Skillnad mellan versioner av "Seriereferenser i film och TV"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 72: Rad 72:
*"Mifune" ("Mifunes sidste sang", Søren Kragh-Jacobsen, 1999): En av Figurerna är fanatiskt intresserad av serien "[[Linda och Valentin]]".
*"Mifune" ("Mifunes sidste sang", Søren Kragh-Jacobsen, 1999): En av Figurerna är fanatiskt intresserad av serien "[[Linda och Valentin]]".
*"Pulp Fiction" (Quentin Tarantino, 1994): Figuren Jules Winnfield lånar en [[Krazy Kat]]-T-shirt efter att hans kostym blivit smutsig.<BR>Figuren Vincent läser gärna "[[Modesty Blaise]]" på toaletten (möjligen bokversionen).
*"Pulp Fiction" (Quentin Tarantino, 1994): Figuren Jules Winnfield lånar en [[Krazy Kat]]-T-shirt efter att hans kostym blivit smutsig.<BR>Figuren Vincent läser gärna "[[Modesty Blaise]]" på toaletten (möjligen bokversionen).
*"Scorpio Rising" (Kenneth Anger, 1964), i den här undergroundfilmen läser motorcykelbögen "Scorpio" [[söndagssida|söndagsserierna]] innan han ger sig iväg först till en orgie och sedan för att vandalisera en kyrka.  
*"Scorpio Rising" (Kenneth Anger, 1964), i den här undergroundfilmen läser motorcykelbögen "Scorpio" [[söndagssida|söndagsserierna]] innan han ger sig iväg först till en orgie och sedan för att vandalisera en kyrka.
*"Sigge Nilsson och jag" (Sigurd Wallén, 1938): Buspojkar klistrar en teckning föreställande [[Klot-Johan]] på sin pappas rock. [[Torvald Gahlin]] och [[Vårt Hem]] omnämns i scenen.  
*"Storm" (Måns Mårlind & Björn Stein, 2005), i denna svenska science fiction-film läser huvudpersonen serietidningen ''Storm'' (ingen koppling till [[Marvel]]s "[[Storm]]"), som refererar till vad som händer i världen utanför tidningen.
*"Storm" (Måns Mårlind & Björn Stein, 2005), i denna svenska science fiction-film läser huvudpersonen serietidningen ''Storm'' (ingen koppling till [[Marvel]]s "[[Storm]]"), som refererar till vad som händer i världen utanför tidningen.
*"The Super Cops" (Gordon Parks, 1974), Ron Leibmans och David Selbys rollfigurer, de autentiska New York-poliserna David Greenberg och Robert Hantz, kallas av ungdomarna på gatan för [[Batman]] och [[Robin]].
*"The Super Cops" (Gordon Parks, 1974), Ron Leibmans och David Selbys rollfigurer, de autentiska New York-poliserna David Greenberg och Robert Hantz, kallas av ungdomarna på gatan för [[Batman]] och [[Robin]].

Versionen från 16 augusti 2011 kl. 18.42

De tecknade serierna har självfallet satt sina avtryck även i andra delar av populärkulturen. En mängd tecknade serier har stått som förlagor till filmer och TV-program. Men det har också gjorts otaliga mindre referenser i historier och dialog, och medierna i sig har inspirerat till flera filmverk. Ett flertal serieskapare är även filmskapare.


