Hugo Pratt

"Corto Maltese" av Hugo Pratt. © upphovsmannen.

Hugo Pratt (1927–1995), ursprungligen italiensk serieskapare som bodde och var yrkesverksam i många delar av världen. Hans mest kända serie är det rosade äventyrsdramat "Corto Maltese". Har även gjort serierna "Morgan", "Anna della jungla", "Sgt. Kirk", "Fort Wheeling" och "Indiansommar".

Historik

De tidiga åren

Hugo Pratt föddes i Rimini i Italien, föräldrarna var Evelina Genero och Rolando Pratt. Han växte upp i Venedig i en kosmopolitisk familj; han farfar var engelsman, hans morfar jude med Marranoursprung, och hans mormor från Turkiet. Vid tio års ålder flyttade Hugo med sin mor till Abessinien (dagens Etiopien), pappan jobbade då där som soldat i den italienska armén efter att landet erövrats av Mussolini. 1941 blev Rolando Pratt tillfångatagen av den brittiska armén, och 1942 dog han som krigsfånge av sjukdom. Samma år internerades Hugo Pratt och hans mor av den brittiska armén. I fångenskapen mötte den unge Hugo seriemediet genom att köpa serietidningar från fångvaktarna. Hugo och hans mor sändes senare tillbaka till Italien av Röda Korset. 1944 höll Hugo på att bli avrättad, då en SS-trupp hade misstagit honom för en sydafrikansk spion. Eftersom han inte ville bli värvad av tyskarna, gick Hugo Pratt med de allierade.

Efter kriget flyttade Pratt tillbaka till Venedig där han arrangerade föreställningar för de allierade trupperna. Han ritade allt fler serier, och läste på konstskolan i Venedig. Pratt hittade inspiration till sitt skapande hos författare som James Oliver Curwood, Zane Gray och Kenneth Roberts, och hos amerikanska serieskapare som Lyman Young och Will Eisner, men kanske främst Milton Caniff.

Framsidan till första numret av Asso di Picche.

Pratt var med och grundade "Groupe de Venise", en grupp av serieskapare i Venedig, som bland annat inkluderade Alberto Ongaro och Mario Fasutinelli. Med Ongaro och Fasutinelli skapade Pratt serien "Asso di Picche" (sv. Spader Ess), en serie om en maskerad brottsbekämpare som gavs ut i egen tidning av Albo Uragano 1945. Tidningen innehöll innehöll främst äventyrsserier. Fler unga serieskapare publicerades i tidningen, som Dino Battaglia, Rinaldo D'Ami och Giorgio Bellavitis.

Serien "Asso di Picche" var en framgång, främst i Argentina. Detta ledde till att Pratt 1949 blev inbjuden av den italienska förläggaren Cesar Civita, som drev förlaget Editorial Abril i Argentina, att komma dit och arbeta. Eftersom inkomstmöjligheterna var små för en serieskapare i Italien beslöt Pratt att tacka ja till erbjudandet.

Argentina

1949 flyttade Hugo Pratt tillsammans med sina kollegor Ongaro and Faustinelli till Buenos Aires. Här började Pratt att arbeta för Editorial Abril. Här träffade han serieskapare som José Luis Salinas, Alberto Breccia och Solano López. Den första serie som Pratt skapade direkt för den argentinska marknaden var "Ray Kitt", som trycktes i tidningen Salgari 1949. Manuset skrevs av Hector German Oesterheld, och tillsammans med honom skapade Pratt 1952 även "Sgt. Kirk" för tidningen Misterix. När Oesterheld startade förlaget Ediciones Frontera började Pratt teckna för dem. Groupe de Venise samlades igen och de gjorde flera serier för Fronteras tidningar Hora Cero och Frontera. Pratt skapade tillsammans med Oesterheld bland annat serierna "Ticonderonga" och "Ernie Pike" för dem.

Pratt skapade nu även sin första serie på eget manus, "Ann y Da" för tidningen Supertotem.

