Långben

Vänta ett ögonblick med att redigera denna artikel! Ola He håller sedan 00.30 på med en större omarbetning av den. Mallens syfte är att undvika redigeringskonflikter och effektivisera större arbeten Mallen får användas i maximalt två timmar. Mallar som legat längre än så, betraktas som bortglömda och kan plockas bort utan vidare Den som lagt in mallen bör inte redigera andra artiklar under denna tid Mallen ska inte användas i artikel med mallen "pågående", i aktuell veckas "veckans artikel", "veckans samarbete" eller liknande Om du redigerar i artikeln under den tid denna mall ligger inne är det möjligt att din redigering kommer att raderas

Tidig version av Långben från filmen "Mickey's Revue" (1932). Notera att den här figuren är en gammal hund med bockskägg. © Disney.

Jan "Janne" Långben, Goofy på engelska, ursprungligen kallad Dippy Dog eller Dippy Dawg. På svenska har figuren även förekommit under namnen Jan Rissel och Moppe. Långben är en seriefigur och tecknad filmfigur som startade som (och fortfarande är) en bifigur till Musse Pigg, men som senare även fick bära både serier, serietidningar och tecknade filmer på egen hand.

Historik

Pre-version

En föregångare till Långben fanns med i den svart/vita "Musse"-filmen "Mickey's Revue" från 1932 och skapades av animatören Art Babbitt. Denna version var en äldre hund som irriterade en hel revypublik med sitt enerverande kluckande skratt (skrattet lever i viss mån fortfarande kvar i figuren).

Från Dippy till Goofy

Den "riktige" Långben gjorde sin entré i serieversionen av "Musse Pigg", på en söndagssida i dagspressen den 8 januari 1933, tecknad av Floyd Gottfredson.

Det första namnet som användes på figuren var "Dippy Dog", vilket snart blev "Dippy Dawg". Men internt hos Disneys medarbetare var han känd under namnet "the Goof" (byfånen), och efter hand kom smeknamnet att bli officiellt. I serietidningen Mickey Mouse Magazine kallades han 1935 för "Goofie", och strax därefter etablerades "Goofy" som hans officiella namn (även om namnet Dippy förekom vid enstaka tillfällen så sent som 1941.)

Karaktärsutveckling

Tidiga dagspresserier

Den knasige och måttligt intelligente hunden Långben gjorde flera kortare framträdanden i "Musse Pigg"-dagsstrippen tecknad av Gottfredson under det tidiga 30-talet. Samtidigt dök han upp i flera av de animerade kortfilmerna (se nedan) och fick successivt en allt större roll. Långben blev snart den viktigaste "sidekicken" i Musse Piggs dagsstrippäventyr, och trängde i mångt och mycket bort figuren Horace Horsecollar (Klasse), som till dess var den som hade haft rollen som Musses vapendragare. Inte sällan speglade Gottfredssons serieavsnitt vad som hände i filmerna under samma period, och bjöd på serieversioner av filmäventyren, eller serieäventyr inspirerade av filmhistorierna. Sålunda bjöds publiken på flera både serier och kortfilmer där Musse och Långben tillsammans med Kalle Anka utgjorde en komisk trio. Kalle Ankas ökade popularitet ledde emellertid till att han fick sin egen dagstidningsserie och lyftes ur "Musse"-serien, vilket ledde till att Långben fick en ännu större roll. Från 1940-talet deltog Långben i merparten av Musses äventyr, ibland enbart som komisk bifigur, men inte sällan också som medhjälpare.

1950- och 60-talens serietidningsversion

Även i serietidningen Mickey Mouse (som startade 1952) hade Långben en framträdande roll. Med tiden slipades mycket av hans knasighet bort, och han blev en någorlunda kompetent (om än fortfarande något klumpig och trögtänkt) medhjälpare till Musse. Minnesvärda äventyr gjordes av bland andra Paul Murry och Jack Bradbury.

I serietidningsversionen introducerades 1954 Långbens klipske brorson Gilbert, som dök upp i amerikanska Dell One Shot #562 i en serie skriven och ritad av Bill Wright (gick i Sverige i Kalle Ankas Pocket Special 2002: "Långben möter underbarnet Gilbert".

Långben knaprar stål-nötter, av Paul Murry ur "The Strange Case of Dr. Syclocks". © Disney.

Långbens serietidningsäventyr publicerades främst i Mickey Mouse och antologitidningar som Walt Disney's Comics and Stories. Förutom enstaka engångspublikationer fick dock Långben ingen egen tidning under den här tiden. Åtminstone inte i sin vanliga skepnad.

Stål-Långben

Huvudartikel Stål-Långben

En egen serietidning fick däremot Långbens superhjälte-alter ego Stål-Långben, som dök upp för första gången 1965 i tidningen New Adventures of the Phantom Blot nr 2 (1965). Här hade han inga superkrafter och bara namnet gemensamt med den Stål-Långben som syntes strax därefter i Donald Duck nr 102 då läsarna fick en färdig Stål-Långben med riktiga superkrafter som han får då han äter sina speciella stål-jordnötter.

Senare under 1965 fick Super Goof en egen serietidning i USA, utgiven av Gold Key. Den publicerades i 57 nummer fram till 1980. I Super Goof nr 5 (1966) och historien "The Twister Resister" förvandlades brorsonen Gilbert för första gången till Stål-Långbens medhjälpare Stål-Gilbert, vilket han fortsatt med till och från under årens lopp.

De tre första Stål-Långbenserierna gjordes av Del Connell och Paul Murry. En annan produktiv Stål-Långbentecknare är Tony Strobl.

Dagsstrippens senare år

Långben och flickvännen Gullan av Manuel Gonzales ur söndagssidan från 1971-07-11. © Disney.

Efter Floyd Gottfredson (och till viss del redan under slutet av hans tid på serien, 1960–70-tal) övergick "Musse"-dagsstrippen från att vara en komisk äventyrsserie till att bli en renodlad skämtserie i villamiljö. Under den här tiden förekom en flickvän till Långben med namnet Glory-Bee (Gullan eller Glorietta på svenska). Andra tecknare som Dick Moores och Manuel Gonzales gjorde flera söndagssidor med Långben som huvudfigur.

Långben som filmfigur

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer .

Under 1940-, 50- och 60-talen producerades en mängd tecknade filmer av Disney där Långben var stjärnan. Här skildrades han som en generisk figur vars bakgrund, yrke m.m. ändrades för att passa filmens förhållanden. Vanliga var filmer med historiskt tema eller sport-tema, samt historier där Långben spelade rollen som typisk medelklassman i en villaförort.

Långben på andra språk

Språk	Namn
Bulgariska	Гуфи (Gufi)
Danska	Fedtmule
Estniska	Kupi
Finska	Hessu Hopo
Franska	Dingo, (Har hetat; Achille Nigaudot, Piloche och Goofie)
Grekiska	Γκούφυ (uttalas snarlikt engelska)
Italienska	Pippo
Isländska	Guffi
Japanska	グーフィー (Guufii)
Kanadensisk franska	Goofy, Cafard
Kinesiska	高飞 高飛狗)
Latin	Phillipule
Lettiska	Spruksts
Mexikansk spanska	Tribilín
Holländska	Goofy, Goofie
Norska	Langbein, Goofy
Polska	Goofy
Portugisiska	Pateta
Ryska	Гуфи (Gufi)
Samiska	Guhkesruoida
Serbiska	Шиља/Šilja
Slovak	Goofy
Slovenska	Pepe
Spanska	Goofy
Tjeckiska	Goofy
Tyska	Goofy
Ungerska	Goofy