Tarzan

Från Seriewikin
Hoppa till: navigering, sök
Tarzan av Burne Hogarth. © UFS

Tarzan är en fiktiv djungelhjälte som ursprungligen skapades i litterär form 1912 av författaren Edgar Rice Burroughs. "Tarzan" blev omedelbart en enorm succé och har kommit att bli en av de stora amerikanska populärlitteraturikonerna. Burroughs själv skrev 26 böcker om figuren och redan under hans livstid producerades en enorm mängd filmer, radioföljetonger och tecknade serier om Tarzan. Under de senaste decennierna har kulten mattats avsevärt, men värt att notera är bland annat en spelfilm med Alexander Skarsgård i titelrollen och ett par tv-serier. Nya serier produceras för närvarande (2017) för publicering på Internet.

Bakgrund

Det finns många historier om varifrån Burroughs fick sin inspiration till Tarzan. Burroughs har själv nämnt Kiplings "Djungelboken" som en av de stora inspirationskällorna. En annan tänkbar källa nämns av Sture Hegerfors i boken "Pratbubblan! En bok om serier". Hegerfors citerar en artikel där det står att svenske äventyraren Thord Hallström hade berättat för Burroughs om en händelse där ett människobarn togs om hand av en babianhona.

Serien

Handling

Tarzan är egentligen John Clayton, Lord Greystoke, sonen till en brittisk Lord och Lady vilka tillsammans med sin nyfödde son strandsattes i Östafrikas djungler efter ett myteri. När lille John var ett år gammal dog hans mor varefter hans far dödades av aphannen Kerchak. Kerchaks flock adopterade barnet och kallade honom Tarzan ("vitt skinn" på apornas språk). Uppfostrad av sin fostermor, apan Kala, växer Tarzan upp till att bli en av apflockens främsta krigare. Som ung vuxen möter han av en slump den amerikanska kvinnan Jane Porter som är deltagare i en expedition tillsammans med sin far. Tack vare Jane lär sig Tarzan med tiden den västliga civilisationens konster och det engelska språket och tillbringar tid i USA, England och andra delar av västvärlden där han upplever flera spännande äventyr. Som vuxen gifter han sig med Jane och återvänder till Afrika, där Tarzan blir djungelns beskyddare. Tillsammans har de sonen Jack, även känd som Korak, som också han växer upp till en äventyrare. Bland övriga figurer i böckerna och serierna kan nämnas svansapan Nkima, lejonet Jad-Bal-Ja, elefanten Tantor, den barbariska drottningen La och Wazirihövdingen Muviro.

Dagstidningsversionen

Serieversionen av "Tarzan" debuterade den 7 januari 1929 som dagspresserie på vardagar. Det första äventyret som publicerades var en seriebearbetning av Burroughs första roman, "Tarzan of the Apes" från 1912. Första avsnittet, tecknat av Hal Foster, publicerades samma dag som första avsnittet av "Buck Rogers". Dessa två brukar räknas som de första populära äventyrsserierna.

"Tarzan", söndagssida av Gray Morrow och Don Kraar. © Edgar Rice Burroughs Inc/Dist UFS.

Foster slutade snart på serien och ersattes av Rex Maxon, som tecknade både dagsstrippen och den söndagsversion av serien som startade den 15 mars 1931. Maxon uppskattades dock inte av Burroughs, och 1932 återvände Foster till söndagssidan, medan Maxon fick fortsätta på dagsserien. Foster blev kvar till 1937 och hans Tarzanserier räknas idag som klassiska.

Klassisk blev även hans efterträdare, Burne Hogarth, som tog över söndagsversionen 1937. Hogarth blev kvar på serien till 1950, med ett uppehåll mellan 1945 och 1947 då den tecknades av Ruben Moreira. Bland Hogarths assistenter kan också nämnas bröderna Dan och Sy Barry, och Dan var även huvudansvarig för dagsversionen 1948–49.

