Skillnad mellan versioner av "Alfred Bester"
Wakuran (diskussion | bidrag) m |
OlaHe (diskussion | bidrag) m (mall) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{faktakoll}} | |||
[[Kategori:Serieskapare|Bester, Alfred]] | [[Kategori:Serieskapare|Bester, Alfred]] | ||
[[Kategori:Amerikanska serieskapare|Bester, Alfred]] | [[Kategori:Amerikanska serieskapare|Bester, Alfred]] |
Versionen från 22 juni 2011 kl. 12.50
Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter. | |
Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Alfred Bester (1913–1987). Amerikansk science fiction-författare som under en kortare period även skrev för seriemediet.
Bester påbörjade sin bara som författare 1939, då han fick några förlagsvänner att fejka en novelltävling för att ge honom publicitet. Han specialiserade sig på noveller med science fiction-tema i tidningar som Thrilling Wonder Stories och Astounding Science Fiction.
Under Andra Världskriget började Bester även skriva superhjälteserier för DC Comics. Under åren 1942–46 skrev han manus till bl.a. "Superman" och "Green Lantern", och det var faktiskt han som kom på den poetiska ed som Green Lantern svär när han laddar upp sin kraftring. Det ryktas att Bester även spökskrev "Fantomen" när Lee Falk gjorde sin krigstjänstgöring, men dessa uppgifter har förblivit obekräftade.
Efter tiden i seriebranschen skrev han radioteater, bl.a. då "The Shadow", även det en figur med seriekopplingar. Han fortsatte skriva science fiction-noveller, och många av dem samlades i böcker. Hans mest kända verk är The Demolished Man (1953) och The Stars My Destination (1956) – den förstnämnda vann han det första prestigefyllda Hugo-priset med. Besters skildringar av telepati har stått modell för många liknande skildringar av fenomenet i den fantastiska litteraturen och filmen. (I TV-serien "Babylon 5" har man till och med namngett en telepat efter Alfred Bester.)
Under närmare 20 år arbetade han som litteraturkritiker innan han åter började skriva noveller. I mitten av 1970-talet erbjöds han att skriva ett manusutkast till den första långfilmen om Superman, men refuserades.
Besters slut var sorgligt. Han dog ensam 1987 och testamenterade allt till sin bartender, en man som ironiskt nog inte ens kom ihåg honom.