Pelle Svanslös
| Pelle Svanslös (Ⅰ) | |
| Land: |  Sverige |
|---|---|
| Språk: | svenska |
| Startade: | 1965 |
| Upphörde: | 1972 |
| Förlag: | Semic Press |
| Pelle och vi andra | |
| Pelle och vi andra (1972–1973) | |
| Startade: | 1972 |
| Upphörde: | 1973 |
| Förlag: | Semic Press |
| Pelles önskerepriser | |
| Pelles önskerepriser (1973–1973) | |
| Startade: | 1973 |
| Upphörde: | 1973 |
| Förlag: | Semic Press |
| Det bästa ur Pelle Svanslös | |
| Det bästa ur Pelle Svanslös (1974–1977) | |
| Startade: | 1974 |
| Upphörde: | 1977 |
| Förlag: | Semic Press |
| Pelle Svanslös (Ⅱ) | |
| Pelle Svanslös (Ⅱ) (1990–1992) | |
| Startade: | 1990 |
| Upphörde: | 1992 |
| Förlag: | Semic Press |
Gösta Knutssons älskade böcker om uppsalakatten Pelle Svanslös har förekommit i två olika serieversioner, två olika animationer samt spelfilm och opera.
Serien tecknad av Einar Norelius
Den första versionen var en dagspresserie tecknad av Einar Norelius som gick i Folket i Bild (FiB). FiB släppte även julalbum mellan åren 1944 och 1961. Manus skrevs av Gösta Knutsson själv, vilket gör att den här serien räknas som kanon. Serien utspelar sig delvis mellan de två böckerna "Pelle Svanslös och Maja Gräddnos" och "Trillingarna Svanslös", då Pelle bodde i Stockholm.
Några reprissidor gästade ett nummer av serietidningen Åsa-Nisse (nr 7/1979).
Serien tecknad av bland andra Börje Nilsson
Den andra versionen byggde på den italienska tecknade TV-serien med samma namn. Den producerades av bland andra Börje Nilsson, Alf Thorsjö och Rolf Gohs. Serien började gå i Året Runt nr 41 (5:e oktober 1964), och fick i premiärnumret exponeras på tidningens framsida. Serien var på en halvsida per nummer, och publicerades i ungefär tio år i Året Runt.
Serietidningen
År 1965 fick serien en egen serietidning som gick ända till 1972. Utöver "Pelle Svanslös" återfanns i tidningen även serier som "Kalle Stropp och Grodan Boll", "Nalle Lufs" och "Olli". "Tintin" publicerades i tidningen från och med nr 7/1970. Gösta Knutsson bidrog inte med något manusmaterial, men skrev ledare och besvarade brev ända fram till sin död 1971.
Efter tidningens nedläggning 1972 gav man ut tidningar med repriser vid namn Det bästa ur Pelle Svanslös samt Pelles önskerepriser. 1990 försökte man återuppliva tidningen med repriser av gammalt material, men utgivningen upphörde igen efter något år.
TV-serien
Producerad av Kino Produktion, regisserad av Björn Bardel och tecknad av den i Sverige bosatte italienske arkitekten Ferruccio Rossetti. Musik av Erland Von Koch. Avsnitten var tio minuter långa och det fanns sex stycken som kom ut 1964-1965. Animationen var gjord av så kallad cut-out-teknik, och var tämligen snålt animerad. Avsnitten lästes upp av Gösta själv, och var faktiskt inte direkt tagna från de radiosändningar som Pelle började som, vilket man kan förstå eftersom manuset i vissa fall skiljde sig i den tecknade tv-serien. I övrigt var det kapitel från böckerna som utgjorde manus. Det är för övrigt denna TV-serie som den andra serietidningen är inspirerad av. Det är i första hand tecknarstilen på Pelle som man kan se detta på.
Animerade långfilmer
Stig Lasseby och Jan Gissberg gjorde på åttiotalet två tecknade långfilmer som kom 1981 och 1984. Den första heter kort och gott "Pelle Svanslös" (med Ernst-Hugo Järegård i rollen som Katten Måns) och den andra heter "Pelle Svanslös i Amerikatt". Den första filmen fick rosat bemötande från kritikerna - "Sveriges bästa film" enligt Aftonbladet - medan den andra filmen anses vara av en annan kvalité. Det finns även en del försäljningsprodukter kring filmerna, bland annat numera sällsynta godistablettaskar samt varsin tidning med bilder och text från de båda filmerna.
Spelfilm och julkalender
Pelle blev till julkalender 1997 på SVT, och kom året därpå som spelfilm på bio.
Externa länkar
- DigitaltMuseum Upplandsmuseets samling av Einar Norelius-tecknade Pelle Svanslös-original.
- Pelle Svanslös – entusiastisk intresse-blogg (inofficiell blogg) Tomas Antilas Pelle Svanslös-blogg
