Gasoline Alley
"Gasoline Alley" är, trots att vi inte har sett mycket av den i Sverige, en av de riktigt stora och klassiska amerikanska dagspresserierna, skapad 1918 (eller 1919 – uppgifterna går isär) av Frank King. Idag är den en av de äldsta serier som fortfarande produceras.
Historik
"Gasoline Alley" är på många sätt ett unikum i serievärlden. Inte nog med att de tidiga avsnitten (kanske framför allt söndagssidorna) av många anses vara banbrytande för seriemediet, den har dessutom publicerats oavbrutet i dagspressen sedan starten, och till råga på allt har den hela tiden utspelats i realtid. Figurer har tillkommit och försvunnit, åldrats och utvecklats och dött i nästan nittio år.
Enligt Chicago Tribune Syndicate dök serien för första gången upp i Chicago Tribune den 24 november 1918. Från början var serien inte ens namngiven utan bara en del av en avdelning, kallad "the Rectangle", där tidningens olika tecknare bidrog med diverse skämtteckningar och serier med blandade teman. En av tecknarna, Frank King, började emellertid experimentera med några återkommande figurer, som varje söndag brukade dyka upp i en ruta (alltså ingen egentlig serie). Snart fick denna återkommande skämtteckning rubriken "Gasoline Alley".
Under samma tid började serier i form av dagsstrippar och söndagssidor bli alltmer etablerade i USA, och King var inte sen att haka på trenden. 1919 kompletterades söndagsteckningen med en daglig stripp, och strax därefter utvecklades skämtteckningen till en hel söndagssida. Samtidigt började "Gasoline Alley" att sprida sig till fler dagstidningar än enbart Chicago Tribune.
En utökad utgivning krävde mer utmejslade historier och ett utvidgat figurgalleri, vilket ledde till att King skapade vad som skulle komma att bli seriens huvudfigur. Den 14:e februari 1921 förändrades en av huvudfigurernas, ungkarlen Walt Wallet, liv för alltid då han upptäckte ett övergivet spädbarn på sin förstutrapp. Introduktionen av Skeezix, som barnet kallades, ledde till att ”Gasoline Alley” blev den första serien där figurerna åldrades i realtid. Publiken fick följa Skeezix’ uppväxt dag efter dag, år efter år, och till skillnad från serier som "Blondie" åldrades även de vuxna figurerna i samma takt.
Efter hand började King trappa ner på sitt eget arbete. Hans upplärde assistent Bill Perry tog över söndagssidan 1951, och 1956 anlitade King tecknaren Dick Moores (som bland annat hade tecknat "Musse Pigg") som assistent på dagsstrippen. 1959 pensionerade sig King helt och hållet och Moores tog över strippen.
King själv dog 1969, men ”Gasoline Alley” har levt vidare. Moores lyckades blåsa nytt liv i serien, modernisera stilen och introducera ett eget galleri figurer. Moores var en berättare i första hand och jobbade narrativt mer medvetet än King. (Vissa anser till och med att hans ”Gasoline Alley” är bättre än Kings, men därom tvistas det.) 1975 pensionerade sig även Bill Perry, vilket innebar att Moores nu stod för både den dagliga strippen och söndagssidan. Detta fortsatte han med ända till sin död 1986.
Efter Moores död tog dennes assistent Jim Scancarelli över ”Gasoline Alley”, och producerar den än idag. Kanhända har en del av seriens vitalitet försvunnit, men den är fortfarande underhållande, och Scancarelli visar stor respekt för seriens historia.
Innehåll och karaktärer
Från början var "Gasoline Alley" alltså bara en ruta där de fyra figurerna Walt, Doc, Avery och Bill brukade skämta och prata om bilar. Automobilen var tidens stora samtalsämne och bidrog också till seriens namn (gasoline=bensin).
Då skämtteckningen 1919 övergick till att bli både en dags- och en veckoserie utvecklades den narrativt i två riktningar; medan dagsstrippen blev en fortsättningshistoria utan slut, stod söndagssidorna vanligtvis för avslutade episoder, inriktade på humor och vardagsfilosofi. Karaktärsgalleriet utvecklades och utvidgades, och Walt blev snart centralgestalten i serien.
Som nämns ovan kom den stora utvecklingen den 14:e februari 1921, då Walt hittade lille Skeezix. Efter den initiala chocken tog “Uncle Walt”, som han sedermera blev kallad, sin föräldrauppgift på yttersta allvar och blev därmed en av serievärldens första ensamstående "fäder" (flera år innan Kalle Anka och Musse Pigg började ta hand om sina systersöner).
Att publiken fick följa Skeezix’ uppväxt ledde till att han på många sätt tog över som den naturliga huvudpersonen (även om Walt än idag finns kvar i rampljuset). Medan dagsstrippen blev mer äventyrsinriktad (med kidnappningshistorier och andra äventyr), blev den färgglada söndagssidan en mer stillsam värld där Skeezix fick breda ut sig med lekar, drömmar och fantasier. King experimenterade med färgglada fantasilandskap av närmast surrealistiska mått.
I ett medium där tiden ofta står stilla var det en påfallande utveckling som figurerna fick vara med om: Walt gifte sig till slut, hade fler barn, som i sin tur växte upp och fick barn, Skeezix själv växte upp och slogs i andra världskriget, och så vidare. Kontinuitet blev tidigt ett honnörsord för serien, och är så än idag under Scancarellis ritstift. Han visar stor respekt för seriens historia, och har varit noga med figurernas åldrande. Bland annat har han låtit figurer som Doc, Avery och Walts fru Phyllis (i en ovanligt känsloladdad historia från 2004) dö. Walt själv är nu över hundra år och lätt senil, men lever vidare med barn och barnbarn vid sin sida. Skeezix är inte heller någon ungdom, men driver än idag serien som den naturliga huvudkaraktären.
Kulturarv
Idag hyllas "Gasoline Alley" av många stora serieskapare och seriehistoriker. Till fansen hör flera av de moderna serieberättarna, som Art Spiegelman, Joe Matt och Seth.
