Moe

Rei Ayanami från "Neon Genesis Evangelion" uppvisar moe-egenskaper. © Hideaki Anno.

Seriebild ur "Moe Moe". © Eagle Publishing

"Moe King EX", med Napoleon, Charlemagne, Liu Xiu och Ramses II som moe-flickor. © CC-licens

Moe (jap. 萌え), eller moé, en benämning inom otaku-kretsar för karaktärer i manga och anime som har vissa estetiska egenskaper. Termen blev vanlig på 90-talet och används ibland som beteckning på en genre, men huvudsakligen som adjektiv för seriefigurer vars utseende och drag (eller situation) väcker känslomässiga reaktioner hos läsaren, som kan vara både man eller kvinna, vilka ligger någonstans mellan empati och kärlek.¹

Teckningsmässigt är dessa figurer oftast söta, ritade med stora ögon och runda linjer. Man kan säga att Osamu Tezukas tidiga serier har karaktären av moe. Moe är alltså inte nödvändigtvis starka, framgångsrika figurer utan ofta lite sorgliga, hjälplösa eller gåtfulla gestalter.

Bland figurer som brukar betraktas som moé (bland pojkar och män) återfinns historiskt bland andra Haruhi Suzumiya, Misaki Suzuhara, Hatsune Miku, Creamy Mami, Kirino Kosaka, Rei Ayanami, Cure Lemon, Minky Momo, Maylene och Princess Charlotte. Att vara söt (bishoujo, och därmed ung), gullig ("kawaii"), oskyldig och blyg kan ses som en del i moé. För kvinnor är det vanligtvis pojkfigurer av bishounen-typ som attraherar, gärna bekymrade sådana, i shoujo- eller josei-manga.

Psykologiskt kan man säga att moe är en slags läsarinteraktion med en text som är motsatsen till identifikation (där man identifierar sig med en hjälte ("densamme"), säg Ultraman eller Fantomen) där man istället upplever en relation eller önskan om en relation (kärleks- eller annan) med någon, vanligtvis av det motsatta könet ("den andre", härlett ur Hegels filosofi).

Moe är knutet till den teckningsstil som manga utgör, men behöver inte nödvändigtvis vara av japanskt ursprung. Även andra länder i asien har anammat stilen, ett aktuellt exempel är det framgångsrika spelkonceptet Moe King EX (萌王EX), där man agerar med historiska härskare i form av kvinnofigurer, även inkluderande europeiska sådana som Stalin, Hitler och Kim Jong-un.² Att japansk manga-stil sprider sig brukar ibland som fenomen benämnas "the otakuzation of the world" (valspråk för Otakon).³

Fotnoter

• 1. Galbraith, Patrick W. The Moé Manifesto. North Clarendon, Tuttle, 2014.

• 2. Moe King EX Officiell hemsida (på kinesiska).

• 3. Otakon officiell hemsida.

Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!