Flera andra viktiga tecknare satte sina spår på "Tarzan" som dagspresserie, däribland Bob Lubbers (1950–53), John Celardo (1953–66) och Russ Manning (1966–79).

Ända sedan starten kom manusförfattarnas namn i skymundan, då man ville få Edgar Rice Burroughs att framstå som den "ende" Tarzanförfattaren. Bland de författare som arbetade på serien under denna tid fanns William Lass (1931–37), Don Garden (1937–41) och Dick VanBuren (1950–58). Tecknare som Hogarth, Celardo och Manning skrev även sina egna äventyr.

1972 lades dagsversionen ned, och Manning tecknade således endast söndagssidor därefter. Manning följdes av Archie Goodwin och Gil Kane 1979–81, och Mike Grell 1981–84. Därefter blev Gray Morrow ny tecknare; en post som han behöll längre än någon av sina föregångare (fram till 2001). Bland de författare han arbetade med fanns Don Kraar (författare 1982–95), Anthony Zumpano, Allan Gross och Alex Simmons. När Morrow lämnade serien fick Simmons och nye tecknaren Eric Battle chansen att förnya serien en aning, men trots att deras serier uppmärksammades positivs lades nyproduktionen ner 2003. Repriser på gamla avsnitt publiceras fortfarande i några amerikanska dagstidningar, samt på webbplatsen www.comics.com.

Dagstidningsserierna lånade ofta historier och figurer från Burroughs böcker, inte bara "Tarzan"-böckerna. Don Kraar inkluderade även gästspel av Burroughs andra figurer, såsom David Innes och John Carter.

Serietidningsversionerna

Mini usa.gif Amerikansk produktion

Den första serietidningen med "Tarzan" kom ut i USA redan 1929, men då rörde det sig helt och hållet om reprisering av dagspressepisoder. Sådana publikationer fortsatte komma ut oregelbundet fram till 1947, då den första serietidningsberättelsen med "Tarzan" publicerades i nummer 134 av Four Color. Förlaget Dell Comics fortsatte sedan att ge ut "Tarzan", till att börja med som en del av Four Color, men från 1948 som en egen titel. Dessa tidiga historier, liksom alla viktiga serietidningsavsnitt fram till 1971, skrevs av Gaylord Dubois. Tecknare från starten och fram till 1965 var Jesse Marsh.

Charlton Comics gav ut fyra nummer av serietidningen Jungle Tales of Tarzan 1964–65 under den felaktiga föreställningen att figuren var fri från upphovsrätt och befann sig i det så kallade public domain. När det visade sig att så inte var fallet var man tvungen att avbryta utgivningen.

1972 övergick rätten att publicera Tarzanserier till förlaget DC Comics och 1977 till Marvel Comics. När Marvel lade ner sin Tarzan-tidning år 1979 upphörde över 30 års oavbruten utgivning.

Kortlivade Tarzantidningar gavs ut av Blackthorne Publishing (1986) och Malibu Comics (1992). Malibu-versionen producerades i själva verket av svenska Semic International, som kortvarigt var innehavare av serierättigherna. Danske Henning Kure var manusförfattare och huvudansvarig.

Sedan 1990-talet publiceras nya serier med Tarzan av Dark Horse, som även gett ut crossovers mellan Tarzan och serier som Superman, Batman, Predator, och Planet of the Apes. Under 10-talet har dessutom Dynamite Entertainment inlett en parallell produktion Tarzanserier.