Under sin tid i Argentina jobbade Pratt extra som bildlärare på Escuela Panamericana de Arte. När han fick möjlighet reste han omkring i Sydamerika, och besökte platser som Amazonas och Mato Grosso. Det var under åren i Sydamerika som Pratts livslånga förälskelse i tangon började, en förälskelse som var så kraftig att Pratt funderade på att ge upp seriekarriären för att istället ägna sig åt dansen.

Pratt berättade i andra delen av sin biografi "De l'autre cote de Corto", att en konflikt med Oesterheld som tog sin början i början av 1959 ledde till att han lämnade Frontera och Argentina sommaren 1959.

Tillbaka i Europa

Då Pratt redan under sin tid i Argentina gjort några kortare krigsserier för det engelska förlaget Fleetway var det antagligen naturligt för honom att nu flytta till London. Roy d'Ami erbjöd honom jobb på Fleetway och Pratt gjorde flera serier på andras manus för tidningarna War Picture Library, War at Sea Picture Library, Battle Picture Library samt Thriller Picture Library. Men vistelsen i London blev kort, från sommaren 1959 till sommaren 1960. Efter det åkte han till Irland för att göra efterforskningar i irländsk folklore, men snart var han på resande fot igen.

Han reste runt i världen och var bland annat tillbaka i Argentina under en period, och han arbetade för flera olika tidningar. 1962 började han att arbeta för den italienska barntidningen Il Corriere dei Piccoli. För dem gjorde han bland annat en seriebearbetning av Robert Louis Stevensons "Skattkammarön", efter manus av Milo Milani (vars manus han ofta tecknade efter i den tidningen). 1964 arbetade han för Daily Mirror och Sunday Pictoral i London. Under en period var han tillbaka i Argentina och arbetade som redaktör för Misterix. För den tidningen skapade han äventyrsserierna "Capitan Cormorant" och "Fort Wheeling".

Corto Maltese och det stora genombrottet

Framsidan till det första numret av Sgt. Kirk 1967. ©  Upphovsmannen/förlaget.

1967 lanserade Pratt tillsammans med Florenzo Ivaldi tidningen Sgt. Kirk i Italien, och i första numret publicerades en ny serie på eget manus, "Una ballata del mare salato", "Balladen om det salta havet", den första serien med en sjöfarare och äventyrare vid namn Corto Maltese.

"Corto Maltese" var antagligen den första serie som Hugo Pratt gjorde som medvetet vände sig till en vuxen publik. Trots detta så introducerades serien för de franska läsarna först genom barntidningen Pif Gadget 1970. Samma år flyttade Hugo Pratt till Frankrike, och Hugo Pratt började att medverka i många av de seriemagasin som existerade då i Frankrike. Från och med starten av den franska tidningen (A Suivre) var Hugo Pratt en återkommande medverkande, främst med "Corto Maltese", men även med andra serier.

"Corto Maltese" började bli en internationell framgång och serien utkom på olika sätt i en mängd länder, och ibland även som en egen tidning. Serien blev Hugo Pratts stora genombrott, men han slutade inte att skapa nya serier. "Gli Scorpioni del Deserto", "Jesuit Joe" och "À l'Ouest de l'Éden " är några av de serier som han skapade efter "Corto Maltese".

De sena åren

1984 flyttade Hugo Pratt till Lausanne i Schweiz, som skulle bli hans sista hem, men han fortsatte sitt resande världen över. 1984 skrev han manus till "Indiansommar" som tecknades av Milo Manara, serien gick som följetong i den franska tidningen Corto nummer 1-10 och i den italienska tidningen Corto Maltese. Samarbetet skulle de återkom till 1992 med "El Gaucho", som gick som följetong i (A Suivre), och senare gavs ut som album.

Den 20 augusti 1995 dog Hugo Pratt av cancer. Hans död sörjdes världen över, bland annat gjordes ett specialnummer av (A Suivre), nummer 213, som tillägnades honom.

"Morgan" blev Pratts sista längre serie, och den publicerades först efter hans död, bland annat som följetong i (A Suivre) 1996.

