Skillnad mellan versioner av "Diskussion:Tragedi"
Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sökm |
Daha6439 (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
:::::::Håller med. Man kan ju inte göra en genre för varje innehållsdetalj eller känsla (varenda som är möjlig eller varenda som har förekommit några enstaka gånger). Det måste vara etablerat genom att det finns en mängd, en grupp, för att man ska kunna tala om en genre. Det finns inga speciella euforiserier, inga speciella deppserier, inga speciella städserier, inga speciella industriarbetarserier, inga speciella gräsklippningsserier. Men barnserier finns.[[Användare:Hoff|Hoff]] 13 juni 2012 kl. 12.20 (CEST) | :::::::Håller med. Man kan ju inte göra en genre för varje innehållsdetalj eller känsla (varenda som är möjlig eller varenda som har förekommit några enstaka gånger). Det måste vara etablerat genom att det finns en mängd, en grupp, för att man ska kunna tala om en genre. Det finns inga speciella euforiserier, inga speciella deppserier, inga speciella städserier, inga speciella industriarbetarserier, inga speciella gräsklippningsserier. Men barnserier finns.[[Användare:Hoff|Hoff]] 13 juni 2012 kl. 12.20 (CEST) | ||
::::::::Barnserier är väl ingen känsla, utan en genre som riktar sig till en specifik målgrupp. Annars är väl tematiska genrer vanligast: deckarserier, västernserier, superhjälteserier etc. Känslor kanske skräckserier och humorserier kommer närmast. I övrigt har jag aldrig stött på att någon använder tragedi som seriegenre. Så artikeln kan nog tas bort. Dessutom är texten lite tveksam, en tragedi avser inte i första hand att ge publiken en "nedstämd och ledsen sinnesstämning". Engagemang och en befriande känsla är snarare vad de som tror på "katharsis" menar att en tragedi ger. Om nu katharsis verkligen är något publiken erfar, därom tvista de lärde, det kan också vara den "rening" i själva dramat som den "tragiska" upplösningen utmynnar i, när skuld och oordning reds ut. En tragedi är heller ju inte vilka tragiska skeenden som helst, enligt Aristoteles fick man aldrig skildra usla människor som det gick dåligt för, utan bara ädla dito, dessutom i en berättelse med peripeti, dvs halvvägs lyckoomkastning. --[[Användare:Johnny Hazard|Johnny Hazard]] 13 juni 2012 kl. 19.39 (CEST) | ::::::::Barnserier är väl ingen känsla, utan en genre som riktar sig till en specifik målgrupp. Annars är väl tematiska genrer vanligast: deckarserier, västernserier, superhjälteserier etc. Känslor kanske skräckserier och humorserier kommer närmast. I övrigt har jag aldrig stött på att någon använder tragedi som seriegenre. Så artikeln kan nog tas bort. Dessutom är texten lite tveksam, en tragedi avser inte i första hand att ge publiken en "nedstämd och ledsen sinnesstämning". Engagemang och en befriande känsla är snarare vad de som tror på "katharsis" menar att en tragedi ger. Om nu katharsis verkligen är något publiken erfar, därom tvista de lärde, det kan också vara den "rening" i själva dramat som den "tragiska" upplösningen utmynnar i, när skuld och oordning reds ut. En tragedi är heller ju inte vilka tragiska skeenden som helst, enligt Aristoteles fick man aldrig skildra usla människor som det gick dåligt för, utan bara ädla dito, dessutom i en berättelse med peripeti, dvs halvvägs lyckoomkastning. --[[Användare:Johnny Hazard|Johnny Hazard]] 13 juni 2012 kl. 19.39 (CEST) | ||
:::::::::Röstar också för radering. Tragedi är inte en genre så som vi hittills definierat det på Seriewikin. --[[Användare:Daha6439|David Haglund]] 14 juni 2012 kl. 12.06 (CEST) | |||
Versionen från 14 juni 2012 kl. 11.06
Vedertagen term
Är det här en vedertagen term? Jag kan tänka mig en hel del serier som passar in under beskrivningen, men känner inte riktigt att det är en genre eller rörelse. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 11 juni 2012 kl. 08.58 (CEST)
