Neon Genesis Evangelion
"Neon Genesis Evangelion ("新世紀エヴァンゲリオン", "Shin Seiki Evangerion") är en japansk science fiction-manga baserad på en anime-tv-serie av Hideaki Anno från 1995. Serieversionen är gjord av Yoshiyuki Sadamoto, men följer handlingen i animen i detalj.
Innehåll
Tema
"NGE" tar upp komplicerade filosofiska, religiösa och existensiella problem. Ytligt sett är den en våldsam äventyrshistoria. Animen fick som resultat att en frivillig censur infördes för anime på tv i Japan.[källa behövs]
Handling
Det hela utspelar sig år 2015. NERV är en hemlig FN-organisation som bildats efter en apokalyptisk-artad händelse, "The Second Impact", år 2000. Händelsen sägs officiellt ha varit ett meteornedslag. I själva verket var katatrofen en följd av ett "kontakt"-experiment mellan en vetenskapskaplig expedition på Sydpolen med utomjordingen "Adam".
Syftet med NERV är att försvara världen mot så kallade apostlar, utomjordiska monster som anländer ett och ett med okända avsikter. Organisationen har sitt högkvarter djupt under staden Tokyo-3, det enda som återstår av Japan.
Pojken Shinji är tillsammans med flickorna Rei och Asuka speciellt begåvade och utvalda för att bekämpa inkräktarna. De har förmåga att som piloter synkronisera med besjälade gigantiska stridsrobotar (s.k. Evangelions, EVAS), skapade av Shinjis känslokalla fader. I källaren till NERV, det s.k. Terminal Dogma, befinner sig Adam, den omhändertagna första aposteln.
Några av huvudpersonerna i berättelsen är:
- Shinji Ikari, "The Third Child", pojken som tvingas att styra det biomekaniska vapnet EVA01. Plågas av svårmod och tvivel.
- Gendo Ikari, far till Shinji, vetenskapman och chef för NERV.
- Yui Ikari, Shijis avlidna mor, vars själ är knuten till EVA01.
- Rei Ayanami, "The First Child", inåtvänd och gåtful, pilot för EVA00. Visar sig vara inte helt mänsklig.
- Asuka Langley Soryu, det andra barnet, stridbar och hetsig, provrörsbarn, föräldrarna var genier.
- Misato Katsuragi, befälhavare för EVA-piloterna, för vilka hon är som en storasyster. Säger att "the Japanese way is to consider the priorities and needs of others before one's own".
- Ritsuko Akagi, chefsforskare vid NERV. Hon har ansvar för superdatorn MAGI som hennes mor designade, en tredelad dator (Melker, Kasper och Baltsar) som arbetar via majoritetsbeslut.
Därtill kommer diverse relationsproblem, blod, svett och tårar samt en ännu mystiskare organisation SEELE som bakom kulisserna sysslar med ett projekt för "Human Instrumentality" (jap. 人類補完計画, Jinrui Hokan Keikaku) med avsikt att fullända mänskligheten. Den definitiva Apokalypsen (3rd impact) närmar sig.
Publicering
Mangan började publiceras som följetong ett halvår innan animen släpptes. Volym 13 utkommer i Japan den 2/11 2012.
Japan
- Vol 1–13 från 1995–2012 Kadokawa Shoten (角川書店).
USA
- Vol 1–12 från 2004–2011 Viz Media.
Sverige
- Vol 1–10 (2007) Bonnier Carlsen.
Avläggare
Förutom huvudmangan finns ett par spinoffmanga baserade på "Evangelion".
- "Shinseiki Evangelion: Ikari Shinji Ikusei Keikaku", av Osamu Takahashi och Gainax (Kadokawa 2005, 9 av 12 volymer utgivna)
Översatt och utgiven i USA som:
- "Neon Genesis Evangelion: Shinji Ikari Raising Project" (Dark Horse 2009, hittills 3 volymer).
"Raising Project" är titeln på en serie dataspel från Gainax, där man likt en förälder kan följa och styra en figurs uppväxt. För Evangelion har man gett ut spel för Rei, Asuka och Shinji.
Mangan är relativt trogen den urspungliga berättelsen, men skildrar EVA-piloternas tidiga uppväxt och skolgång. På så vis blir mangan en mera ordinär skolliv/romans/komedi-historia av typen shounen. Även om anknytningen till NERV också finns med via deras forskarföräldrar och arbetet där samt hela science fiction-perspektivet.
- "Shinseiki Evangelion: Koutetsu no Girlfriend 2nd", av Fumino Hayashi och Gainax (Kadokawa 2003, 6 volymer)
I USA utgiven som:
- "Neon Genesis Evangelion: Angelic Days", (ADV manga 2006, 6 volymer)
EVA-barnen är åter i skolmiljö i denna manga, men här i en historia mera av shoujo-slag.
Recensioner
- Tomas Antila : "Neon Genesis Evangelion 10 – Tårar" (Bild & Bubbla 3–4/2007, s. 72)
