt att teckna. Inspirerad av bl.a. [[Thomas Rowlandson]] och [[James Gillray]] gjorde han ett flertal [[sekvenskonst|sekventiella bildberättelser]], något som idag ofta betraktas som [[serier]] eller tidiga förstudier till serier (beroende på vilken definition av mediet man använder). Han arbetade ofta tillsammans med [[Carl August Ehrensvärd]], som han även delade hem med under en period. | ||
Bland deras bildberättelser kan nämnas "Prästen och flickan", en satir över den katolska kyrkan. | Bland deras bildberättelser kan nämnas "Prästen och flickan", en satir över den katolska kyrkan. | ||
Nuvarande version från 28 september 2006 kl. 19.51
Johan Tobias Sergel, egentligen Johan Tobias Sergell (1740–1814), bildhuggare, skulptör, målare och tecknare.
Historik
Sergel gick i lära hos den från Frankrike inkallade P.H. L'Archevêque (som skapade Gustav Adolfsstatyn vid nuvarande Gustav Adolfs Torg). Senare studerade och arbetade Sergel med skulptur och bildkonst i Frankrike och Italien i tolv år. Han återvände till Stockholm 1779 och blev då utnämnd till kunglig statybildhuggare. Sergel hade från 1786 både sin bostad och ateljé vid Beridarebanan som låg där Sergelgatan nu har sin sträckning.
Vid sidan av skulpterandet ägnade sig Sergel även åt att teckna. Inspirerad av bl.a. Thomas Rowlandson och James Gillray gjorde han ett flertal sekventiella bildberättelser, något som idag ofta betraktas som serier eller tidiga förstudier till serier (beroende på vilken definition av mediet man använder). Han arbetade ofta tillsammans med Carl August Ehrensvärd, som han även delade hem med under en period.
Bland deras bildberättelser kan nämnas "Prästen och flickan", en satir över den katolska kyrkan.
Kuriosa
Sergel har givit namn åt Sergels torg, Sergelarkaden och Sergelgatan i Stockholm.
Idag finns en staty av konstnären på Sergelgatan på den plats där hans ateljé låg.
Artikeln, i den version den hade den 25 september 2006, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Johan Tobias Sergel.
