Skillnad mellan versioner av "Svarta idéer"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Översikt) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
Denna grova samhällssatir bestod av svart-vita bilder med mycket svärta där figurerna ofta tecknades som silhuetter. Serien var anmärkningsvärt misantropisk, och det har spekulerats att Franquin här fick utlopp för de svarta sidor i sin personlighet som inte kom fram i hans övriga serieproduktion. | Denna grova samhällssatir bestod av svart-vita bilder med mycket svärta där figurerna ofta tecknades som silhuetter. Serien var anmärkningsvärt misantropisk, och det har spekulerats att Franquin här fick utlopp för de svarta sidor i sin personlighet som inte kom fram i hans övriga serieproduktion. | ||
Serien debuterade i ''[[Spirou (tidning)|Spirou]]''-bilagan ''[[Le Trombone illustré]]'', där de tolv första episoderna publicerades under 1977. Dessa serier samlades i november samma år i ''[[Fluide Glacial]]'' nr. 18, och därefter publicerades ytterligare 53 episoder i samma tidning under åren 1978–1983. | Serien debuterade i ''[[Spirou (tidning)|Spirou]]''-bilagan ''[[Le Trombone illustré]]'', där de tolv första episoderna publicerades under 1977. Dessa serier samlades i november samma år i ''[[Fluide Glacial]]'' nr. 18, och därefter publicerades ytterligare 53 episoder i samma tidning under åren 1978–1983. Förlaget [[Audie]] samlade serien i två album 1981 och 1984. | ||
Franquin var ensam tecknare på serien, men jämte honom så bidrog även [[Yvan Delporte]], [[Gotlib]], [[Roba]], [[Luce Degotte]] och [[Paul Ide]] med manus till serien. | Franquin var ensam tecknare på serien, men jämte honom så bidrog även [[Yvan Delporte]], [[Gotlib]], [[Roba]], [[Luce Degotte]] och [[Paul Ide]] med manus till serien. | ||
Versionen från 23 oktober 2023 kl. 18.27
Svarta idéer ("Les Idées Noires" i original) är en svartsynt satirserie av André Franquin.
Översikt
Denna grova samhällssatir bestod av svart-vita bilder med mycket svärta där figurerna ofta tecknades som silhuetter. Serien var anmärkningsvärt misantropisk, och det har spekulerats att Franquin här fick utlopp för de svarta sidor i sin personlighet som inte kom fram i hans övriga serieproduktion.
Serien debuterade i Spirou-bilagan Le Trombone illustré, där de tolv första episoderna publicerades under 1977. Dessa serier samlades i november samma år i Fluide Glacial nr. 18, och därefter publicerades ytterligare 53 episoder i samma tidning under åren 1978–1983. Förlaget Audie samlade serien i två album 1981 och 1984.
Franquin var ensam tecknare på serien, men jämte honom så bidrog även Yvan Delporte, Gotlib, Roba, Luce Degotte och Paul Ide med manus till serien.
Svensk utgivning
Epix förlag publicerade under 1980-talet "Svarta idéer" i serietidningen Epix, och samlade därefter episoder dels som ett "Studio Epix"-album 1988, och dels som en "Kängurupocket" 1991.
2015 publicerade Cobolt förlag samtliga 65 avsnitt av serien, i översättning av Göran Ribe, i en inbunden volym om 72 sidor: "Svarta idéer: Den kompletta samlingen", med förord av Björn Wahlberg.
Amnesty-serien
Franquin gjorde även tillsammans med Yvan Delporte en ensidesserie med Gaston i "Svarta idéer"-stil för Amnesty International. I denna serie utsattes Gaston (i en mardröm) för en ovanligt grym tortyr och rå misshandel. Den visar explicita tortyr-, misshandels-, avrättnings- och våldtäktsscener. Denna engångsserie har publicerats i Sverige i Splasch (oöversatt) och i Cobolts samlingsutgåva (på svenska).
Externa länkar
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