Form och stil

Hugo Pratt var från början väldigt influerad av Milton Caniff, något som han själv ofta återkom till. Men Pratts stil utvecklades snart till något väldigt eget. Han hade en minimalistisk stil, ofta med en stark kontrast mellan svart och vitt, med tydlig och kraftig tuschning. Hans berättelser hade ofta ett långsamt tempo, och ibland väldigt mycket dialog. Hans manus präglades av mycket research, och var ofta löst baserade på verkliga händelser. Man kan lätt se en parallell mellan Corto Maltese och Hugo Pratts eget kringflackande liv.

Priser och utmärkelser

• 1969: Salone Internazionale di comics Lucca, Gran Guinigi per il disegnatore italiano (pris till italiensk serieskapare), för "Una ballata del mare salato".
• 1974: Prix Saint-Michel, för bästa realistiska berättelse
• 1976: Festival International de la Bande Dessinée, Meilleure oeuvre realiste etrangere (Bästa utländska seriealbum), för "La ballade de la mer salée".
• 1981: Festival International de la Bande Dessinée, Prix des lectrices de "Elle"
• 1987: Festival International de la Bande Dessinée, Alfred du meilleur album etranger (Bästa utländska seriealbum), för "Indiansommar"
• 1988: Festival International de la Bande Dessinée, Prix du 15e anniversaire de la ville d'Angoulême
• 1988: Grand Prix national des Arts graphiques, remis à Paris par le ministre de la Culture
• 2005: The Comic Book Hall of Fame

Viktiga serier

Hugo Pratt tecknade runt 17 000 seriesidor (källa: "Tegneseriens triangel": Tegneserien i og utenfor rutene 2, Morten Harper 1997), några av de viktigaste verken listas nedan. Ursprungspublicering inom parentes.

• "Asso di Picche" (1945–1949)
• "Sgt. Kirk" (1952–1959)
• "Ticonderoga" (1957–1958)
• "Ernie Pike" (1957–1959)
• "Ann y Dan" (1959)
• "Capitan Cormorant" (1962)
• "Fort Wheeling" (1962)
• "Corto Maltese" (1967–1992)
  • "Una Ballata del Mare Salato", "La Ballade de la mer salée" (1967)
  • "Sous le signe du Capricorne" (1970)
  • "Corto toujours un peu plus loin" (1979–1971)
  • "Les Celtiques" (1971–1972)
  • "Les Ethiopiques" (1972–1973)
  • "Corte sconta detta Arcana" – "Corto Maltese en Sibérie" (1974–1975)
  • "Favola di Venezia &ndash"; "Sirat Al-Bunduqiyyah" – "Fable de Venise" (1979)
  • "La casa dorata di Samarcanda" – "La Maison dorée de Samarkand" (1980)
  • "La Jeunesse de Corto" (1981)
  • "Tango...y todo a media luz" – "Tango" (1985)
  • "Elvetiche" – "Les Helvétiques" (1987)
  • "Mu" (1988)
• "Gli scorpioni del deserto" (1969-92)
  • "Les Scorpions du désert" (Episode 1, 1969-73)
  • "Piccolo chalet..." (1975)
  • "Vanghe Dancale" (1980)
  • "Dry Martini Parlor" (1982)
  • "Brise de mer" (1992)
• "Sven – L'homme des Caraïbes" (1976)
• "La macumba du Gringo" (1977)
• "À l'Ouest de l'Éden" (1978)
• "Jesuit Joe" (1980)
• "Tutto ricominciò con un'estate indiana" (1983)
• "Cato Zulu" (1984-88)
• "El Gaucho" (1991)
• "Saint-Exupéry" – le dernier vol (1994)
• "Morgan" (1995)

Komplett lista över Fleetway-serier av Hugo Pratt

War Picture Library

• Nr 25: "The Iron Fist"
• Nr 40: "Pathfinder"
• Nr 50: "The Crimson Sea"
• Nr 58: "Up the Marines!"
• Nr 62: "Strongpoint"
• Nr 91: "The Bayonet Jungle"
• Nr 92: "Dark Judgment"
• Nr 133: "The Big Arena"

Battle Picture Library

• Nr 62: "Night of the Devil"

War at Sea Picture Library

• Nr 34: "Battle Stations"

Thriller Picture Library

• Nr 297: "Battler Britton and the Wagons of Gold"

Pratt gjorde också enligt uppgift "Battler Britton and the Rockets of Revenge" som publicerades i den andra "Battler Britton"-samlingen (hardcover) 1961.