Western Publishing/Dell Comics
  • Tarzan #1–131 (1948–62)
Gold Key Comics
  • Tarzan #132–137 (1962–63)
  • Tarzan of the Apes #138–206 (1963–72)
  • Korak, son of Tarzan #1–45 (1964–72)
Charlton Comics
  • Jungle Tales of Tarzan (1964–65)
DC Comics
  • Tarzan #207–258 (1972–77)
  • Korak, Son of Tarzan #46–59 (1974–75)
  • Tarzan Family #60–66 (1975–76)
Watson-Guptill Publications
  • Tarzan of the Apes (1972)
  • Jungle Tales of Tarzan (1976)
Marvel Comics
  • Tarzan #1–28 (1977–79)
Blackthorne Publishing
  • Tarzan #1–4 (1986)
Malibu Comics
  • Tarzan the Warrior #1–5 (1992)
  • Tarzan: Love, Lies and the Lost City #1–3 (1992)
  • Tarzan: The Beckoning #1–7 (1992)
Dark Horse Comics
  • Tarzan: The Lost Adventure #1–4 (1995, illustrerad prosa)
  • Tarzan: A Tale of Mugambi (1995)
  • Tarzan vs Predator: At the Earth's Core #1–4 (1995)
  • Tarzan/John Carter: Warlords of Mars #1–4 (1996)
  • Tarzan #1–20 (1996–98)
  • The Return of Tarzan #1–3 (1997)
  • Tarzan/Carson of Venus #1–4 (1998)
  • Tarzan: The Savage Heart #1–4 (1999)
  • Batman/Tarzan: Claws of the Cat-Woman #1–4 (1999)
  • Tarzan: The Rivers of Blood #1–4 (1999–2000, ofullständig miniserie som skulle ha varit 8 nummer)
  • Superman/Tarzan: Sons of the Jungle #1–3 (2001–02)
  • The Once and Future Tarzan (2012)
  • Tarzan on the Planet of the Apes #1-2 (2016)
Dynamite Entertainment
  • Lord of the Jungle #1-15 (2011–13)
  • Lords of Mars #1-6 (2013–14, crossover med John Carter)
  • Lords of the Jungle featuring Tarzan and Sheena #1-6 (2016)

Europeisk produktion

Under 1970- och 80-talen producerades Tarzanserier direkt för den europeiska marknaden, bland annat av förlag i Spanien och serbiska delen av dåvarande Jugoslavien.

Under en period i slutet av 70-talet producerades dessa serier direkt av ERB, Inc. (som äger licensen för Tarzan). Bland andra Russ Manning och Mark Evanier var inblandade i denna produktion.

Mini serbien.gif Serbisk produktion

1984–1989 producerades "Tarzan" av serbiska förlaget Marketprint på beställning av Atlantic, som då ägde europarättigheterna. Denna version exporterades även till Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna och Danmark. Cirka hundra sextonsidiga episoder skrevs och tecknades av bland andra Bane Kérac.

Kérac gjorde bland annat en inofficiell crossover i två delar mellan Tarzan och sin egen serie "Kobra", dock med namnen på Kobra-figurerna ändrade. Denna serie har publicerats på svenska med titeln "Kallongas stjärna" (även "Callongas stjärna") i Tarzan 6/1988 (ett avsnitt) och 11/1989 (fyra avsnitt). Ett sjätte avsnitt är opublicerat i Sverige.

Mini sverige.gif Svensk produktion

Svenska Semic International var kortvarigt innehavare av de internationella serierättigheterna för "Tarzan" i början av 1990-talet och producerade de serier som gavs ut i USA av Malibu 1992. Danske Henning Kure var manusförfattare och huvudansvarig. Denna version gavs ut av Semic Press i Sverige 1992–93 (se nedan).

Internetversionen

Sedan slutet av 2012, året för figurens 100-årsjubileum, publiceras nyskrivna Tarzanserier på Internet, för betalande medlemmar på den officiella Edgar Rice Burroughs-hemsidan. Manus skrivs av Roy Thomas och tecknare är Tom Grindberg, och ett nytt avsnitt produceras varje söndag.

Mini sverige.gif Svensk publicering

Tarzan nr 9 (1966) © E.R.Burroughs/Williams förlag AB
Tarzan nr 1/1986 från Atlantic Förlags AB © Edgar Rice Burroughs, inc.

