Skillnad mellan versioner av "Kungliga biblioteket"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Wayback-mallen funkar inte) |
E.G. (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Kungliga biblioteket''' (''KB'') är Sveriges nationalbibliotek, beläget i Humlegården i [[Stockholm]], vid Biblioteksgatans slut. Biblioteket samlar in och bevarar allt tryckt material som ges ut i Sverige sedan 1661 och skall alltså ha alla svenska tryckta serier i sina samlingar. | '''Kungliga biblioteket''' (''KB'') är Sveriges nationalbibliotek, beläget i Humlegården i [[Stockholm]], vid Biblioteksgatans slut. Biblioteket samlar in och bevarar allt tryckt material som ges ut i Sverige sedan 1661 och skall alltså ha alla svenska tryckta serier i sina samlingar. | ||
Kungliga biblioteket är en statlig myndighet. Biblioteket ansvarar även för att samla in audiovisuella medier sedan Statens ljud- och bildarkiv 2009 blev en del av KB.<ref>[http://www.kb.se/om/ "Om oss"] på kb.se</ref> | Kungliga biblioteket är en statlig myndighet. Biblioteket ansvarar även för att samla in audiovisuella medier sedan Statens ljud- och bildarkiv 2009 blev en del av KB.<ref>[http://www.kb.se/om/ "Om oss"] på kb.se</ref> Bibliotekets samlingar är öppna för alla, men verksamheten riktar sig främst mot forskarvärlden. Material från den svenska samlingen får inte lånas hem utan måste studeras på biblioteket, men det är möjligt att få den fotokopierad. Det mesta materialet förvaras i magasin och måste beställas fram i förväg. 2014<ref name=tidningar>{{Webbref |url=http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2014/Ny-soktjanst-for-digitaliserade-dagstidningar--/ |titel=Ny söktjänst för digitaliserade dagstidningar |verk=http://www.kb.se/aktuellt/ |datum=27 juni 2014 |hämtdatum=31 december 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140709214609/http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2014/Ny-soktjanst-for-digitaliserade-dagstidningar--/ |arkivdatum=9 juli 2014}}</ref> lanserades fritextsökning via webben i alla nummer av flera svenska dagstidningar; tidningar äldre än 115 år<ref name=samlingarna>{{Webbref |url=http://www.kb.se/samlingarna/ |titel=Samlingarna |verk=http://www.kb.se/samlingarna/ |hämtdatum=31 december 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170930114321/http://www.kb.se/samlingarna/ |arkivdatum=30 september 2017}}</ref> går att läsa i sin helhet. | ||
Bibliotekets samlingar är öppna för alla, men verksamheten riktar sig främst mot forskarvärlden. Material från den svenska samlingen får inte lånas hem utan måste studeras på biblioteket, men det är möjligt att få den fotokopierad. Det mesta materialet förvaras i magasin och måste beställas fram i förväg. 2014<ref name=tidningar>{{Webbref |url=http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2014/Ny-soktjanst-for-digitaliserade-dagstidningar--/ |titel=Ny söktjänst för digitaliserade dagstidningar |verk=http://www.kb.se/aktuellt/ |datum=27 juni 2014 |hämtdatum=31 december 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140709214609/http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2014/Ny-soktjanst-for-digitaliserade-dagstidningar--/ |arkivdatum=9 juli 2014}}</ref> lanserades fritextsökning via webben i alla nummer av flera svenska dagstidningar; tidningar äldre än 115 år<ref name=samlingarna>{{Webbref |url=http://www.kb.se/samlingarna/ |titel=Samlingarna |verk=http://www.kb.se/samlingarna/ |hämtdatum=31 december 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170930114321/http://www.kb.se/samlingarna/ |arkivdatum=30 september 2017}}</ref> går att läsa i sin helhet. | |||
