Skillnad mellan versioner av "Kung Arthur"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
(17 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Inspirationskällor]]
[[Kategori:Inspirationskällor]]
[[Kategori:Seriefigurer]]
[[Kategori:Seriefigurer]]
[[Kategori:Disneyfigurer]]
[[Kategori:DC-figurer]]
[[Kategori:Marvelfigurer]]
[[Fil:Svärdet-i-stenen.jpg|thumb|350px|En ung Arthur i serien "[[Svärdet i stenen]]". Tecknad av [[Pete Alvarado]]<br>&copy;Disney]]
[[Fil:Svärdet-i-stenen.jpg|thumb|350px|En ung Arthur i serien "[[Svärdet i stenen]]". Tecknad av [[Pete Alvarado]]<br>&copy;Disney]]
'''Kung Arthur''' var en legendarisk, men historiskt tveksam, kung av Britannien &ndash; som England hette på den tiden, på 500-talet e.Kr.. På svenska har hans namn också stavats Artur.
'''Kung Arthur''' var en legendarisk, men historiskt tveksam, kung av Britannien på 500-talet e.Kr. Figuren är central i mycket engelsk folklore, och har figurerat i ett flertal olika serier. På svenska har hans namn också stavats Artur.  
==Legenden==
Kung Arthur var &ndash; OM han funnits i verkligheten &ndash; en av de keltiska hövdingar som anammat kristendomen och de romerska sedvänjorna under den tid som Britannien ingick i Romarriket. När romarna gett sig av blev de hedniska germanska stammarna ''angler'' och ''saxare'' från det europeiska fastlandet ett gissel för Britanniens invånare; de inledde flera försök att invadera ön. Kelterna satte sig dock till motvärn, och lyckades &ndash; möjligen under ledning av hövdingen '''Artorius''' &ndash; ca år 500 temporärt hindra den germanska invasionen.


När medeltidens trubadurer och sagoberättare fick kännedom om de gamla legenderna om Artorius förvandlade de honom till den store krigarkungen '''Arthur''' och gjorde honom till centralfigur vid ett medeltidshov, där höviska riddare galant uppvaktade sköna damer, så som modet var i den europeiska litteraturen vid denna tid.
==Legenderna==
===Uppkomst===
Kung Arthur-figuren, så som han har kommit att växa fram i framför allt brittisk berättartradition, har hävdats eventuellt ha sitt historia ursprung hos de keltiska stammar som under den tid som Britannien ingick i Romarriket anammade kristendomen. När romarna gett sig av inledde hedniska germanska stammar som angler och saxare flera försök att invadera Britannien, och omkring år 500 kan eventuellt kelterna under ledning av en hövding vid namn Artorius temporärt ha hindrat den germanska invasionen.


===Merlin===
Under medeltiden kom dock Arthurlegenderna definitivt att bli etablerade, genom en mängd historieskrivningar, sagor och berättelser, sånger, dikter, och konstverk. Bland de mest inflytelserika utmärker sig den walesiska diktsamlingen ''Llyfr Taliesin'', som kan ha rötter ända till 500-talet; de förment historiska redogörelserna ''Historia Brittonum'' från tidigt 800-tal och ''De brittiska kungarnas historia'' från 1100-talet; den franske poeten Chrétien de Troyes episka 1100-talsdikter; Geoffrey Chaucers 1300-talsverk ''Canterburysägner''; och Sir Thomas Malorys ''Le Morte d'Arthur'' från 1485.
Trollkarlen Merlin (även känd som Myrddin), en av västvärldens mest kända litterära och mytologiska gestalter, etablerades som en del av Arthur-legenden. Sedermera har Merlin fått figurera i allsköns medier – böcker, film, dataspel och tecknade serier – och inte enbart i Arthur-berättelser.


===Riddarna kring Runda Bordet===
===Innehåll===
Enligt Thomas Malorys 1400-talsverk ''Morte d'Arthur'' fanns det ursprungligen 150 riddare som "belägrade" det "Runda Bordet". Kung Leodegraunce tog med sig 100 av dem, när han gav bordet till Kung Artur. Trollkarlen [[Merlin]] valde 28 män att fylla de tomma stolarna och kung Artur valde Galdwin och Tor, och de återstående 20 stolarna var kvar för dem som var värdiga desamma.  
Den rika berättartraditionen om kung Arthur placerar honom på det magnifika slottet '''Camelot'''. Här, berättas det, samlade Arthur ett hov av skickliga och ärbara ädlingar runt ett cirkelformat bord, ett uttryck för samtliga närvarandes jämlikhet: så bildades "riddarna kring runda bordet". Bland deras många bragder utmärker sig framför allt berättelsen om hur de kommer över den heliga Graal.