I Sverige är Tarzan kanske mest känd som serietidningsfigur (och i viss mån filmfigur). Svensk utgivning påbörjades med "Tarzans julalbum" 1944, utgivet av Hemmets Journal. Egen serietidning blev det från och med 1951, då Serieförlaget påbörjade utgivning. Därefter har Tarzantidningen getts ut av Williams, Semic och Atlantic. Atlantics tidning innehöll främst avsnitt producerade av det jugoslaviska förlaget Marketprint av bland annat Bane Kérac.

Den senaste svenska "Tarzan"-utgåvan var en serieadaption av den animerade disneyfilmen, utgiven i Sverige av Egmont Serieförlaget 2002.

Serien har även gått i Seriemagasinet, Atlantic Special och Fantomen.

Svenska tidningen Tarzan

  • 1951–54: Serieförlaget (I)
  • 1965: Williams förlag (under titeln Tarzan – djungeläventyr)
  • 1966–76: Williams förlag
  • 1976: Semic Press
  • 1977–90: Atlantic Förlag
  • 1992–93: Semic Press

Sidotitlar

  • Tarzan & Co (Williams, 1971–75)
  • Tarzan Extra (Williams, 1972)
  • Tarzan Special (Williams, 1976)
  • Tarzan specialnr (Atlantic, 1980–83)

Korak/Tarzans son

  • Korak (Williams, 1966–76)
  • Korak & Co (Williams, 1973–75)
  • Korak Special (Williams, 1976)
  • Korak (Semic, 1976)
  • Korak (Atlantic, 1977–78)
  • Tarzans son (Atlantic, 1979–90)
  • Tarzans son specialnr (Atlantic, 1979–83)

"Tarzan julalbum"

  • 1944–64: Hemmets Journal
  • 1969–70: Williams
  • 1971–73: Hemmets Journal

"Tarzan Seriepocket"

  • 1971–74: Williams

"Tarzan presentalbum"

  • 1975–76: Williams
  • 1977: Semic
  • 1978–89: Atlantic

"Tarzan album"

  • 1976–81: Atlantic
  • 1984: Atlantic

"Tarzans son presentalbum"

  • 1981–82: Atlantic

"Tarzan sommaralbum"

  • 1982–89: Atlantic

Övriga album och specialutgåvor

  • "Stora Tarzanboken" (Williams 1971)
  • "Tarzan – apornas son" (Williams 1973)
  • "Williams maxialbum" med Tarzan (Williams 1973–75)
  • "Korak jul-extra" (Atlantic 1977)
  • "Tarzan Superseriepocket" (Atlantic 1980)
  • "Walt Disneys klassiska filmer: Tarzan" (Egmont Serieförlaget 2002)

Kopior, hyllningar och parodier i serier

Influenser från filmerna

Det har gjorts en stor mängd filmer med Tarzan, och mest kända är en serie filmer från 1930- och 40-talen med Johnny Weissmuller i titelrollen. Dessa filmer skiljer sig i mycket från böckerna, och bland annat förekommer ett antal nya bifigurer, såsom chimpansen Cheeta och adoptivsonen Boy. Dessa finns inte med i Burroughs romaner och endast till undantags i serieversionerna. Weissmullers Tarzan skiljer sig också från bokfiguren genom att inte kunna tala grammatiskt korrekt engelska, något som i princip aldrig förekommer i serier förutom i enstaka parodier.

Tarzan har också blivit disneyfigur, i och med Disneys Tarzanfilm från 1999 och uppföljaren "Tarzan 2". Dessa filmer har också gett upphov till några serier, utöver serieversioner av själva filmerna[1]. Dessa serier är annorlunda till stilen än flertalet andra (mer barnanpassade) och förutom figurer från böckerna förekommer också apan Terk.

Se även

Fotnoter

  1. Sökresultat i I.N.D.U.C.K.S. http://coa.inducks.org/character.php?c=Tarzan&view=4&c1=date

Externa länkar