Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Wakuran (diskussion | bidrag)
m Mindre text
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(377 mellanliggande sidversioner av 7 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
|style="color:#000"|
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
-----
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


[[Bild:Bitchy.jpg|thumb|200px|right|"[[Bitchy Bitch]]" av [[Roberta Gregory]] från omslaget till ''[[Naughty Bits]]'' nr 9. &copy;&nbsp;Roberta Gregory. {{GCD-bild}}]]
Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


Roberta Gregory, född 1953, amerikansk serieskapare, upphovskvinna till bl.a. serien "[[Bitchy Bitch]]" och den egna serietidningen ''[[Naughty Bits]]''.  
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.


När Gregory påbörjade sin universitetsutbildning på California State University, hade den amerikanska kvinnorörelsen just kommit igång på allvar, och en feministisk humor blev tidigt ett av hennes främsta kännetecken. Gregorys queer-orienterade serier fyllde en relativt tom nisch i den amerikanska [[underground]]rörelsen, och hon anlitades flitigt av såväl ''[[Wimmen's Comix]]'' som andra alternativa serietidningar under 1970-talet.  
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.


1989 skapade Gregory sin kanske mest kända figur [[Bitchy Bitch]], en kvinna som är så arg på hela världen att hon stundtals exploderar av raseri.  
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.


*[[Roberta Gregory|Läs mer om Roberta Gregory]]
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.