Djungelboken

Rudyard Kiplings "Djungelboken" ("The Jungle Book") och "Andra Djungelboken" ("The Second Jungle Book") är två brittiska novellsamlingar, utgivna 1894–1895. Berättelserna har gett upphov till flera serier – framför allt P. Craig Russells adaptioner, och de serier som baseras på Walt Disneys animerade långfilm med samma namn.

Handling

"Djungelboken"-novellerna – moderna fabler delvis inspirerade av äldre indiska myter och med inslag av samtidssatir – publicerades ursprungligen i brittiska magasin 1893–1894. Kipling hade tillbringat flera år av sin barndom i Indien, och den stora majoriteten av berättelserna utspelar sig i eller vid kanten av på den indiska subkontinentens djungler.

Flertalet av berättelserna handlar om "människovalpen" Mowgli, som uppfostras av en vargflock. I dessa historier figurerar även, bland flera andra djur, vargflockens ledare Akela, och vargarna Rama och Raksha som blir Mowglis fosterföräldrar; björnen Baloo, panter Bagheera, och pytonormen Kaa, som blir Mowglis mentorer och vänner; den respektingivande elefanten Hathi; den grymma och människoätande tigern Shere Khan; Shere Khans budbärare schakalen Tabaqui; den blinde albinokobran Thuu; krokodilen Jacala; och fladdermusen Mang.

Alla "Djungelboken"-berättelserna handlar dock inte om Mowgli, och i andra historier figurerar bland andra mangustern Rikki-Tikki-Tavi, albinosälen Kotick, människopojken Toomai och elefanten Kala Nag.

Disneyversionen

Serieruta från första sidan i Al Hubbards serieversion (1968) av Disneys Djungelboken .© Disney.

1967 hade Disneys "Djungelboken" premiär. Filmen blev den sista tecknade långfilm Walt Disney producerade; han hade avlidit redan i december 1966. Filmen fokuserar på berättelserna om Mowgli, med fokus dels på hans vänskap med den livsnjutande Baloo, och dels på Shere Khans hat gentemot pojken. Kipling-berättelsernas Bagheera, Akela, Rama, Raksha, och Hathi behåller sina roller, och även Kaa figurerar, även om han i Disney-tolkningen är en betydligt mer ondsint figur, som försöker hypnotisera och äta upp Mowgli. Härutöver tillför Disney framför allt orangutangen kung Louie, som härskar över djungelns apor, men även Hathis hustru Winifred och deras son Junior, samt en kvartett gamar designade med Beatles som förebilder.

I samband med filmens debut, publicerades såväl en serietidningsversion av Carl Fallberg och Al Hubbard, och en dagspressversion av Frank Reilly och John Ushler, och publicerad som en del av "Walt Disney's Treasury of Classic Tales".

Under 1968–1970 publicerades flera ytterligare amerikanska serier med filmens figurgalleri, tecknade dels av Al Hubbard och dels av Pete Alvarado – här utmärker sig bland annat en serie där Stål-Långben hamnar i Mowglis djungel, och en där filmens persongalleri möter figurerna från Disneys "Peter Pan".

Ytterligare serier har publicerats i Danmark på 2000-talet (med manus av Per-Erik Hedman) och i Nederländerna på 2010-talet. 2003 släpptes dessutom en uppföljare till 1967 års film, "Djungelboken 2", som överfördes till serieformat av manusförfattaren Greg Ehrbar och tecknaren Marino Gentile. Vid sidan av figurerna från den första filmen syns här även Mowglis människovänner Shanti och Ranjan.

Under 1990-talet sändes den animerade tv-serien "Luftens hjältar", vars persongalleri till stor del bestod av mer antropomorfa tolkningar av flera av filmens figurer: Baloo som pilot, Louie som barägare, och Shere Khan som kallhamrad affärsman. "Luftens hjältar" gav också upphov till flera serier. Ytterligare en tv-serie, "Lilla Djungelboken", sändes 1996–1998 och följder Baloo, Bagheera, Louie, Shere Khan, Kaa, och Hathi som barn. "Lilla Djungleboken" överfördes dock aldrig till serieformat.

Utöver den animerade versionen av "Djungelboken" har Disney även producerat tre spelfilmer i långfilmsformat, 1994, 1998 och 2016. Inga av dessa har dock resulterar i några serier.

På svenska har Hubbards adaption av den första långfilmen publicerats – grovt nedkortad – i Walt Disney's Serier 1/1969, Walt Disney's Klassiker 4/1976, som serialbum 1988, och i den inbundna "Disneys julafton" 2000. Flera av de amerikanska sextiotalsserierna har publicerats i bland annat Walt Disney's Serier och Kalle Anka & C:o, och den danska 2000-talsserierna har återtryckts i Mina djurvänner.

Andra adaptioner och relaterade serier

1956–1969 publicerade Kamratposten Göte Göranssons "Mowgli", en svensk seriebearbetning av Kiplings noveller.

Under 1980- och 1990-talen skapade den amerikanske serieskaparen P. Craig Russell flera adaptioner av Kiplings noveller under rubriken "Berättelser ur Djungelboken".

Även Classics Illustrated har producerat en serieadaption av berättelserna, på svenska publicerad i Cobolt förlags tredje samling av Illustrerade Klassiker, 2020.

2004–2007 publicerades den fyra album långa franska serien "Le Dernier Livre de la Jungle" som följer Mowgli som åldrad man, under det att han återvänder till djungeln. Upphovsmännen var Stephen Desberg och Henri Reculé.

Mowgli, Bagheera, Baloo, Kaa, Shere Khan, samt en version av Disneys kung Louie, dyker upp i serien "Fabler" av Bill Willingham.

Kiplings berättelser har även mer indirekt inspirerat många djungelserier, och Edgar Rice Burroughs har nämnt dem som inspiration till "Tarzan". Det finns även tydliga paralleller till moderna realistiska djurserier som "Pride of Baghdad". "Harvey Kurtzmans Djungelbok" är dock en modern samhällssatir som utöver titeln inte har några påtagliga likheter med Kiplings berättelser.