Film och tv baserade på serier

Spelfilm med serier som förlagor

  • "American Splendor" (Shari Springer Berman & Robert Pulcini, 2003), långfilm delvis baserad på Harvey Pekars berättelser i tidningen American Splendor.
  • "Asterix & Obelix möter Caesar" ("Astérix et Obélix contre César", Claude Zidi 1999), spelfilm baserad på "Asterix".
  • "Asterix & Obelix: Uppdrag Kleopatra" ("Astérix & Obélix: Mission Cléopâtre", Alain Chabat 2002), spelfilm baserad på "Asterix".
  • "Atom Man vs. Superman" (Spencer Gordon Bennet 1950), filmföljetong baserad på "Stålmannen".
  • "Barbarella" (Roger Vadim 1968), långfilm baserad på "Barbarella".
  • "Barb Wire" (David Hogan 1996), långfilm baserad på "Barb Wire".
  • "Biffen och Bananen" (Rolf Husberg 1951), långfilm baserad på "Biffen och Bananen".
  • "Blondie, Biffen och Bananen" (Lars-Eric Kjellgren 1952), långfilm baserad på "Biffen och Bananen".
  • "Constantine" (Francis Lawrence, 2005), långfilm baserad på serien "Hellblazer".
  • "Ghost World" (Terry Zwigoff, 2001), långfilm baserad på serien "Ghost World".
  • "Hardware" (Richard Stanley, 1990), långfilm baserad på avsnittet "SHOK!" av "Judge Dredd".
  • "A History of Violence" (David Cronenberg 2005), långfilm baserad på serien "A History of Violence".
  • "Hulk" (Ang Lee 2002), långfilm baserad på serien "Hulk".
  • "Modesty Blaise" (Joseph Losey 1965), långfilm baserad på serien "Modesty Blaise".
  • "Road to Perdition" (Sam Mendes 2002), långfilm baserad på serien "Road to Perdition".
  • "Superman" (Spencer Gordon Bennet & Thomas Carr 1948), filmföljetong baserad på "Stålmannen".
  • "Superman" (Richard Donner, 1978), långfilm baserad på "Stålmannen".
  • "Superman II" (Richard Lester, 1980), långfilm baserad på "Stålmannen".
  • "Stålmannen går på en Krypto-Nit" ("Superman III", Richard Lester 1983), långfilm baserad på "Stålmannen".
  • "Stålmannen i kamp för freden" ("Superman IV: The Quest for Peace", Sidney J. Furie 1987), långfilm baserad på "Stålmannen".
  • "Superman Returns" (Bryan Singer, 2006), långfilm baserad på "Stålmannen".
  • "V for Vendetta" (James McTeigue, 2006), långfilm baserad på serien med samma namn,
Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

Animerad film med serier som förlagor

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

Tv-serier med serier som förlagor

  • "Adventures of Superman" (1952–1958), tv-serie baserad på "Stålmannen".
  • "Lois & Clark" ("Lois & Clark: The New Adventures of Superman", 1993–1997), tv-serie baserad på "Stålmannen"
  • "Smallville" (2001–), tv-serie baserad på "Stålpojken"
Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

