Kung Arthur
Kung Arthur var en legendarisk, men historiskt tveksam, kung av Britannien på 500-talet e.Kr. Figuren är central i mycket engelsk folklore, och har figurerat i ett flertal olika serier. På svenska har hans namn också stavats Artur.
Legenden
Kung Arthur var – OM han funnits i verkligheten – en av de keltiska hövdingar som anammat kristendomen och de romerska sedvänjorna under den tid som Britannien ingick i Romarriket. När romarna gett sig av blev de hedniska germanska stammarna angler och saxare från det europeiska fastlandet ett gissel för Britanniens invånare; de inledde flera försök att invadera ön. Kelterna satte sig dock till motvärn, och lyckades – möjligen under ledning av hövdingen Artorius – ca år 500 temporärt hindra den germanska invasionen.
När medeltidens trubadurer och sagoberättare fick kännedom om de gamla legenderna om Artorius förvandlade de honom till den store krigarkungen Arthur och gjorde honom till centralfigur vid ett medeltidshov på slottet Camelot, där höviska riddare – Riddarna kring Runda Bordet – galant uppvaktade sköna damer, så som modet var i den europeiska litteraturen vid denna tid.
Merlin
Trollkarlen Merlin (även känd som Myrddin), en av västvärldens mest kända litterära och mytologiska gestalter, etablerades som en del av Arthur-legenden. Sedermera har Merlin fått figurera i allsköns medier – böcker, film, dataspel och tecknade serier – och inte enbart i Arthur-berättelser.
Riddarna kring Runda Bordet
Enligt Thomas Malorys 1400-talsverk Morte d'Arthur fanns det ursprungligen 150 riddare som "belägrade" det "Runda Bordet". Kung Leodegraunce tog med sig 100 av dem, när han gav bordet till Kung Artur. Trollkarlen Merlin valde 28 män att fylla de tomma stolarna och kung Artur valde Galdwin och Tor, och de återstående 20 stolarna var kvar för dem som var värdiga desamma.
Bland de mer kända av riddarna av Runda Bordet märks Sir Lancelot (förebilden för trohet, tapperhet, moralisk svaghet i kärlek och ruelse – inleder en passionerad kärleksrelation med drottning Guinevere); Sir Galahad (kyskhet); Sir Gawain (hövlighet); Sir Tristan (mest känd för sin romans med Isolde); däremot visade Sir Kay sig vara en brutal, skrytsam riddare och Sir Mordred var en trolös och förrädisk riddare. En lista över samtliga riddare och deras vapenrustning beskrivs i Theatre of Honour (1622) av Andrew Fairne.
Efter att ha samlats under Arthur fortsatte Runda Bordets riddare sitt sökande efter lyckan, och deras huvudsakliga bedrift var att finna den heliga Graal, och Bordets 151:e stol tillägnades Graalen.
Ännu idag finns det i Storbritannien en Riddarna av Runda Bordet-klubb, som påstår sig vara den äldsta "sällskapsklubben" i världen. Den grundades 1722 och bland dess medlemmar genom åren kan nämnas David Garrick, Charles Dickens och Sir Henry Irving.
Det Runda Bordet finns att beskåda i en angränsande byggnad till katedralen i Winchester i England.
Tecknade serier
Kung Arthur, Merlin, och riddarna kring Runda Bordet har också gett upphov till flera serier, bland annat inklusive:
- Illustrerade klassiker nr 24 1957 "Riddarna kring runda bordet". USA nr 108 "Knights of the Round Table". Även publicerad i Stjärnklassiker nr 33 1972.
- Arthur är en av huvudpersonerna i "Prins Valiant".
- Han finns också i Disney-tappning: den tecknade Disneyfilmen "Svärdet i stenen" som handlar om hans tid som lärling hos Merlin, har även överförts till seriemediet.
- Även i den belgiska serien "Riddar Eldhjärta" är en kung Arthur en av huvudpersonerna – men han har nog bara namnet gemensamt med den legendariske kungen av Britannien.
- I de brittiska Marvel-serierna "Knights of Pendragon" och "Captain Britain" utgör Arthur-legenden en central del av bakgrundshistorien.
- I DC:s universum har Arthur-legendens persongalleri bl.a. figurerat i serierna "The Demon", "Books of Magic", "Tyste Riddaren", "Shining Knight", och "Hellblazer".
- I en annan serie från DC Comics, "Camelot 3000", vaknar Arthur och hans riddare upp i en avlägsen framtid.