Bland de mer kända av riddarna av Runda Bordet märks Sir Lancelot (förebilden för trohet, tapperhet, moralisk svaghet i kärlek och ruelse); Sir Galahad (kyskhet); Sir Gawain (hövlighet); Sir Tristan (mest känd för sin romans med Isolde); däremot visade Sir Kay sig vara en brutal, skrytsam riddare och Sir Mordred var en trolös och förrädisk riddare. En lista över samtliga riddare och deras vapenrustning beskrivs i ''Theatre of Honour'' (1622) av Andrew Fairne.
Arthur-legenderna omfattar flera centrala figurer som delvis tolkas olika i olika sammanhang, men också har flera återkommande karaktärsdrag. Till de mest namnkunniga hör Arthus rådgivare, trollkarlen '''Merlin''' (även känd som Myrddin), som blivit en av västvärldens mest kända litterära och mytologiska gestalter, och även fått figurera i allsköns medier, och inte enbart i Arthur-berättelser. Den mystika '''Damen i sjön''' är traditionellt den som förser Arthur med det mäktiga svärdet '''Excalibur''', men utnyttjar också sin skönhet för att förföra Merlin och stjäla hans krafter. Drottning '''Guinevere''' är Arthurs hustru.  


Efter att ha samlats under Arthur fortsatte Runda Bordets riddare sitt sökande efter lyckan, och deras huvudsakliga bedrift var att finna den heliga Graal, och Bordets 151:e stol tillägnades Graalen.  
Arthur föddes som utomäktenskaplig son till Britanniens kung '''Uther Pendragon''', något som han dock först långt senare, genom Merlin, får reda på. Den beräknande '''Morgan le Fay''' är dotter till Arthurs mor '''Igraine''' och ofta omtalad som trollkvinna eller fe. '''Morderd''' är Arthurs svekfulle son, alternativt systerson, alternativ båda delar och i så fall resultatet av ett incestuöst förhållande mellan Arthur och en av hans systrar, inte sällan Morgan. Vid slaget vid '''Camlann''' möts Arthur och Mordred i en sista strid, som slutar med bådas död. Därefter gravsätts Arthur i Morgans magiska örike '''Avalon'''.


Ännu idag finns det i Storbritannien en ''Riddarna av Runda Bordet''-klubb, som påstår sig vara den äldsta "sällskapsklubben" i världen. Den grundades 1722 och bland dess medlemmar genom åren kan nämnas David Garrick, [[Charles Dickens]] och Sir Henry Irving.
Antalet riddare kring runda bordet varierar beroende på källa, från tolv stycken till hundratals. Enligt ''Le Morte d'Arthur'' fanns det ursprungligen 150 riddare som "belägrade" det runda bordet. Drottning Guineveres far, kung '''Leodegraunce''', tog med sig 100 av dem, när han gav bordet till kung Artur. Merlin valde 28 män att fylla de tomma stolarna och kung Artur valde två, och de återstående 20 stolarna var kvar för dem som visade sig värdiga desamma. Bland de mer kända av runda bordets riddare utmärker sig '''Sir Lancelot''' (den tappre; förebilden för trohet, men också omtalad för sin passionerade kärleksrelation med drottning Guinevere), '''Sir Galahad''' (den kyske), '''Sir Tristan''' (mest känd för sin romans med den iriska prinsessan '''Isolde'''), '''Sir Perceval''' (som blir den heliga Graals väktare), '''Sir Bedevere''' (Arthurs enarmade marskalk); '''Sir Gawain''' och '''Sir Agravain''' (Mordreds (halv-)bröder), samt Arthurs fosterfar '''Sir Hector''' och dennes son '''Sir Kay'''.


Det Runda Bordet finns att beskåda i en angränsande byggnad till katedralen i Winchester i England.
===Modern tid===
I modern tid har flera skönlitterära författare fortsatt att försöka sammanställa, bygga ut, och nytolka Arthur-sagorna. Bland andra utmärker sig Lord Tennysons "Konung Arthur och hans riddare" (1859–1885), Mark Twains "En yankee vid kung Arthurs hov" (1889), Howard Pyles "Kung Arthur och hans riddare" (1903), T. H. Whites "[[Svärdet i stenen]]" (1938), Roger Lancelyn Greens "Kung Arthur och hans riddare av runda bordet" (1953), Mary Stewarts "Kristallgrottan" (1970), John Steinbecks "Kung Arthur och hans ädla riddare" (1976), Marion Zimmer Bradleys "Avalons dimmor" (1983), och Bernard Cornwells "Vinterkungen" (1995). Härutöver har berättelserna gett upphov till scenuppsättningar som "Kung Arthur" av Henry Purcell och John Dryden (1695), "Tristan och Isolde" av Richard Wagner (1865), och "Camelot" av Frederick Loewe och Alan Jay Lerner (1960), samt en stor mängd filmatiseringar.