Kungliga biblioteket flyttade in i sin nuvarande byggnad i Humlegården årsskiftet 1877/78. Huset ritades av arkitekten Gustaf Dahl och uppfördes i nydanande gjutjärnsteknik. De två flyglarna byggdes till 1926-27 efter ritningar av arkitekten Axel Anderberg. Kungliga biblioteket är statligt byggnadsminne sedan 1935.<ref name="SVF1">[http://www.sfv.se/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/musik-teater-opera/kungl-biblioteket/ Statens fastighetsverk] </ref> Under 2000-talet har byggnaden ytterligare utökats genom underjordiska magasin under Humlegården. | Kungliga biblioteket flyttade in i sin nuvarande byggnad i Humlegården årsskiftet 1877/78. Huset ritades av arkitekten Gustaf Dahl och uppfördes i nydanande gjutjärnsteknik. De två flyglarna byggdes till 1926-27 efter ritningar av arkitekten Axel Anderberg. Kungliga biblioteket är statligt byggnadsminne sedan 1935.<ref name="SVF1">[http://www.sfv.se/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/musik-teater-opera/kungl-biblioteket/ Statens fastighetsverk] </ref> Under 2000-talet har byggnaden ytterligare utökats genom underjordiska magasin under Humlegården. | ||
Mycket av KB:s och andra svenska biblioteks samlingar finns sökbart på Internet i katalogtjänsten [[Libris]].<ref>http://libris.kb.se/</ref> | Mycket av KB:s och andra svenska biblioteks samlingar finns sökbart på Internet i katalogtjänsten [[Libris]].<ref>http://libris.kb.se/</ref> | ||
Biblioteket har ibland särskilt uppmärksammat seriemediet, till exempel i utställningen [[KB goes comics]] 1998. | |||
==Källor== | ==Källor== | ||
<references/> | <references/> | ||
Versionen från 25 juli 2018 kl. 22.52
Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek, beläget i Humlegården i Stockholm, vid Biblioteksgatans slut. Biblioteket samlar in och bevarar allt tryckt material som ges ut i Sverige sedan 1661 och skall alltså ha alla svenska tryckta serier i sina samlingar.
Kungliga biblioteket är en statlig myndighet. Biblioteket ansvarar även för att samla in audiovisuella medier sedan Statens ljud- och bildarkiv 2009 blev en del av KB.[1] Bibliotekets samlingar är öppna för alla, men verksamheten riktar sig främst mot forskarvärlden. Material från den svenska samlingen får inte lånas hem utan måste studeras på biblioteket, men det är möjligt att få den fotokopierad. Det mesta materialet förvaras i magasin och måste beställas fram i förväg. 2014[2] lanserades fritextsökning via webben i alla nummer av flera svenska dagstidningar; tidningar äldre än 115 år[3] går att läsa i sin helhet.
Kungliga biblioteket flyttade in i sin nuvarande byggnad i Humlegården årsskiftet 1877/78. Huset ritades av arkitekten Gustaf Dahl och uppfördes i nydanande gjutjärnsteknik. De två flyglarna byggdes till 1926-27 efter ritningar av arkitekten Axel Anderberg. Kungliga biblioteket är statligt byggnadsminne sedan 1935.[4] Under 2000-talet har byggnaden ytterligare utökats genom underjordiska magasin under Humlegården.
Mycket av KB:s och andra svenska biblioteks samlingar finns sökbart på Internet i katalogtjänsten Libris.[5]
Biblioteket har ibland särskilt uppmärksammat seriemediet, till exempel i utställningen KB goes comics 1998.
Källor
- ↑ "Om oss" på kb.se
- ↑ "Ny söktjänst för digitaliserade dagstidningar". http://www.kb.se/aktuellt/. 27 juni 2014. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709214609/http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2014/Ny-soktjanst-for-digitaliserade-dagstidningar--/. Läst 31 december 2017.
- ↑ "Samlingarna". http://www.kb.se/samlingarna/. Arkiverad från originalet den 30 september 2017. https://web.archive.org/web/20170930114321/http://www.kb.se/samlingarna/. Läst 31 december 2017.
- ↑ Statens fastighetsverk
- ↑ http://libris.kb.se/