- Detta är mycket mycket svagt. Aristoteles indelning i komedi, tragedi, lyrik och epos gäller uteslutande för den grekiska antikens litteratur PÅ BUNDEN VERS (Dessa regler var viktiga även under renässansen när Shakespeare verkade). Om vi skulle försöka använda detta relativt meningslösa filter för att sortera tecknade serier skulle väl såväl äventyrs- som action-, super-, grafisk roman-, västern-, krigs-, kärleks-, historie-, viking-, skräck-, agent-, crime-, sf- & fantasy-serier hamna i kategorierna epos eller tragedi. För att ytterligare komplicera det hela uppstod det, under antiken, även ett antal PROSA-genrer: historia, filosofi, den antika romanen (motsvarande engelskans "romance") och lite annat. Satir till exempel och verk om hur man bedriver krig, lanthushållning osv. Den viktigaste skillnaden mellan tragedin och komedin var inte heller att tragedin, nödvändigtvis, skulle sluta "tragiskt" (Jfr Euripides Helena) och komedin "lyckligt", utan att tragedin handlade om någon ur härskarklassen som fått ett problem (ofta kopplat till hybris) medan komedin handlade om borgares eller slavars bekymmer. Jag röstar för att termen "tragiska serier" tas bort. Hoff 11 juni 2012 kl. 12.33 (CEST)
- Det var väl då som man förde fram idén om att det tragiska dramat var en ädlare konstform än den simpla komedin, trots all talang och hårt arbete som krävs inom den sistnämnda genren? Pratade med en släkting nyligen som jobbade med reklam som berättade att han satt med stoppur och tajmade exakt bildruta för bildruta för att det skulle funka, ordentligt. Poängen var i princip att det låg väldigt mycket arbete bakom hur ledigt det var tänkt att se ut. Komedin är ju väldigt mycket känsligare för misstag t.ex. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 11 juni 2012 kl. 14.12 (CEST)
- F.ö. tycker jag nog artikelnamnet borde vara "tragedi", om något. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 11 juni 2012 kl. 14.14 (CEST)
- Är inte säker på att grekerna, nödvändigtvis, menade att tragedi var finare än komedi. Båda två typerna (och även satyrspelen) spelades vid Dionysosfesterna, var lika viktiga inslag. Romarna höll nog, till och med, Plautus och Terentius högre än sina tragöder (som Seneca). Men under renässansen (och framåt), med Shakespeare, Corneille, franskklassicismen osv blev det nog flottare med tragedier. Det var först då som det "tragiska" slutet blev definierande. Hjälten MÅSTE ligga död i slutet. Antagligen var operans framväxt en del av detta också... Oj, nu har vi snart sammanfattat hela huvudboken i litteraturhistoria. MEN detta har ytterst lite med serier att göra... (det var DET som var min poäng...)Hoff 11 juni 2012 kl. 16.06 (CEST)
- Det här känns väldigt konstruerat. Tragiska serier finns det en hel del, både vad gäller innehåll/historia och kvalitet, men att utnämna det till en genre har jag aldrig sett någon göra förut. Föreslår att den som vill behålla artikeln antingen källhänvisar eller exemplifierar lite så man kan bedöma relevansen. Annars radering. OlaHe 11 juni 2012 kl. 17.50 (CEST)
- Fanns förresten någon gammal artikel om proggserier jag också är lätt skeptisk till. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 11 juni 2012 kl. 20.48 (CEST)
- Håller med. Man kan ju inte göra en genre för varje innehållsdetalj eller känsla (varenda som är möjlig eller varenda som har förekommit några enstaka gånger). Det måste vara etablerat genom att det finns en mängd, en grupp, för att man ska kunna tala om en genre. Det finns inga speciella euforiserier, inga speciella deppserier, inga speciella städserier, inga speciella industriarbetarserier, inga speciella gräsklippningsserier. Men barnserier finns.Hoff 13 juni 2012 kl. 12.20 (CEST)
- Barnserier är väl ingen känsla, utan en genre som riktar sig till en specifik målgrupp. Annars är väl tematiska genrer vanligast: deckarserier, västernserier, superhjälteserier etc. Känslor kanske skräckserier och humorserier kommer närmast. I övrigt har jag aldrig stött på att någon använder tragedi som seriegenre. Så artikeln kan nog tas bort. Dessutom är texten lite tveksam, en tragedi avser inte i första hand att ge publiken en "nedstämd och ledsen sinnesstämning". Engagemang och en befriande känsla är snarare vad de som tror på "katharsis" menar att en tragedi ger. Om nu katharsis verkligen är något publiken erfar, därom tvista de lärde, det kan också vara den "rening" i själva dramat som den "tragiska" upplösningen utmynnar i, när skuld och oordning reds ut. En tragedi är heller ju inte vilka tragiska skeenden som helst, enligt Aristoteles fick man aldrig skildra usla människor som det gick dåligt för, utan bara ädla dito, dessutom i en berättelse med peripeti, dvs halvvägs lyckoomkastning. --Johnny Hazard 13 juni 2012 kl. 19.39 (CEST)
