Skillnad mellan versioner av "Serieteket"
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Disamb) |
||
| (14 mellanliggande versioner av 6 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Institutioner och arrangemang]] | [[Kategori:Institutioner och arrangemang]] | ||
[[Kategori:Bibliotek]] | |||
{{disamb|För Serieteket i Oslo, se [[Serieteket (Norge)]].}} | |||
[[Bild:Serieteket.JPG|thumb|320px|right|Interiör från [[Serieteket]] i Stockholm, 2007. Bild: [[Ola Hellsten]].]] | [[Bild:Serieteket.JPG|thumb|320px|right|Interiör från [[Serieteket]] i Stockholm, 2007. Bild: [[Ola Hellsten]].]] | ||
'''Serieteket''' är Sveriges enda allmänna [[seriebibliotek]], beläget i Kulturhuset i Stockholm | '''Serieteket''' är Sveriges enda allmänna [[seriebibliotek]], beläget i Kulturhuset i Stockholm. | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
I mars 1996 fattades beslutet att starta ett bibliotek för serier i Stockholm. Inspirationskällan framför andra var [[Centre National de la Bande Dessinée et de L'image]] i Angoulëme, men även [[Det kulørte bibliotek]] i Köpenhamn. Nio månader senare – den 18 november 1996 – invigdes Serieteket på Kocksgatan på Södermalm. En av anledningarna till att etableringen gick så fort var att ett samarbete med Arbetsförmedlingen möjliggjorde för arbetslösa ungdomar att hjälpa till med det praktiska. Bibliotekarien [[Kristiina Kolehmainen]] var redan från början den drivande kraften bakom projektet. | I mars 1996 fattades beslutet att starta ett bibliotek för serier i Stockholm. Inspirationskällan framför andra var [[Centre National de la Bande Dessinée et de L'image]] i Angoulëme, men även [[Det kulørte bibliotek]] i Köpenhamn. Nio månader senare – den 18 november 1996 – invigdes Serieteket på Kocksgatan på Södermalm. En av anledningarna till att etableringen gick så fort var att ett samarbete med Arbetsförmedlingen möjliggjorde för arbetslösa ungdomar att hjälpa till med det praktiska. Bibliotekarien [[Kristiina Kolehmainen]] var redan från början den drivande kraften bakom projektet, och förblev huvudbibliotekarie och verksamhetsansvarig fram till 2012. | ||
Hösten 1999 flyttade Serieteket ifrån Söder och den 15 oktober invigdes de nya lokalerna i Kulturhuset i Stockholm, med ingång från Sergels Torg och beläget intill ungdomskaféet Lava. Detta ökade publiksiffrorna markant. | Hösten 1999 flyttade Serieteket ifrån Söder och den 15 oktober invigdes de nya lokalerna i Kulturhuset i Stockholm, med ingång från Sergels Torg och beläget intill ungdomskaféet Lava. Detta ökade publiksiffrorna markant. | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
Under våren 2006 började man med kvällsöppet. | Under våren 2006 började man med kvällsöppet. | ||
I början av 2009 flyttade Serieteket upp två trappor och integrerades som en mer eller mindre fristående del i biblioteket Läsesalongen. | I början av 2009 flyttade Serieteket upp två trappor och integrerades som en mer eller mindre fristående del i biblioteket Läsesalongen. Det samlade biblioteket fick den officiella beteckningen '''Läsesalongen med Serieteket'''. | ||
2010 lades Läsesalongen ner och ersattes av flera nya bibliotek i Kulturhuset. Serieteket lever kvar som en fristående del av biblioteken på våning 2, där man delar yta med Musik- och Filmbiblioteket samt ungdomsbiblioteket [[TioTretton]]. Den 1 november 2010 stängde man för ombyggnad. Serieteket och de övriga biblioteken på våning 2 öppnade åter i nyrenoverat skick den 5 februari 2011. | |||
2012 avled Kristiina Kohlemainen efter sviterna av cancer. I slutet av November beslutades det att [[Ola Hellsten]] skulle bli ny teamsamordnare. Efter Kulturhusets sammanslagning med Stadsteatern blev Ola konstnärlig ledare för Serieteket. | |||
==Inriktning och aktiviteter== | ==Inriktning och aktiviteter== | ||
| Rad 20: | Rad 24: | ||