Animerade tv-serier med serier som förlagor

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

Allmänna seriereferenser i film och tv

Filmer inspirerade av serier

Filmer med seriereferenser

  • "Breathless" (Jim McBride, 1983): Richard Geres rollfigur är besatt av Silver Surfer.
  • "Chasing Amy" (Kevin Smith, 1997): En kärlekshistoria mellan två serieskapare.
  • "Comic Book Villains" (James Robinson, 2002): Handlar om ett krig mellan två seriebutiker.
  • "Den store amatören" (Hasse Ekman, 1958): Borgmästaren i filmen (spelad av Yngve Gamlin) ses i början läsa Lisa och Sluggo ur en Blondie-tidning på sitt arbetsrum.
  • "The French Connection" (William Friedkin, 1971): New York-polisen Jimmy Doyle är allmänt känd som “Popeye” Doyle men kallas lite skämtsamt av kollegerna även för Dick Tracy.
  • "Hoppsan!" (Stig Olin, 1955): Inspirerad av 1950-talets moralpanik mot serier.
  • "De hänsynslösa" ("Reservoir Dogs", Quentin Tarantino, 1992): Gangsterfiguren Joe "Daddy" Cabot (spelad av Lawrence Tierney) sägs se ut som Thing i Fantastiska Fyran.
    Figuren Mr. Orange har en affisch med Silversurfaren på väggen.
  • "The Ice Storm" (Ang Lee, 1997): hänvisar till Fantastic Four nr 141, 1973
  • "Jag vill hem!" ("I want to go home"/"Je veux rentrer à la maison", Alain Resnais 1989): En amerikansk serietecknare accepterar en inbjudan till en seriemässa i Paris för att återta kontakten med sin vuxna dotter.
  • "Jakten på den försvunna skatten"/"Raiders of the Lost Ark" (Steven Spielberg, 1981): Scenen med Indiana Jones och det underjordiska templet som rasar är i själva verket "stulen" från Kalle Anka-serien "The Seven Cities of Cibola" av Carl Barks.[1]
  • "Kill Bill vol. 1" (Quentin Tarantino, 2003): Den japanske servitören på nattklubben House of Blue Leaves blir kallad Charlie Brown (Karl i "Snobben") av medlemmarna i O-ren Ishiis gäng, p.g.a. sin skallighet och klädsel som påminner just om den neurotiske huvudpersonen i Snobben.
  • "Kill Bill vol. 2" (Quentin Tarantino, 2004): Rollfiguren Bill håller en monolog om superhjältar och deras alter egon.
  • "The Lost Boys" (Joel Schumacher, 1987): I den här 80-talsvampyrskräckkomedin stöter en av huvudpersonerna, Sam Emerson, på de prepubertala amatörvampyrjägarna Edgar och Allan Frog i en serietidningsaffär, där han efter att ha bråkat om kontinuiteten i deras tidningssortering får några vampyrserier med goda råd om hur man tar sig an vampyrer. I övrigt läser ett av offren Sad Sack vid sitt frånfälle.
  • "Lost in Translation" (Sophia Coppola, 2003): Charlottes japanska kompis kallas Charlie efter Charlie Brown.
  • "Mallrats" (Kevin Smith, 1995): Rollfiguren Brodie är serietidningsfantast och djupt fascinerad av superhjältars könsorgan. Rollfiguren Silent Bob försöker imitera Batman. Stan Lee medverkar som sig själv.
  • "Midnight Cowboy" (John Schlesinger, 1969): En flicka på en buss läser ett nummer av Wonder Woman.
  • "Mifune" ("Mifunes sidste sang", Søren Kragh-Jacobsen, 1999): En av Figurerna är fanatiskt intresserad av serien "Linda och Valentin".
  • "Pulp Fiction" (Quentin Tarantino, 1994): Figuren Jules Winnfield lånar en Krazy Kat-T-shirt efter att hans kostym blivit smutsig.
    Figuren Vincent läser gärna "Modesty Blaise" på toaletten (möjligen bokversionen).
  • "Scorpio Rising" (Kenneth Anger, 1964), i den här undergroundfilmen läser motorcykelbögen "Scorpio" söndagsserierna innan han ger sig iväg först till en orgie och sedan för att vandalisera en kyrka.
  • "Sigge Nilsson och jag" (Sigurd Wallén, 1938): Buspojkar klistrar en teckning föreställande Klot-Johan på sin pappas rock. Torvald Gahlin och Vårt Hem omnämns i scenen.
  • "Storm" (Måns Mårlind & Björn Stein, 2005), i denna svenska science fiction-film läser huvudpersonen serietidningen Storm (ingen koppling till Marvels "Storm"), som refererar till vad som händer i världen utanför tidningen.
  • "The Super Cops" (Gordon Parks, 1974), Ron Leibmans och David Selbys rollfigurer, de autentiska New York-poliserna David Greenberg och Robert Hantz, kallas av ungdomarna på gatan för Batman och Robin.
  • "Superman Returns" (Bryan Singer, 2006), Lois Lanes son har en pyjamas med Aquaman-motiv.
  • "Värsta gänget" ("Major League", 1988): Baseballspelarna läser "Classics Illustrated" på bussresan.