- Röstar också för radering. Tragedi är inte en genre så som vi hittills definierat det på Seriewikin. --David Haglund 14 juni 2012 kl. 12.06 (CEST)
- Barnserier är väl ingen känsla, utan en genre som riktar sig till en specifik målgrupp. Annars är väl tematiska genrer vanligast: deckarserier, västernserier, superhjälteserier etc. Känslor kanske skräckserier och humorserier kommer närmast. I övrigt har jag aldrig stött på att någon använder tragedi som seriegenre. Så artikeln kan nog tas bort. Dessutom är texten lite tveksam, en tragedi avser inte i första hand att ge publiken en "nedstämd och ledsen sinnesstämning". Engagemang och en befriande känsla är snarare vad de som tror på "katharsis" menar att en tragedi ger. Om nu katharsis verkligen är något publiken erfar, därom tvista de lärde, det kan också vara den "rening" i själva dramat som den "tragiska" upplösningen utmynnar i, när skuld och oordning reds ut. En tragedi är heller ju inte vilka tragiska skeenden som helst, enligt Aristoteles fick man aldrig skildra usla människor som det gick dåligt för, utan bara ädla dito, dessutom i en berättelse med peripeti, dvs halvvägs lyckoomkastning. --Johnny Hazard 13 juni 2012 kl. 19.39 (CEST)
- Håller med. Man kan ju inte göra en genre för varje innehållsdetalj eller känsla (varenda som är möjlig eller varenda som har förekommit några enstaka gånger). Det måste vara etablerat genom att det finns en mängd, en grupp, för att man ska kunna tala om en genre. Det finns inga speciella euforiserier, inga speciella deppserier, inga speciella städserier, inga speciella industriarbetarserier, inga speciella gräsklippningsserier. Men barnserier finns.Hoff 13 juni 2012 kl. 12.20 (CEST)
- Fanns förresten någon gammal artikel om proggserier jag också är lätt skeptisk till. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 11 juni 2012 kl. 20.48 (CEST)
- Det här känns väldigt konstruerat. Tragiska serier finns det en hel del, både vad gäller innehåll/historia och kvalitet, men att utnämna det till en genre har jag aldrig sett någon göra förut. Föreslår att den som vill behålla artikeln antingen källhänvisar eller exemplifierar lite så man kan bedöma relevansen. Annars radering. OlaHe 11 juni 2012 kl. 17.50 (CEST)
- Är inte säker på att grekerna, nödvändigtvis, menade att tragedi var finare än komedi. Båda två typerna (och även satyrspelen) spelades vid Dionysosfesterna, var lika viktiga inslag. Romarna höll nog, till och med, Plautus och Terentius högre än sina tragöder (som Seneca). Men under renässansen (och framåt), med Shakespeare, Corneille, franskklassicismen osv blev det nog flottare med tragedier. Det var först då som det "tragiska" slutet blev definierande. Hjälten MÅSTE ligga död i slutet. Antagligen var operans framväxt en del av detta också... Oj, nu har vi snart sammanfattat hela huvudboken i litteraturhistoria. MEN detta har ytterst lite med serier att göra... (det var DET som var min poäng...)Hoff 11 juni 2012 kl. 16.06 (CEST)
- F.ö. tycker jag nog artikelnamnet borde vara "tragedi", om något. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 11 juni 2012 kl. 14.14 (CEST)
- Det var väl då som man förde fram idén om att det tragiska dramat var en ädlare konstform än den simpla komedin, trots all talang och hårt arbete som krävs inom den sistnämnda genren? Pratade med en släkting nyligen som jobbade med reklam som berättade att han satt med stoppur och tajmade exakt bildruta för bildruta för att det skulle funka, ordentligt. Poängen var i princip att det låg väldigt mycket arbete bakom hur ledigt det var tänkt att se ut. Komedin är ju väldigt mycket känsligare för misstag t.ex. 惑乱 * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * Wakuran 11 juni 2012 kl. 14.12 (CEST)