Fokus ligger på ett vuxnare seriebestånd och serier som är svåra att få tag på någon annanstans i Sverige. Men man tillhandahåller även ett brett grundbestånd av "stora" publikfavoriter, klassiker, [[manga]] och serierelaterad facklitteratur. Publikationsformen är främst [[seriealbum]] och [[serieböcker]] (men det finns också ett stort [[serietidning]]sarkiv som är till för forskning och utbildning och inte för "vanliga" besökare). Serieteket har även en stor samling [[seriefanzin]]. | Fokus ligger på ett vuxnare seriebestånd och serier som är svåra att få tag på någon annanstans i Sverige. Men man tillhandahåller även ett brett grundbestånd av "stora" publikfavoriter, klassiker, [[manga]] och serierelaterad facklitteratur. Publikationsformen är främst [[seriealbum]] och [[serieböcker]] (men det finns också ett stort [[serietidning]]sarkiv som är till för forskning och utbildning och inte för "vanliga" besökare). Serieteket har även en stor samling [[seriefanzin]]. | ||
Man anordnar även ett flertal evenemang om året, inklusive åtskilliga serierelaterade [[serieutställningar|utställningar]], filmvisningar, kurser, föreläsningar, temadagar, samt den årliga festivalen [[Small Press Expo]]. Man har flera gånger även stått för lokaliteterna då [[Seriefrämjandet]]s [[Urhunden (pris)|Urhunden]]-pris delas ut. | Man anordnar även ett flertal evenemang om året, inklusive åtskilliga serierelaterade [[serieutställningar|utställningar]], filmvisningar, kurser, föreläsningar, temadagar, samt den årliga festivalen [[Stockholms internationella seriefestival]], (tidigare [[Stockholms internationella seriefestival|Small Press Expo]]). Man har flera gånger även stått för lokaliteterna då [[Seriefrämjandet]]s [[Urhunden (pris)|Urhunden]]-pris delas ut. | ||
Under 2007 började man med utgivning av serieböcker i liten skala. Första boken blev "[[Bullefältet]]" av [[Amanda Vähämäki]]. | Under 2007 började man med utgivning av serieböcker i liten skala. Första boken blev "[[Bullefältet]]" av [[Amanda Vähämäki]]. | ||
| Rad 31: | Rad 35: | ||
==Personal== | ==Personal== | ||
Personalen inkluderar [[Ola Hellsten]] (konstnärlig ledare), [[Linda Gustafsson]], [[Elisabeth Andersson]] (biblioteksassistenter) och [[Anders Lundgren]] (informatör). Bland tidigare personal kan nämnas [[Kristiina Kolehmainen]], [[Pontus Hegenbart]], [[Ranjith Perera]], [[Sarah Johansson]], [[Freddie Kaplan]], [[Tomas Antila]], [[Lisa Medin]] och [[Berit Viklund]]. | |||
==Adressuppgifter== | ==Adressuppgifter== | ||
Serieteket<br> | Serieteket<br> | ||
Kulturhuset, | Kulturhuset, våning 2<br> | ||
Sergels torg 3<br> | |||
Tel. + | Box 16414, S-103 27 Stockholm<br> | ||
Tel. +46-(0)8-508 315 31<br> | |||
E-post: serieteket@kulturhuset.stockholm.se | E-post: serieteket@kulturhuset.stockholm.se | ||
==Öppettider | ==Öppettider== | ||
Aktuella öppettider presenteras alltid på Serietekets hemsida, se länk nedan. | |||
==Se även== | ==Se även== | ||
*[[Serieteket (Norge)]] | *[[Serieteket (Norge)]] | ||
*[[Serietekets filmvisningar]] | *[[Serietekets filmvisningar]] | ||
*[[Serieteket presenterar]] | |||
==Mer om {{PAGENAME}}== | ==Mer om {{PAGENAME}}== | ||
{{B&B|Karina Svensson|Serieteket – ett levande bibliotek|5–6|1997}} | |||
{{B&B|Ola Hammarlund|Serieteket i nya fräscha lokaler|4|1999}} | |||
{{B&B|Ola Hammarlund|Digert program på Serieteket|2|2000}} | |||
{{B&B|Ola Hammarlund|Aktivt på Serieteket|3|2000}} | |||
{{B&B|Ola Hammarlund|Snobben på Serieteket|4|2000}} | |||
{{B&B|Ola Hammarlund|Serieteket ångar vidare|2|2001}} | |||
{{B&B|Ola Hammarlund|Vår på Serieteket|3|2001}} | |||
{{B&B|Ola Hellsten|Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst|1|2012|20|25}} | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
*[http:// | *[http://kulturhuset.stockholm.se/Serieteket/ Serieteket (officiell webbplats)] | ||
*[http://serieteketbloggen.wordpress.com/ Serieteksbloggen (officiell blogg)] | |||
Nuvarande version från 9 september 2023 kl. 22.44
- För Serieteket i Oslo, se Serieteket (Norge).
Serieteket är Sveriges enda allmänna seriebibliotek, beläget i Kulturhuset i Stockholm.