TV-serier med seriereferenser

  • "Angel" (1999–2004): Figuren Gunn gör en obskyr referens till tre av de figurer som gått under namnet Flash; Jay Garrick, Barry Allen och Wally West.
  • "The Avengers" (1961–1969): I ett avsnitt från 1963 i denna brittiska TV-serie läser John Steed Tintin-albumet "Det svarta guldet", fast på originalspråket franska och inte på engelska.
    I ett annat avsnitt ses samma figur läsa Tintin-albumet "Tintin i Tibet" – denna gång den engelska utgåvan.
  • "Buffy och vampyrerna" ("Buffy the Vampire Slayer", 1997–2003): Referenser gjordes ständigt till olika seriefigurer. Bland dem: Superman, Wonder Woman, Spider-Man, Daredevil, Phoenix, League of Extraordinary Gentlemen, Vampirella m.fl.
    Ett specifikt exempel är då Buffy lekte Power Girl som 8-åring i en tillbakablick.
  • "Clark Kent" (1988): Svensk tv-serie om ett rockband som tagit namnet från Stålmannens alter ego.
  • "C/O Segemyhr": Svensk sitcom som ägnade ett helt avsnitt åt huvudkaraktärernas Tintin-entusiasm. Avsnittet innehöll även ett återkommande skämt om Stålmannens fiende Bizarro.
  • "CSI" (2000–): Ett avsnitt 2003 ägnades åt s.k. "fursuiting", en aktivitet som har lösa kopplingar till furry fandom.
  • "Du måste förstå att jag älskar Fantomen" (1981): Svenskt barnprogram om en pojke som fantiserar att han är Fantomen.
  • "Family Guy" (1999–): Referenser görs ständigt till olika serier. Borgmästare i "Family Guy" är Adam West (som spelade Batman i 1960-talets tv-serie).
  • "Fem myror är fler än fyra elefanter" (1973): Brasse lär sig om bokstaven Z genom att läsa ett (redigerat) nummer av Tarzan med referenser till zigenare, ozeloter, zebror och snarkningar.
  • "Fringe" (2008–): I säsongsfinalen av "Fringe" våren 2010 besöker man ett alternativt universum där allting är lite annorlunda vårt eget ner i minsta detalj, även serietidningarna. Till avsnittet specialtecknades flera omslag till klassiska nummer av serietidningar från DC Comics, med små skillnader mot originalen. Bland annat har "Dark Knight Returns" i denna värld kommit att handla om Superman medan "Death of Superman" istället blivit "Death of Batman".
  • "Galaxer i mina braxer, sa Kapten Zoom" (sent 1970-tal): Kapten Zoom lär sig om livet på Jorden genom att läsa ett nummer av Stålmannen.
  • "Gilmore Girls" (2000–): Har refererat till bl.a. Wonder Woman och Kid Flash.
  • "Grey's Anatomy" (2005–): Green Lantern avhandlas i ett avsnitt från 2006.
  • "Mirakelpojken" (2001): Svensk tv-film om en liten pojke som blir superhjälte. Refererar bl.a. till "Spindelmannen".
  • "O.C." (2003–): Figuren Seth gör ständigt serierelaterade referenser till bl.a. "Batman", "X-Men", seriemässor och seriebutiker.
  • "Seinfeld" (1990–1998): Jerry Seinfeld (både i serien och i verkligheten) har Stålmannen som idol. Flera referenser görs även till andra superhjältar, såsom Green Lantern, Aquaman och Justice League, och superskurken Bizarro. Mer oväntade referenser var till Zippy the Pinhead och Ziggy.
  • "Simpsons" (1989–): Referenser görs ständigt till olika serier. En av de återkommande figurerna är seriehandlaren "Comic Book Guy".
  • "Six Feet Under" (2001–2005): I ett avsnitt krossas en serienörd till döds under sin egen samling efter att ha dragit ner förstanumret av den fiktiva "Golden Age"-figuren "Blue Twister".
  • "That 70s Show" (1998–2006): I en drömbild förvandlas kompisgänget till hjältarna i Super Friends, referenser har även skett till "Flash" och "Spider-Man".
  • "Tårtan" (1972): I avsnittet "Mjölmannen" (skrivet av Jan Lööf) läser bagaren Frasse ett nummer av Stålmannen och inspireras av den till att själv bli superhjälten Mjölmannen.
  • "Vänner" ("Friends", 1994–2004): Referenser har bl.a. skett till Hulk, Spider-Man, Supergirl och Catwoman. I ett avsnitt bär Chandler Bing (spelad av Matthew Perry) en Tintin-t-shirt.

Dokumentärfilmer om serier

Kreatörer inom båda medierna

Serieskapare som även är filmskapare

Serieskapare som även är animatörer/regissörer till animation

Se Animation#Serieskapare/animatörer

Serier baserade på film och tv

Serier med lång- och kortfilm som förlagor

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier baserade på filmer

Serier med tv-serier som förlagor

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier baserade på filmer

Kuriosa

  • Nicholas Cage, amerikansk skådespelare, regissör och producent, är ett stort superhjältefan. Cage hette ursprungligen Nicholas Coppola, men bytte namn för att inte ständigt buntas ihop med sin farbror, Francis Ford Coppola. Namnet Cage tog han från Marvels superhjälte Luke Cage. Han har även döpt sin son till Kal-El efter Stålmannens födelsenamn.
Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!