Skillnad mellan versioner av "Fan service"
OlaHe (diskussion | bidrag) m (→Se även) |
OlaHe (diskussion | bidrag) m (→Cameo) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
==Cameo== | ==Cameo== | ||
Termen ''cameo'' kommer från engelskan och betecknar ett kort gästspel av en särskild person. | Termen ''[[cameo]]'' kommer från engelskan och betecknar ett kort gästspel av en särskild person. | ||
I filmvärlden återfinns exemplet med [[Stan Lee]], som får en liten roll varje gång en [[Marvel]]-serie filmatiseras. De oinsatta känner knappast igen Stan Lee, men för serietintresserade tillför det en extra dimension. Stan Lee och många andra serieskapare gästspelar självklart också i tecknade serier, antingen ritade av dem själva eller av andra. Gästspelen kan vara i form av just korta cameos, eller också deltar serieskaparna aktivt i äventyret i [[metaserie]]form eller i en alternativ verklighet. | I filmvärlden återfinns exemplet med [[Stan Lee]], som får en liten roll varje gång en [[Marvel]]-serie filmatiseras. De oinsatta känner knappast igen Stan Lee, men för serietintresserade tillför det en extra dimension. Stan Lee och många andra serieskapare gästspelar självklart också i tecknade serier, antingen ritade av dem själva eller av andra. Gästspelen kan vara i form av just korta cameos, eller också deltar serieskaparna aktivt i äventyret i [[metaserie]]form eller i en alternativ verklighet. | ||
I tecknade serier kan andra hjältar ibland gästspela, ibland öppet för hjälpa upp försäljningen av en viss serietidning ([[Batman]] och [[Wolverine]] är exempel på figurer som ofta används i det syftet). Andra gånger sker detta även med lägre profil – till exempel kan hjälten figurera i sin civila identitet eller snabbt susa förbi utan att påverka historien. Serietecknare kan ibland också smyga in seriefigurer från andra förlag och genrer i teckningar av stora folksamlingar. | I tecknade serier kan andra hjältar ibland gästspela, ibland öppet för hjälpa upp försäljningen av en viss serietidning ([[Batman]] och [[Wolverine]] är exempel på figurer som ofta används i det syftet). Andra gånger sker detta även med lägre profil – till exempel kan hjälten figurera i sin civila identitet eller snabbt susa förbi utan att påverka historien. Serietecknare kan ibland också smyga in seriefigurer från andra förlag och genrer i teckningar av stora folksamlingar. | ||
Nämnas bör även serien "[[League of Extraordinary Gentlemen]]" som är en veritabel buffé av gästspel från och referenser till allehanda verk ur såväl den finkulturella som den populära litteraturhistorien. | |||
==Interna skämt== | ==Interna skämt== | ||
Versionen från 10 januari 2006 kl. 22.15
Engelskans fan service eller fanservice betecknar ett element i anime och serier som är överflödigt för historien men som lagts in som extra "godis" för publiken. I Japan används termen saabisu eller service. En besläktad engelsk term är easter egg, men då handlar det ofta om något som inte är direkt uppenbart, medan det i fallet fan service kan handla om rent visuella element, till exempel inzoomningar på kvinnobröst eller helsidor med detaljerade rymdskepp (beroende på genre).
Nakenhet
Här rör det sig ofta om fokusering på fysiska företräden eller sexuella anspelningar.
I västerländska äventyrsserier riktade till pojkar och män (t.ex. i superhjältegenren) är både män och kvinnor fysiska praktexemplar, men i synnerhet kvinnorna är ofta yppiga och gärna lättklädda. Det amerikanska förlaget Image Comics har ofta kritiserats just för att deras tecknare ofta gör kvinnor med extremt smala midjor och stora bröst. Gillar man män finns det en hel del hjältar med svällande muskler och bara bringor också.
Inom anime och manga kan guppande bröst och blottade trosor utgöra saabisu-elementet. Japanska animestudion Gainax har blivit så intimt förknippade med den här typen av filmsekvenser att termen Gainax bounce har uppstått som en beteckning på användandet av guppande kvinnobröst. Cosplay kan också vara en sorts sexuell saabisu när karaktärerna klär ut sig till exempelvis stereotypa skolflickor. (Cosplay kan också vara av icke-sexuell natur, som när karaktärerna klär ut sig till fiktiva figurer från andra medier.) Nämnas kan att man ibland överanvänder saabisu med glimten i ögat och inte alltid som ett cyniskt försäljningsargument.
Cameo
Termen cameo kommer från engelskan och betecknar ett kort gästspel av en särskild person.
I filmvärlden återfinns exemplet med Stan Lee, som får en liten roll varje gång en Marvel-serie filmatiseras. De oinsatta känner knappast igen Stan Lee, men för serietintresserade tillför det en extra dimension. Stan Lee och många andra serieskapare gästspelar självklart också i tecknade serier, antingen ritade av dem själva eller av andra. Gästspelen kan vara i form av just korta cameos, eller också deltar serieskaparna aktivt i äventyret i metaserieform eller i en alternativ verklighet.
I tecknade serier kan andra hjältar ibland gästspela, ibland öppet för hjälpa upp försäljningen av en viss serietidning (Batman och Wolverine är exempel på figurer som ofta används i det syftet). Andra gånger sker detta även med lägre profil – till exempel kan hjälten figurera i sin civila identitet eller snabbt susa förbi utan att påverka historien. Serietecknare kan ibland också smyga in seriefigurer från andra förlag och genrer i teckningar av stora folksamlingar.
Nämnas bör även serien "League of Extraordinary Gentlemen" som är en veritabel buffé av gästspel från och referenser till allehanda verk ur såväl den finkulturella som den populära litteraturhistorien.
Interna skämt
Interna skämt ligger mycket nära cameo och easter eggs eftersom de inte är omedelbart uppenbara för den breda publiken.
Ett exempel på ett internt skämt kan vara att gator och hus får namn efter serieskapare, eller okonventionella cameos med oväntade seriefigurer eller verkliga personer.
Homager, parodier och pastischer
Homager, parodier och pastischer baseras alla på en mer eller mindre känd förlaga.
Kanske är det just fans av förlagan som vet att uppskatta homagen bäst eftersom de känner genrekonventioner och enskila detaljer väl. I vissa fall kan man misstänka att parodier har just originalets läsare som målgrupp. Exempel på detta kan tänkas vara "Kapten Stofil" och "Fraud of the Rings".