Historik
I mars 1996 fattades beslutet att starta ett bibliotek för serier i Stockholm. Inspirationskällan framför andra var Centre National de la Bande Dessinée et de L'image i Angoulëme, men även Det kulørte bibliotek i Köpenhamn. Nio månader senare – den 18 november 1996 – invigdes Serieteket på Kocksgatan på Södermalm. En av anledningarna till att etableringen gick så fort var att ett samarbete med Arbetsförmedlingen möjliggjorde för arbetslösa ungdomar att hjälpa till med det praktiska. Bibliotekarien Kristiina Kolehmainen var redan från början den drivande kraften bakom projektet, och förblev huvudbibliotekarie och verksamhetsansvarig fram till 2012.
Hösten 1999 flyttade Serieteket ifrån Söder och den 15 oktober invigdes de nya lokalerna i Kulturhuset i Stockholm, med ingång från Sergels Torg och beläget intill ungdomskaféet Lava. Detta ökade publiksiffrorna markant.
Under våren 2006 började man med kvällsöppet.
I början av 2009 flyttade Serieteket upp två trappor och integrerades som en mer eller mindre fristående del i biblioteket Läsesalongen. Det samlade biblioteket fick den officiella beteckningen Läsesalongen med Serieteket.
2010 lades Läsesalongen ner och ersattes av flera nya bibliotek i Kulturhuset. Serieteket lever kvar som en fristående del av biblioteken på våning 2, där man delar yta med Musik- och Filmbiblioteket samt ungdomsbiblioteket TioTretton. Den 1 november 2010 stängde man för ombyggnad. Serieteket och de övriga biblioteken på våning 2 öppnade åter i nyrenoverat skick den 5 februari 2011.
2012 avled Kristiina Kohlemainen efter sviterna av cancer. I slutet av November beslutades det att Ola Hellsten skulle bli ny teamsamordnare. Efter Kulturhusets sammanslagning med Stadsteatern blev Ola konstnärlig ledare för Serieteket.
Inriktning och aktiviteter
Bilden tillåten för användning endast på Seriewikin.
Fokus ligger på ett vuxnare seriebestånd och serier som är svåra att få tag på någon annanstans i Sverige. Men man tillhandahåller även ett brett grundbestånd av "stora" publikfavoriter, klassiker, manga och serierelaterad facklitteratur. Publikationsformen är främst seriealbum och serieböcker (men det finns också ett stort serietidningsarkiv som är till för forskning och utbildning och inte för "vanliga" besökare). Serieteket har även en stor samling seriefanzin.
Man anordnar även ett flertal evenemang om året, inklusive åtskilliga serierelaterade utställningar, filmvisningar, kurser, föreläsningar, temadagar, samt den årliga festivalen Stockholms internationella seriefestival, (tidigare Small Press Expo). Man har flera gånger även stått för lokaliteterna då Seriefrämjandets Urhunden-pris delas ut.
Under 2007 började man med utgivning av serieböcker i liten skala. Första boken blev "Bullefältet" av Amanda Vähämäki.
Serieteket är idag en del av Kulturhuset, men lånesystemet är en del av Stockholms Stadsbibliotek, vilket innebär att man kan låna hem de flesta serierna på samma villkor och med samma lånekort som på övriga folkbibliotek i Stockholms Stad.
Bok- och tidningsutgivning
- Amanda Vähämäki: "Bullefältet", 2007 (i samarbete med Komika Förlag)
- Kuti nr 7 (2008), stöd/samarbete
Personal
Personalen inkluderar Ola Hellsten (konstnärlig ledare), Linda Gustafsson, Elisabeth Andersson (biblioteksassistenter) och Anders Lundgren (informatör). Bland tidigare personal kan nämnas Kristiina Kolehmainen, Pontus Hegenbart, Ranjith Perera, Sarah Johansson, Freddie Kaplan, Tomas Antila, Lisa Medin och Berit Viklund.
Adressuppgifter
Serieteket
Kulturhuset, våning 2
Sergels torg 3
Box 16414, S-103 27 Stockholm
Tel. +46-(0)8-508 315 31
E-post: serieteket@kulturhuset.stockholm.se
Öppettider
Aktuella öppettider presenteras alltid på Serietekets hemsida, se länk nedan.
Se även
Mer om Serieteket
- Karina Svensson: "Serieteket – ett levande bibliotek" (Bild & Bubbla nr 5–6/1997)
- Ola Hammarlund: "Serieteket i nya fräscha lokaler" (Bild & Bubbla nr 4/1999)
- Ola Hammarlund: "Digert program på Serieteket" (Bild & Bubbla nr 2/2000)
- Ola Hammarlund: "Aktivt på Serieteket" (Bild & Bubbla nr 3/2000)
- Ola Hammarlund: "Snobben på Serieteket" (Bild & Bubbla nr 4/2000)
- Ola Hammarlund: "Serieteket ångar vidare" (Bild & Bubbla nr 2/2001)
- Ola Hammarlund: "Vår på Serieteket" (Bild & Bubbla nr 3/2001)
- Ola Hellsten: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (Bild & Bubbla nr 1/2012, s. 20–25)
