Skillnad mellan versioner av "Hemmets Veckotidning"
Sir-L (diskussion | bidrag) |
Sir-L (diskussion | bidrag) |
||
Rad 18: | Rad 18: | ||
* "[[Frasse och Fia]]" | * "[[Frasse och Fia]]" | ||
* "[[Hälge]]" | * "[[Hälge]]" | ||
* "[[Jim Jerry]]" | * "[[Jim Jerry]]" | ||
* "[[Järn-Hans]]" av [[Henry Piper]] | * "[[Järn-Hans]]" av [[Henry Piper]] | ||
Rad 33: | Rad 32: | ||
* "[[Tom Trick]]" | * "[[Tom Trick]]" | ||
Dessutom hade man i många år serieversioner av kända romaner; till dem hör "David Copperfield", "Två städer" och "Lysande utsikter" av Charles Dickens, "En fattig ung man" av Octave Feuillet, "Lantprästen i Wakefield" av Oliver Goldsmith, "[[Peter Simple]]" av Frederick Marryat, "Tsarens kurir" av Jules Verne och flera sagor av H. C. Andersen. Serierna kunde ibland ha andra namn än romanerna; Henry Fieldings berömda roman "Joseph Andrews" kallades t.ex. för "Joey och Fanny" när den gick i Hemmets Veckotidning - och Fieldings namn var inte utsatt. | Dessutom hade man i många år serieversioner av kända romaner; till dem hör "David Copperfield", "Två städer" och "Lysande utsikter" av Charles Dickens, "En fattig ung man" av Octave Feuillet, "Lantprästen i Wakefield" av Oliver Goldsmith, "[[Peter Simple]]" av Frederick Marryat, "Tsarens kurir" av Jules Verne, "Jane Eyre" av Charlotte Brontë och flera sagor av H. C. Andersen. Serierna kunde ibland ha andra namn än romanerna; Henry Fieldings berömda roman "Joseph Andrews" kallades t.ex. för "Joey och Fanny" när den gick i Hemmets Veckotidning - och Fieldings namn var inte utsatt. | ||
==Kuriosa== | ==Kuriosa== |
Versionen från 19 oktober 2019 kl. 20.07
Hemmets Veckotidning, en veckotidning som grundades 1929 och ges ut av Allers förlag. I denna tidning gjorde söndagssideversionerna av flera serier svensk debut; "Musse Pigg" 1933, "Tom Trick" 1934 och "Biggles" 1962.
Förr publicerades en mängd serier i Hemmets Veckotidning – i nr 23/1976 kan man räkna till 13 stycken – men idag (2007) innehåller tidningen endast en enda; "Hälge"
Serier som gått i Hemmets Veckotidning (urval)
- "Babs och Buss"
- "Ben Berry"
- "Biggles"
- "Buffalo Bill"
- "Familjen Flax"
- "Familjen Flinta"
- "Fantomen"
- "Ferd'nand"
- "Figge Filur"
- "Frasse och Fia"
- "Hälge"
- "Jim Jerry"
- "Järn-Hans" av Henry Piper
- "Jönssons Katt"
- "Kon Rosa"
- "Lilla Laura"
- "Musse Pigg", även under namnet "Micky Mus"
- "Mästerdetektiven X-9"
- "Napoleon och Farbror Frippe"
- " Putte"
- "Pigge och Gnidde"
- "Sappo"
- "Storklas och Lillklas"
- "Tom Trick"
Dessutom hade man i många år serieversioner av kända romaner; till dem hör "David Copperfield", "Två städer" och "Lysande utsikter" av Charles Dickens, "En fattig ung man" av Octave Feuillet, "Lantprästen i Wakefield" av Oliver Goldsmith, "Peter Simple" av Frederick Marryat, "Tsarens kurir" av Jules Verne, "Jane Eyre" av Charlotte Brontë och flera sagor av H. C. Andersen. Serierna kunde ibland ha andra namn än romanerna; Henry Fieldings berömda roman "Joseph Andrews" kallades t.ex. för "Joey och Fanny" när den gick i Hemmets Veckotidning - och Fieldings namn var inte utsatt.
Kuriosa
Flera av serierna i Hemmets Veckotidning (bland annat "Pigge och Gnidde") redigerades länge om så att text och dialog var satta under bildrutorna istället för i pratbubblor.
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |