Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(296 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
|style="color:#000"|
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
[[Bild:Lilla_Fridolf.png|150px|right]]
-----
'''"[[Lilla Fridolf]]"''' skapades som radioföljetong skriven av [[Rune Moberg]] 1955 och blev populär i de breda lagren redan innan konceptet blev både film och tecknad serie. Serieversionen skapades 1956 för tidningen ''[[Bildjournalen]]'' med Moberg som författare och [[Torsten Bjarre]] som tecknare. Året efter blev "Lilla Fridolf" även en av biserierna i tidningen ''[[91:an (serietidning)|91:an]]'' (nr 2/1957), men då 91:an-redaktionen tyckte att Bjarres version av Fridolf inte var tillräckligt lik skådespelaren [[Douglas Håge]] (som gestaltat Fridolf i radio och på film) ersattes Bjarre av [[Gösta Gummesson]] som stod för en mer porträttlik insats från och med ''91:an'' nr 4/1957. Fram till 1960 fanns det därför två helt olika versioner av serien, men båda skrevs dock av Rune Moberg. 1960 fick "Lilla Fridolf" en egen serietidning...
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


*[[Lilla Fridolf|Läs mer om Lilla Fridolf]]
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.
 
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
 
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Mallar|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.