Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' mars 2026''</small>
-----
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
[[Fil:Eva Billow 1950-tal.jpg|thumb|200px|right|Eva Billow, 1950-tal.]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.
'''Eva Hildegard Maria Billow''', född '''Forss''' (2 maj [[1902]]–22 februari [[1993]]), var en svensk konstnär, författare, grafisk formgivare, illustratör och serieskapare. Hon var 1925–1968 lärare i grafisk formgivning vid [[Konstfack]]skolan i [[Stockholm]]. Hon gifte sig 1939 med förlagsredaktören och bokformgivaren Anders Billow, som hon också samarbetade mycket med i yrkeslivet.


Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.
Billow studerade vid Tekniska skolan, det som senare blev Konstfackskolan där hon också blev lärare. Hon kan anses ha utvecklat sin stil på 1940-talet till den stramhet som hon syntes ha eftersträvat redan i tidigare år och hon räknas som en av de mest tongivande bilderbokskonstnärerna under 1940- och 1950-talen. Hennes modernistiska stil har liknats vid den samtida funktionalismen inom arkitekturen. Hon satte oftast barnet i centrum av sina böcker och barnperspetkivet fanns där även i böcker som handlade om [[antropomorf]]a djur. Hennes kvinnoporträtt kan sägas spegla kvinnorollens utveckling under de år som hennes karriär omfattade och även hennes egen roll som konstnär.


Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.
Något som är relativt okänt för eftervärlden är nog att Billow producerade en betydande volym [[tecknade serier]] under sin livstid – [[barnserie]]n "[[Kajsa och Snurran]]" som publicerades i både veckopress och barntidningar åren 1925–1961. Det var faktiskt med "Kajsa och Snurran" som hennes karriär som professionell illustratör inleddes. Den första tidningen den publicerades i var ''[[Svenska Journalen]]'' och den utkom som bok första gången 1929, med undertiteln "en bilderbok med vers för snälla barn".


Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
Hon skapade ett flertal serier. Även "Resan till Stockholm" (1933) och "Lille Truls äventyr i skogen" (1934) har påståtts vara i serieform, men åtminstone den förstnämnda är snarare att betrakta som en bilderbok.


En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
*[[Eva Billow|Läs mer om '''Eva Billow''']]
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Versionen från 26 februari 2026 kl. 22.48

Månadens utvalda artikel mars 2026


Eva Billow, 1950-tal.

Eva Hildegard Maria Billow, född Forss (2 maj 1902–22 februari 1993), var en svensk konstnär, författare, grafisk formgivare, illustratör och serieskapare. Hon var 1925–1968 lärare i grafisk formgivning vid Konstfackskolan i Stockholm. Hon gifte sig 1939 med förlagsredaktören och bokformgivaren Anders Billow, som hon också samarbetade mycket med i yrkeslivet.

Billow studerade vid Tekniska skolan, det som senare blev Konstfackskolan där hon också blev lärare. Hon kan anses ha utvecklat sin stil på 1940-talet till den stramhet som hon syntes ha eftersträvat redan i tidigare år och hon räknas som en av de mest tongivande bilderbokskonstnärerna under 1940- och 1950-talen. Hennes modernistiska stil har liknats vid den samtida funktionalismen inom arkitekturen. Hon satte oftast barnet i centrum av sina böcker och barnperspetkivet fanns där även i böcker som handlade om antropomorfa djur. Hennes kvinnoporträtt kan sägas spegla kvinnorollens utveckling under de år som hennes karriär omfattade och även hennes egen roll som konstnär.

Något som är relativt okänt för eftervärlden är nog att Billow producerade en betydande volym tecknade serier under sin livstid – barnserien "Kajsa och Snurran" som publicerades i både veckopress och barntidningar åren 1925–1961. Det var faktiskt med "Kajsa och Snurran" som hennes karriär som professionell illustratör inleddes. Den första tidningen den publicerades i var Svenska Journalen och den utkom som bok första gången 1929, med undertiteln "en bilderbok med vers för snälla barn".

Hon skapade ett flertal serier. Även "Resan till Stockholm" (1933) och "Lille Truls äventyr i skogen" (1934) har påståtts vara i serieform, men åtminstone den förstnämnda är snarare att betrakta som en bilderbok.