==Tecknade serier==
==Tecknade serier==
[[Bild:Camelot_3000.jpg|thumb|300px|Kung Arthur, Merlin, Drottning Guinevere och '''riddarna kring runda bordet''' ur "[[Camelot 3000]]" av [[Brian Bolland]]. &copy;&nbsp;DC Comics]]
[[Bild:Camelot_3000.jpg|thumb|300px|Från vänster till höger: Sir Tristan, Sir Percival, Sir Gawain, kung Arthur, Sir Lancelot, drottning Guinevere, Sir Galahad, Merlin, och Sir Kay, ur "[[Camelot 3000]]" av [[Brian Bolland]]. &copy;&nbsp;DC Comics]]
Kung Arthur och riddarna kring Runda Bordet har också gett upphov till flera serier, bland annat inklusive:
Kung Arthur, Merlin, och riddarna kring runda bordet har också gett upphov till flera serier, bland annat inklusive:
* [[Illustrerade klassiker]] nr 24 1957 "Riddarna kring runda bordet". USA nr 108 "Knights of the Round Table". Även publicerad i [[Stjärnklassiker]] nr 33 1972.
* [[Illustrerade klassiker]] nr 24 1957 "Riddarna kring runda bordet". USA nr 108 "Knights of the Round Table". Även publicerad i [[Stjärnklassiker]] nr 33 1972.
*Arthur är en av huvudpersonerna i "[[Prins Valiant]]".  
*Arthur är en av huvudpersonerna i "[[Prins Valiant]]".  
*Han finns också i [[Disney]]-tappning: [[animerade Disneyfilmer|den tecknade Disneyfilmen]] "[[Svärdet i stenen]]" som handlar om hans barndom har även överförts till seriemediet.
*Han finns också i [[Disney]]-tappning: [[animerade Disneyfilmer|den tecknade Disneyfilmen]] "[[Svärdet i stenen]]" som handlar om hans tid som lärling hos Merlin, har även överförts till seriemediet.
*Även i den belgiska serien "[[Riddar Eldhjärta]]" är en kung Arthur en av huvudpersonerna &ndash; men han har nog bara namnet gemensamt med den legendariske kungen av Britannien.
*Även i den belgiska serien "[[Riddar Eldhjärta]]" är en kung Arthur en av huvudpersonerna &ndash; men han har nog bara namnet gemensamt med den legendariske kungen av Britannien.
*I [[DC:s universum]] har Arthur bl.a. figurerat i serierna "[[The Demon]]", "[[Tyste Riddaren]]" och "[[Shining Knight]]". En mer sinnesrubbad version har förekommit i "[[Hellblazer]]".
*I de brittiska [[Marvel Comics|Marvel]]-serierna "[[Knights of Pendragon]]" och "[[Captain Britain]]" utgör Arthur-legenden en central del av bakgrundshistorien.
*I [[DC:s universum]] har Arthur-legendens persongalleri bl.a. figurerat i serierna "[[The Demon]]", "[[Books of Magic]]", "[[Tyste Riddaren]]", "[[Shining Knight]]", och "[[Hellblazer]]".
*I en annan serie från [[DC Comics]], "[[Camelot 3000]]", vaknar Arthur och hans riddare upp i en avlägsen framtid.
*I en annan serie från [[DC Comics]], "[[Camelot 3000]]", vaknar Arthur och hans riddare upp i en avlägsen framtid.
==Se även==
*[[Merlin]]


{{DEFAULTSORT:Arthur}}
{{DEFAULTSORT:Arthur}}

Nuvarande version från 17 april 2020 kl. 14.26

En ung Arthur i serien "Svärdet i stenen". Tecknad av Pete Alvarado
©Disney

Kung Arthur var en legendarisk, men historiskt tveksam, kung av Britannien på 500-talet e.Kr. Figuren är central i mycket engelsk folklore, och har figurerat i ett flertal olika serier. På svenska har hans namn också stavats Artur.

Legenderna

Uppkomst

Kung Arthur-figuren, så som han har kommit att växa fram i framför allt brittisk berättartradition, har hävdats eventuellt ha sitt historia ursprung hos de keltiska stammar som under den tid som Britannien ingick i Romarriket anammade kristendomen. När romarna gett sig av inledde hedniska germanska stammar som angler och saxare flera försök att invadera Britannien, och omkring år 500 kan eventuellt kelterna under ledning av en hövding vid namn Artorius temporärt ha hindrat den germanska invasionen.

