Skillnad mellan versioner av "Checkhäftesformat"
E.G. (diskussion | bidrag) m |
Wakuran (diskussion | bidrag) m |
||
Rad 11: | Rad 11: | ||
Och den lite längre [[Lilla Bävern]] (1954, 21x7 cm) bör också räknas till dessa tidningar. | Och den lite längre [[Lilla Bävern]] (1954, 21x7 cm) bör också räknas till dessa tidningar. | ||
Formatet har sitt ursprung i Italien där det efter andra världskrigets rådde pappersbrist, varför det vanliga serietidningsformatet för dåtidens småförlag var 17x8 cm. | Formatet har sitt ursprung i Italien där det efter andra världskrigets rådde pappersbrist, varför det vanliga serietidningsformatet för dåtidens småförlag var 17x8 cm. I Italien hette det '''striscia''' – det italienska ordet för [[stripp]] – vilket är just så mycket som får plats per sida.<ref>Formatet varierar, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/2019/07/27/formatet-varierar/]] Rogersmagasin.com (2022-07-12)</ref> | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
<references/> | <references/> |
Nuvarande version från 29 augusti 2023 kl. 15.26
Dagsstrippar i dagspress har ett långsmalt format, vilket i sin tur har bidragit till utformningen av vissa tidningar som publicerat seriestrippar för dagspress eller motsvarande, t.ex. Vilda Västern (1952-68), Prärieserier (1953-68), Bob och Frank (1954), Terry och Piraterna (1954), och Trio-serier (1960-63) med Bronco (Trio-serier 1961-62) och Tex Willer (Trio-serier 1962-63).
Dessa tidningar, vars format var c:a 17x8 cm (bxh), brukar benämnas checkhäftesformat. Nils Bejerot kallade det västficksformat i boken Barn-Serier-Samhälle (1954).
Tidningsformatet varierar också inom gruppen checkhäftesformat. Dick vid Radiopolisen (1953-54) var något högre än 17x8 cm, och Kongo-Jim (1954-56) var ännu en högre titel, men något kortare, c:a 15x8 cm.
Lägg därtill att även Hacke Hackspett (1954-61) och Teddy (1959-60), båda var något lägre i höjd (formatet var c:a 17x6 cm).
Och den lite längre Lilla Bävern (1954, 21x7 cm) bör också räknas till dessa tidningar.
Formatet har sitt ursprung i Italien där det efter andra världskrigets rådde pappersbrist, varför det vanliga serietidningsformatet för dåtidens småförlag var 17x8 cm. I Italien hette det striscia – det italienska ordet för stripp – vilket är just så mycket som får plats per sida.[1]
Källor
- ↑ Formatet varierar, blogg av Roger Schaeder på [[1]] Rogersmagasin.com (2022-07-12)