Övriga verk

Förutom serier har Hugo Pratt även skrivit några romaner. 1989 utkom "Le Roman de Criss Kenton". 1990 "Jesuit Joe". 1993 kom en romanversion av Indiansommar -"Vent des Terres Lointaines". 1996 kom "Corte sconta detta arcana", en roman med Corto Maltese. 1997 kom en romanversion av Corto Maltese-serien "Fable de Venise", 1998 en romanversion av "La balada del mar salado". Förutom serieböckerna har det getts ut ett stort antal böcker med teckningar av Pratt, ett stort antal samlingar med olika teman, med mera. Under senare år har det även kommit pocketversioner och färglagda versioner av Pratts serier. Pratt gjorde även en mängd tidningsomlag och bokomslag till andra författare.

Pratt på svenska

Tidningar

Publiceringar av enskilda serier i tidningar.

• "Tristan Bantams Hemlighet", Casablanca 1/1987
• "Rendez-vous i Bahia", Casablanca 3/1987
• "Samba med prickskytten", Casablanca 5/1987

Album

Album av Hugo Pratt som publicerats på svenska:

• "Corto Maltese":
  • "De vackra drömmarnas lagun" (Carlsen/if, 1978) ISBN 91-510-2232-X ISSN 99-0177762-3
  • "Konsert för harpa och nitroglycerin" (Carlsen/if 1981) ISBN 91-510-2632-5
  • "Krigsrosor och vinterdrömmar" (Carlsen/if 1981) ISBN 91-510-2683-X
  • "Balladen om det salta havet" (Medusa 1985) ISBN 91-86300-14-8
  • "Corto Maltese i Sibirien" (Medusa 1987) ISBN 91-86300-25-3
  • Corto Maltese  : "Äventyr i Karibien" (Carlsen/if 1992) ISBN 91-510-6363-8
• "Indiansommar", manus Hugo Pratt, bild Milo Manara (Medusa 1986) ISBN 91-86300-23-7

Kuriosa

• Figuren Corto Maltese har använts för att sälja flera exklusiva produkter. Ansiktet har använts för att saluföra Diors parfym Eau Sauvage och har även avbildats på armbandsur från Swatch.
• Hugo Pratt var släkt med skådespelaren Boris Karloff. Karloffs riktiga namn var William Henry Pratt.
• Hugo Pratt hade även själv en skådespelarkarriär, dock mycket mer blygsam. Han gjorde några mindre roller i några filmer, "Blue nude" (1977), "La notte dell'alta marea" (1977), "Quando c'era lui... caro lei!" (1978), "Rosso sangue" (1986) och "Nero" (1992).
• Hugo Pratt har själv blivit seriefigur, tecknad av Milo Manara.

Recensioner i Bild & Bubbla

• "Corto Maltese nr 2: Krigsrosor och vinterdrömmar" (B&B 2/82)

Artiklar i Bild & Bubbla

• Hugo Pratt (Thud 29)
• Hugo Pratts grafiska berättarstil (Thud 29]
• Ideologin i Hugo Pratts serier (Thud 29)
• Corto. Lyckoriddaren från Malta (B&B 4/1993)
• Äventyrsmästaren blickar framåt (B&B 4/1993)
• Oh la la! (B&B 1/1996)
• Sex, album och sextiotal (B&B 1/1997)

Källor

• Hugo Pratt på engelska Wikipedia.
• Hugo Pratt på spanska Wikipedia.
• Hugo Pratt på franska Wikipedia.
• Hugo Pratt the wandering venetian in the comics world
• Hugo Pratt på Lambiek Comiclopedia
• Hugo Pratt dans (A Suivre)
• "Tegneserien i og utenfor rutene 2: Tegneseriens triangel" av Morten Harper
• Les archives Hugo Pratt
• Ogun Ferraille: The Hugo Pratt and Corto Maltese tribute site

Externa länkar

• Index över alla Hugo Pratts publiceringar
• Officiell webbplats
• A venetian grandmother, essä av Hugo Pratt