Mall:Utvald: Skillnad mellan sidversioner

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
E.G. (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(222 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
|style="color:#000"|
<small>'''''Månadens utvalda artikel''' februari 2026''</small>
[[Bild:Max_Jordan.jpg|120px|right]]
-----
'''[[Maurice Tillieux]]''' (7 augusti 1921–2 februari 1978) var en belgisk serieskapare, framför allt känd för sin egen skapelse, den komiska deckarserien "[[Max Jordan]]" ("Gil Jourdan" i original). Andra skapelser inkluderar detektivserien "[[Félix]]" och humorserien "[[César]]". Tillieux har även arbetat och assisterat på andras serier, som "[[Tim och Tommy]]", "[[Natascha]]" och "[[Yoko Tsuno]]". Maurice Tillieux föddes i Huy 1921. Efter att ha hoppat av sin utbildning inom handelsflottan började Tillieux skriva och hans första berättelse publicerades 1943. Hans berättelser och teckningar publicerades i veckotidningar och månadsmagasin. Många av historierna utspelades till havs. Tillieux utvecklade efter hand sin stil och han visade sig vara en mästare på deckare laddade med humor och atmosfär. Av de tidiga serierna var "[[Félix]]" den som blev mest populär. Huvudpersonen var en reporter som reste runt i världen tillsammans med två medhjälpare; Allume-Gaz och inspektör Cabarez. Likt [[Tintin|en annan tecknad journalist]], ägnade Félix mer tid till att bekämpa skurkar och spioner än att bara rapportera om dem. 1956 startade Tillieux mest kända karaktär, [[Max Jordan]], i tidningen ''[[Le Journal de Spirou]]''. Jourdan var mycket lik Félix och några av Félixberättelserna utgjorde grunden för Jourdanäventyren...
[[Bild:Topffer_Cryptogame.JPG|thumb|200px|right|[[Rodolphe Töpffer]]: "[[Histoire de M. Cryptogame]]" (1845).]]
'''Rodolphe Töpffer''' (31 januari 1799 &ndash; 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara '''den moderna tecknade seriens fader'''.


Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.


*[[Maurice Tillieux|Läs mer om Tillieux]]
Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. [[serier]] (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.
 
Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "[[The Yellow Kid]]" kom till.
 
En samlingsutgåva på svenska kom [[2025]] på förlaget [[Epix]], i översättning av [[Göran Ribe]] och [[Horst Schröder]]. Utgåvan samlar under namnet "[[Komiska bildromaner]]" fyra verk av Töpffer i en volym.
 
*[[Rodolphe Töpffer|Läs mer om '''Rodolphe Töpffer''']]
<br>
<br>
<noinclude>[[Kategori:Mallar|Utvald]]</noinclude>
<noinclude>[[Kategori:Startsidan|Utvald]]</noinclude>

Nuvarande version från 27 januari 2026 kl. 20.54

Månadens utvalda artikel februari 2026


Rodolphe Töpffer: "Histoire de M. Cryptogame" (1845).

Rodolphe Töpffer (31 januari 1799 – 8 juni 1846), schweizisk konstnär och författare som av många anses vara den moderna tecknade seriens fader.

Töpffer var son till den schweiziske bildkonstnären Wolfgang Adam Töpffer, men på grund av ett synfel förhindrades han att gå i sin fars fotspår. Istället ägnade han sig åt litteratur, roman- och novellförfattande. Han studerade även i Paris och blev sedermera både lärare och professor i Genève.

Mot slutet av sin korta levnad började Töpffer återigen intressera sig för bildkonsten och skapade sina sju berömda "histoires en images", bildberättelser bestående av sidoställda bilder i sekvens, d.v.s. serier (åtminstone enligt en av de vanligare definitionerna på serier). Bildberättelserna gjordes i form av autografier. De var ursprungligen inte ämnade för publicering, men flera av hans kollegor och bekanta (däribland ingen mindre än Johann Wolfgang von Goethe) övertalade honom att ge ut berättelserna i bokform.

Länge var Töpffer tämligen förbisedd av merparten av världens serieexperter, vilka ansåg att seriemedet skapades i slutet av 1800-talet, ungefär när "The Yellow Kid" kom till.

En samlingsutgåva på svenska kom 2025 på förlaget Epix, i översättning av Göran Ribe och Horst Schröder. Utgåvan samlar under namnet "Komiska bildromaner" fyra verk av Töpffer i en volym.