Under medeltiden kom dock Arthurlegenderna definitivt att bli etablerade, genom en mängd historieskrivningar, sagor och berättelser, sånger, dikter, och konstverk. Bland de mest inflytelserika utmärker sig den walesiska diktsamlingen Llyfr Taliesin, som kan ha rötter ända till 500-talet; de förment historiska redogörelserna Historia Brittonum från tidigt 800-tal och De brittiska kungarnas historia från 1100-talet; den franske poeten Chrétien de Troyes episka 1100-talsdikter; Geoffrey Chaucers 1300-talsverk Canterburysägner; och Sir Thomas Malorys Le Morte d'Arthur från 1485.

Innehåll

Den rika berättartraditionen om kung Arthur placerar honom på det magnifika slottet Camelot. Här, berättas det, samlade Arthur ett hov av skickliga och ärbara ädlingar runt ett cirkelformat bord, ett uttryck för samtliga närvarandes jämlikhet: så bildades "riddarna kring runda bordet". Bland deras många bragder utmärker sig framför allt berättelsen om hur de kommer över den heliga Graal.

Arthur-legenderna omfattar flera centrala figurer som delvis tolkas olika i olika sammanhang, men också har flera återkommande karaktärsdrag. Till de mest namnkunniga hör Arthus rådgivare, trollkarlen Merlin (även känd som Myrddin), som blivit en av västvärldens mest kända litterära och mytologiska gestalter, och även fått figurera i allsköns medier, och inte enbart i Arthur-berättelser. Den mystika Damen i sjön är traditionellt den som förser Arthur med det mäktiga svärdet Excalibur, men utnyttjar också sin skönhet för att förföra Merlin och stjäla hans krafter. Drottning Guinevere är Arthurs hustru.

Arthur föddes som utomäktenskaplig son till Britanniens kung Uther Pendragon, något som han dock först långt senare, genom Merlin, får reda på. Den beräknande Morgan le Fay är dotter till Arthurs mor Igraine och ofta omtalad som trollkvinna eller fe. Morderd är Arthurs svekfulle son, alternativt systerson, alternativ båda delar och i så fall resultatet av ett incestuöst förhållande mellan Arthur och en av hans systrar, inte sällan Morgan. Vid slaget vid Camlann möts Arthur och Mordred i en sista strid, som slutar med bådas död. Därefter gravsätts Arthur i Morgans magiska örike Avalon.

Antalet riddare kring runda bordet varierar beroende på källa, från tolv stycken till hundratals. Enligt Le Morte d'Arthur fanns det ursprungligen 150 riddare som "belägrade" det runda bordet. Drottning Guineveres far, kung Leodegraunce, tog med sig 100 av dem, när han gav bordet till kung Artur. Merlin valde 28 män att fylla de tomma stolarna och kung Artur valde två, och de återstående 20 stolarna var kvar för dem som visade sig värdiga desamma. Bland de mer kända av runda bordets riddare utmärker sig Sir Lancelot (den tappre; förebilden för trohet, men också omtalad för sin passionerade kärleksrelation med drottning Guinevere), Sir Galahad (den kyske), Sir Tristan (mest känd för sin romans med den iriska prinsessan Isolde), Sir Perceval (som blir den heliga Graals väktare), Sir Bedevere (Arthurs enarmade marskalk); Sir Gawain och Sir Agravain (Mordreds (halv-)bröder), samt Arthurs fosterfar Sir Hector och dennes son Sir Kay.

Modern tid

I modern tid har flera skönlitterära författare fortsatt att försöka sammanställa, bygga ut, och nytolka Arthur-sagorna. Bland andra utmärker sig Lord Tennysons "Konung Arthur och hans riddare" (1859–1885), Mark Twains "En yankee vid kung Arthurs hov" (1889), Howard Pyles "Kung Arthur och hans riddare" (1903), T. H. Whites "Svärdet i stenen" (1938), Roger Lancelyn Greens "Kung Arthur och hans riddare av runda bordet" (1953), Mary Stewarts "Kristallgrottan" (1970), John Steinbecks "Kung Arthur och hans ädla riddare" (1976), Marion Zimmer Bradleys "Avalons dimmor" (1983), och Bernard Cornwells "Vinterkungen" (1995). Härutöver har berättelserna gett upphov till scenuppsättningar som "Kung Arthur" av Henry Purcell och John Dryden (1695), "Tristan och Isolde" av Richard Wagner (1865), och "Camelot" av Frederick Loewe och Alan Jay Lerner (1960), samt en stor mängd filmatiseringar.

Tecknade serier

Från vänster till höger: Sir Tristan, Sir Percival, Sir Gawain, kung Arthur, Sir Lancelot, drottning Guinevere, Sir Galahad, Merlin, och Sir Kay, ur "Camelot 3000" av Brian Bolland. © DC Comics

Kung Arthur, Merlin, och riddarna kring runda bordet har också gett upphov till flera serier, bland annat inklusive: